Åke Holmquist, född 2 augusti 1943, är en svensk konstnärlig chef, musikadministratör, musiker (pianist) och författare.

Åke Holmquist på ABF i Stockholm 17 okt 2011.

Utbildning och karriär

redigera

Holmquist är utbildad i Stockholm och Wien samt är filosofie doktor i modern historia. Holmquist innehade olika befattningar vid Rikskonserter 1971–1986 och var där 1980-1986 konstnärlig chef (programdirektör). Åren 1986–1999 var han vd och konstnärlig chef vid Stockholms konserthusstiftelse/Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm och tog initiativet till årligen återkommande tonsättarfestivaler. Han var vice preses i Kungliga Musikaliska Akademien 1998–2001 och dess ständige sekreterare 2001–2010.

Författarskap

redigera

Efter en militärhistorisk doktorsavhandling (Flottans beredskap 1938–1940, Stockholm 1972) har han bland annat utgivit Från signalgivning till regionmusik (1974) och en uppmärksammad biografi om Ludwig van Beethoven (2011)[1] och 2021 Beethoven, den användbare titanen. Holmquist är även föredragshållare och har bland annat författat programböcker om Beethovens pianosonater, symfonier och stråkkvartetter.

Åke Holmquist var Beethovenspecialist redan i tonåren, då han 1961 vann i frågetävlingen ”Tiotusenkronorsfrågan" i TV. [2]

Ledamotskap och förtroendeuppdrag

redigera

Tidigare ledamotskap och förtroendeuppdrag:


Ledamotskap

redigera

Holmquist är sedan 1994 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och Kungl. Örlogsmannasällskapet. Han är hedersledamot i Föreningen Svenska Tonsättare.

Priser och utmärkelser

redigera

2011 Hedersledamot Föreningen svenska tonsättare

Referenser

redigera
  1. ^ Lars Sjöberg (3 november 2011). ”Åke Holmquist: Beethoven. Biografin”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/ake-holmquist-beethoven-biografin/. Läst 28 juli 2014. 
  2. ^ Albert Bonniers Förlag. ”Åke Holmquist”. http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/H/Ake-Holmquist/. Läst 28 juli 2014. 
  3. ^ Albert Bonnier.se: Stipendier Arkiverad 12 september 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 januari 2013