vägkorsning

Swedish

Etymology

väg (“road”) +‎ korsning (“intersection, crossing”)

Noun

vägkorsning c

1. an intersection, a crossroads

   Synonym: korsning

Declension

Declension of vägkorsning

		nominative	genitive
singular	indefinite	vägkorsning	vägkorsnings
	definite	vägkorsningen	vägkorsningens
plural	indefinite	vägkorsningar	vägkorsningars
	definite	vägkorsningarna	vägkorsningarnas

See also

• gatukorsning
• vägskäl

References

• vägkorsning in Svensk ordbok (SO)
• vägkorsning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)