Felix III

Påve och helgon i romersk-katolska kyrkan

Felix III, egentligen Felice Anicio Frangipane, född i Rom, död 1 mars 492, var påve från den 13 mars 483 till sin död, 1 mars 492. Helgon i katolska kyrkan, med festdag 1 mars.

Felix III
Felix III
Påve 483–492
NamnFelix
Föddokänt
Död1 mars 492
FöreträdareSimplicius
EfterträdareGelasius I
Påve i 8 år, 11 månader och 16 dagar

Felix III borde med rätta benämnas Felix II, då Felix II var motpåve.

Biografi

redigera

Felix föddes i en romersk släkt med många senatorer, som Gregorius den store även sägs härstamma från. Inga biografiska uppgifter om Felix är säkra förrän han blivit påve, den 13 mars 483. Han var kardinalpräst med Titulus Fasciolae, senare benämnd Santi Nereo ed Achilleo, som titelkyrka.

Felix är framför allt känd för sitt motstånd mot kejsar Zenos monofysitiska kyrkopolitik. Kort före Felix val hade kejsaren utfärdat det så kallade Henotikon, och på patriarken Acacius råd gjort monofysiten Petrus till patriark av Alexandria. Felix fordrade då att Petrus skulle avsättas, och förde Acacius inför sin domstol. Striden tillspetsade sig, och 484 förklarade Felix Acacius avsatt, och avsättningen bekräftades av en synod med 77 biskopar i Lateranbasilikan i Rom år 485. Detta gav anledning till en mer än trettioårig schism mellan den österländska och den västerländska kyrkan, som först bilades i och med Hormisdas pontifikat. Acacius tog bort Felix namn från diptykerna och satt kvar, trots synodens beslut, till sin död, och hans efterträdare höll hans minne levande.

I Afrika hade de arianska vandalerna förföljt de kristna i över 50 år, vilket drivit många katoliker i exil. När förföljelserna lagt sig visade det sig att många kristna hade avfallit till arianismen för att slippa lida. Dessa önskade nu återupptas i kyrkogemenskapen med Rom och återdöpas, vilket Felix accepterade och efter en synod skickade han villkoren för att ta tillbaka dem till biskoparna i Afrika.

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Simplicius
Påve
483–492
Efterträdare:
Gelasius I