Natriumisotoper
Natriumisotoper är isotoper av grundämnet natrium (Na), det vill säga atomer och kärnor med 11 protoner och olika antal neutroner.
Isotoper
redigeraNatrium har 20 kända isotoper, varav 1 är stabil (23Na), samt 2 isomerer (22mNa och 24mNa).
Det är alltså ett monoisotopiskt grundämne, och då 23Na är den enda primordiala nukliden, är det även ett mononuklidiskt grundämne.
Natrium har två radioaktiva kosmogena nuklider (22Na, halveringstid = 2,6027 år; och 24Na, halveringstid = 14,959 timmar). Med undantag av dessa två, har alla andra radioisotoper halveringstider under en minut, de flesta under en sekund. Den minst stabila isotopen är 18Na, med en halveringstid på 1,3(4) × 10−21 sekunder.
Akut neutronstrålningsexponering (exempelvis från en kritisk kärnkraftsolycka) omvandlar en del av den stabila isotopen 23Na i humanblodplasma till 24Na. Genom att mäta koncentrationen av denna isotop, kan neutronstrålningsdosen för offret beräknas.
22Na är en positronemitterande isotop med en anmärkningsvärt lång halveringstid. Den används för att skapa testobjekt och punktkällor för positronemissionstomografi.
Natrium-24
redigera24Na är en radioisotop vars kärna består 11 protoner och 13 neutroner. Den skapas genom att neutronbombardera 23Na. Med en halveringstid på 14,959 timmar, sönderfaller 24Na till 24Mg genom emission av en elektron och två gammastrålar. Exponering för den mänskliga kroppen av ett intensiv neutronflöde resulterar i 24Na i blodplasma. Mätningar av dess mängd används för att bestämma den absorberade strålningsdosen i patienten, och även nivån av medicinsk behandling som krävs.
När natrium–kalium-legering (NaK) används som kylmedel i kärnreaktorer skapas 24Na, vilket gör kylmedlet radioaktivt. Då 24Na sönderfaller, medför det en uppbyggnad av magnesium i kylmediet. Eftersom halveringstiden är så kort, upphör kylmedlet är vara radioaktivt inom några dagar efter avlägsnandet från reaktorn.
Tabell
redigeraNuklid | Z | N | Massa (u) | Halveringstid | ST (%) | SE (MeV) | SP | Spinn | Förekomst (%) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Excitationsenergi (keV) | |||||||||
18,02597(5) | 1,3(4) × 10−21 s | p | 17Ne | ||||||
β+ (0,1 %) | 18Ne | ||||||||
19,013877(13) | < 40 ns | p | 18Ne | ||||||
20,007351(7) | 447,9 ms | β+ (75 %) | 13,887 | 20Ne | |||||
β+ + α (25 %) | 16O | ||||||||
20,9976552(8) | 22,49 s | β+ | 3,547 | 21Ne | |||||
21,9944364(4) | 2,6027 a | β+ | 2,842 | 22Ne | Spår | ||||
2,6027 a | |||||||||
22,9897692809(29) | 100 | ||||||||
23,99096278(8) | 14,959 h | β− | 5,516 | 24Mg | Spår | ||||
14,959 h | IT (99,95 %) | 0,472 | 24Na | ||||||
β− (0,05 %) | 5,988 | 24Mg | |||||||
24,9899540(13) | 59,1 s | β− | 3,835 | 25Mg | |||||
25,992633(6) | 1,077 s | β− | 9,312 | 26Mg | |||||
26,994077(4) | 301 ms | β− (99,87 %) | 9,01 | 27Mg | |||||
β− + n (0,13 %) | 2,56 | 26Mg | |||||||
27,998938(14) | 30,5 ms | β− (99,421 %) | 13,99 | 28Mg | |||||
β− + n (0,579 %) | 5,48 | 27Mg | |||||||
29,002861(14) | 44,9 ms | β− (74,09 %) | 13,28 | 29Mg | |||||
β− + n (25,91 %) | 9,57 | 28Mg | |||||||
30,008976(27) | 48,4 ms | β− (68,83 %) | 17,48 | 30Mg | |||||
β− + n (30 %) | 11,18 | 29Mg | |||||||
β− + 2n (1,17 %) | 28Mg | ||||||||
β− + α | 5,74 | 26Ne | |||||||
31,01359(23) | 17 ms | β− (62,05 %) | 15,88 | 31Mg | |||||
β− + n | 13,4 | 30Mg | |||||||
β− + 2n | 29Mg | ||||||||
β− + 3n | 28Mg | ||||||||
32,02047(38) | 12,9 ms | β− | 19,1 | 32Mg | |||||
β− + n | 13,4 | 31Mg | |||||||
β− + 2n | 30Mg | ||||||||
33,02672(94) | 8,2 ms | β− + n (52 %) | 18,2 | 32Mg | |||||
β− (36 %) | 20,3 | 33Mg | |||||||
β− + 2n (12 %) | 31Mg | ||||||||
34,03517(96)# | 5,5 ms | β− + 2n (50 %) | 32Mg | ||||||
β− (35 %) | 24,1 | 34Mg | |||||||
β− + n (15 %) | 19,2 | 33Mg | |||||||
35,04249(102)# | 1,5 ms | β− (> 99,9 %) | 24,9 | 35Mg | |||||
β− + n (< 1 %) | 24,6 | 34Mg | |||||||
36,05148(102)# | 180 ns | n | |||||||
37,05934(103)# | 1 ms | β− | |||||||
β− + n (< 0,1 %) | |||||||||
- Anmärkningar
- Stabila isotoper anges i fetstil.
- Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
- Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
- Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
- Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.
Källor
redigera- Isotopmassor:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- Isotopsammansättning och standardatommassa:
- J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
- M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/.
- Spinn och isomerdata:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
- N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9