Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord Q-R - Romare... - Uppslagsord S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RöKELSEAI.’5ARä’1’. -SAI3I»AT. 405
eller rökverk, som >lades till de heligas
böner», och i Up. 5: 8 är det de gyllene
skålarne, som äro de heligas böner,
livilka fyldes med rökverk.5)
Rökelsealtaret, se sid. i6.
Rökelsekar. På några ställen står
detta ord i Sv. för rökpanna eller fyr-
/at, t. ex. 3 M. 10: 1~ 2 Kr. 26: i~
se Rökpanna. Uti Eb. 9~ 4 omnäm-
nas »det gyllene rökelsekaret» i det
Allrahaligaste. Några förstå dermed
rökelsealtaret, hvilket stod utanför i det
Heliga, men tätt invid förlåten till det
Allraheligaste, 2 M. 30: 6, och i Kl.
6: 22 kallas »altaret som hörde till
koret>. Andre mena att orden i Eb.
9 blott åsyfta, att på försoningsdagen,
den enda dag, då det Allraheligaste
var tillgängligt, det gyllene rökelsefa-
tet blef dit inburet. Mischna lägger
stor vigt på att just på den dagen ett
gyllene rökelsefat vardt dit inburet, och
ordet gyllene synes särskildt betonas
Eb. 9.
Rökpanna (ab. mahta), äfven öfvar-
satt med kolpanna eller blott penna, en
kolpanna eller ett fyrfat, 2 M. 27: 3; 38:
3; 4M. i6: 17. Ian sådan upptogo ire-
sterna kolen, med hvilka rökverket skulle
antändas, från brännofferaltaret in i det
Heliga, 3 M. Jo: (Sv. rökelseka,-);
» Grekiskan medgitver dock äfven den tolk-
ning, »tt det är rökverket (plur i grek.) som är
de heliga» böner.
i6: 12. 1 stiftshyddan voro dessa fyr-
fat af koppar, 2 M. 27: 3; i Salomos
tempel af guld. 2 Kr. 4~ 22 (Sv. släcke-
tyg). Dessa redskaps form är för oss
obekant; troligen höllos de i handen
med ett handtag. På de egyptiska mo-
numenten sar man mångfaldiga afbild-
ningar af sådana fat, ungefär liknande
skedar. Grekernas och romarnas rök-
pannor och rökalsekar voro försedda
med kedjor, uti hvilka da buros, unge-
fär såsom de hvilka begagnas i den
romefska kyrkan.
Rör, se Rö.
Rördrom, se Pelikan.
Rörskepp, se sid. 402.
s.
Saalbim (eller Saalabbin, Jos. i~
42), en stad i Dan, i hvilkan amore-
arne bodde, Do. 1: 35; sedermera säte
för en af Salomos befallningsmän, I K.
4: 9; jfr 2 5. 23: 32.
Saalim och Salisa, två dalar på
vestra sidan af Efraims berg, hvilka
Saul genomvandrade, då han sökte sin
faders åsnor, 1 5. 9~ 4. Jfr Baal-Sali.ea.
Saba, »Rika Arabien>, se Sche5aj’.
Saba (Saba), Siéea, se Bee,–Seba.
Sabad, Simeats son, 2 Kr. 24: 26,
förband sig med Josabad, Simrits son,
och dödade konung Joas; jfr 2 1<. 12:
21, der Sabad kallas §/osakar.
Sabbat, hvila. >Och Gud fullkom-
nade på sjunde dagen sina verk, som
han hade gjort, och hvilade på sjunde
dagen af alla sina verk, som han hade
gjort; och välsignade sjunde dagen och
helgade honom.» M. 2: 2 f. Vitt-
nesbörd om sabbatans iakttagande före
lagens utgifvanda finner man i vecko-
räkningen i M. 29: 27; såväl som
bestämmelserna om mannats uppsam-
landa i dubbelt mått dagen före sab-
baten, 2 M. ifi: 5, 22 f. »Se, Herren
har gifvit eder sabbat, och darföre har
han på sjetta dagen gifvit eder två da-
gars bröd; ingen gånge då ut», v. 29.
Så inskärptes sabbaten på nytt från Si-
nal. Sax dagar skulle man arbeta och
hvila på dan sjunde, ty på sax dagar
hade Herren skapat himmel och jord
och hvilade på dan sjunde, 2 M. 20:
8 f. >Hållen min sabbat, han skall
vara eder helig. Den som ohalgar ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
