Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomvigter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Bakpulver—Bakterier
kallas spongin och är nära beslag-«
■ tad med Silkets fibroin.
:Bakpulver, Horsfordsf ett af
tvänne hvart för sig inpackade
preparat bestående pulver, som
blandadt med deg utvecklar kolsyra och
derför vid bakning kan ersätta jäst..
Enligt Liebigs förslag skall det ena
(alkaliska) pulvret bestå af surt
natriumkarbonat (500 gr.) och
klor-kalium (443 gr.) samt det andra (det
sura) af surt kalcium- (och litet
magnesium-) fosfat, som erhålles på
följande sätt. Brända ben behandlas med
passande mängd (arsenikfri)
svafvelsyra, den silade lösningen får
af-dunsta till sirapstjocklek, och
återstoden blandas med stärkelsemjöl
samt far torka. Till 100 kilo
mjöl tages 2,6 kilo syrepulver
och 1,6 kilo alkalipulver, hvilka
noga blandas. Under degens
knåd-ning utvecklas kolsyra, men
klornatrium, kalium-, kalcium- och
magnesiumfosfat stanna i degen.
Inom två timmar kan brödet vara
färdigt, och man erhåller 10—12
proc. mera bröd än med jäst. I
Amerika och England säljes mjöl
blandadt med bakpulver (self
rai-sing fimir).
Bakterier, encelliga organismer
(antagligen närmast beslägtade med
fykokromacéerna bland algerna),
hvilka genom sin lifsprocess orsaka
förruttnelse och vissa
jäsningsfenomen. De äro ytterligt små, af
olika form och mottaglighet för
o-lika färgämnen, vanligen hvita eller
färglösa, men stundom blåa eller
röda och alltid utan klorofyll. Till
formen äro de runda eller ovala,
dels och oftast stafformiga, stundom
hopradade vid hvarandra till trådar.
En del äro orörliga, andra kunna
deremot röra sig med tillhjälp af
tvänne fina trådar 1. cilier. De
förökas vid riklig tillgång på näring
sålunda, att en cell genom en
tvärvägg delas i midten,
hvarefter hvardera halfvan utväxer till
en ny bakterie. Den snabbhet, med
hvilken delningen försiggår, beror
af temperaturen och tillgången på
näring. Om man med Cohn
antager att en bakterie på en timme
delas i två, dessa på nästa timme
i fyra, och så undan för undan,
kan en bakterie på 24 timmar gifva
upphof till 16’/2 mill. och på två
dygn till 281 milliarder 475
millioner. Man finner således att.
bakterier under gynsamma förhållanden
kunna föröka sig ovanligt hastigt.
Om näringsämnen tryta eller
omständigheterna ej äro gynsamma,
uppträder ett annat förökningssätt,
genom hvilsporer. Man ser i
bakteriens ena eller bägge ändar bilda
sig en starkt ljusbrytande punkt,
hvilken, sedan cellväggen genom
upplösning till slem blifvit förstörd,
frigöres och utgör en hvil spor.
Flyttas dylika sporer till vätskor,
som äro passande för deras
utveckling, svälla de, tillväxa och alstra
bakterier, hvilka kunna föröka
sig genom delning. Märkligt är,
att dessa sporer för sin
utveckling kräfva iuft, hvaremot de
fullväxta bakterierna oftast trifvas bättre
utan luft än vid tillgång på sådan.
Hvilsporerna äro ytterst lifskraftiga.
Man uppger, att de utan att förlora
groningsförmågan kunna uthärda
temperaturer mellan —100° och
4-130°, förutsatt att de befinna
sig i torkadt tillstånd, ty i fuktigt
tillstånd förgås de flesta redan vid
50°, andra först vid 95° eller 100°,
Vida mindre härdiga än dessa
sporer äro de fullfärdiga bakterierna,
hvilka ej röja någon lifsverksamhet
vid 0° och i allmänhet bäst trifvas
i sommarvärme vid 30°—40°. En
del arter äro ytterligt känsliga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
