räta

See also: Appendix:Variations of "rata"

Swedish

Etymology

From rät +‎ -a.

Noun

räta c

1. (textiles, sewing, usually in the definite singular) right side

   Synonym: rätsida

   Antonyms: aviga, avigsida

Declension

Declension of räta

		nominative	genitive
singular	indefinite	räta	rätas
	definite	rätan	rätans
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Verb

räta (present rätar, preterite rätade, supine rätat, imperative räta)

1. to straighten (make straight(er))

   räta på ryggen

   straighten one's back

   räta på sig

   stand up straight ("straighten oneself out")

Conjugation

Conjugation of räta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	räta		rätas
Supine	rätat		rätats
Imperative	räta		—
Imper. plural1	räten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	rätar	rätade	rätas	rätades
Ind. plural1	räta	rätade	rätas	rätades
Subjunctive2	räte	rätade	rätes	rätades
	Participles
Present participle	rätande
Past participle	rätad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• räta upp
• räta ut

Adjective

räta

1. inflection of rät:
   1. definite singular
   2. plural

References

• räta in Svensk ordbok (SO)
• räta in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• räta in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

Anagrams

• ärat, ärta