dvärg

See also: dværg

Swedish

Etymology

From Old Swedish dværgher, from Old Norse dvergr, from Proto-Germanic *dwergaz.

Pronunciation

• IPA^(key): /dvɛrj/

Noun

dvärg c

1. (mythology) dwarf (any member of a race of beings from Germanic folklore)
2. (now often offensive) dwarf, midget (a person of short stature)

   Synonyms: kortväxt, kortvuxen

Declension

Declension of dvärg

		nominative	genitive
singular	indefinite	dvärg	dvärgs
	definite	dvärgen	dvärgens
plural	indefinite	dvärgar	dvärgars
	definite	dvärgarna	dvärgarnas

Derived terms

• dvärgfoting
• dvärgväxt (“dwarfism”)

See also

• kortvuxenhet (“dwarfism”) (more preferred for humans)

References

• dvärg in Svensk ordbok (SO)
• dvärg in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• dvärg in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

Anagrams

• grävd