Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubinglas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^^^
Rubinglas—Sackarimetri
303
bildar gula, i kallt vatten svårlösliga,
men i hett vatten och i alkohol
lättare lösliga nålar. Genom
inverkan af syror eller af ett i krapprot
förekommande ferment bildas deraf
alizarin och glykos.
Rubmglas, glasmassa, som
färgats röd med guldpurpur. Vid
hastig afsvalning är glaset färglöst,
men vid långsam upphettning till
en temp., vid hvilken glaset icke
blir mjukt, antager det en
praktfullt röd färg. • Sådant glas kan
äfven erhållas, om man smälter
bly-haltigt glas med kopparoxid
(hammarslagg) och reduktionsmedel, t. ex.
kol och järnfilspån. Glaset är,
liksom guldglaset, efter afsvalning
färglöst eller svagt grönt, men färgas
rödt (anlöper) genom långsam
upphettning.
Rtlfigalläpplesyra,
hexaoxian-trakinon,
(HO)8C6H(CO)2C6H(OH)3,
en genom inverkan af svafvelsyra på
galläpplesyra uppkommen produkt,
som bildar ett rödbrunt kristalliniskt
pulver, hvilket genom inverkan af
vatten och natriumamalgam ger
alizarin.
Rllténium, sällsynt, af Claus
1846 upptäckt metalliskt grundämne,
som i naturen åtföljer platina. Det
är én hvit, utomordentligt
svårsmält-lig mqjtall, eg. v. 11,4, samt
angripes icke af syror och knappast af
kungsvatten. At. v., 104, tecknas
Ru. I kemiskt hänseende liknar
rutenium högligen osmium, och
liksom denna metall ger det en oxid,
RuO4, öfverrutensyra, hvars ångor
dock icke angripa slemhinnorna så
häftigt som öfverosmiumsyra.
Rykande salpetersyra. Sé
Salpetersyra.
Rykande Svafvelsyra. Se
Svafvelsyra, rykande.
Rågodsfärger benämnas i
porslin sindustrien (se Keramik) sådana
färger, som på porslinspjeser
anbringas under glasyren. -
Rädisor. Se Grönsaker.
Rättikör. Se Grönsaker.
Rödfärg, mer eller mindre oren
järnoxid, som-erhålles genom
röstning af orent, basiskt ferrisulfafc
-(svafvelsyrad järnoxid), hvilket fås
som biprodukt vid alun* och järn-*
vitriolfabrikation.
Rörsocker. Se Socker.
s.
Sacchanim, socker. S. la’-ctis,
mjölksocker; S. Satu/.rriiy blysocker,
blyacetat 1. ättiksyrad blyoxid.
Sachsiskt blått. Se Indigo.
Sackaråt, föreningar af
sockerarter med baser. De äro dels
lösliga och dels olösliga i vatten, dels
kristalliserande och dels
pulverformiga fällningar. . -■ .
Sackarifikatiön, förvandling af
gummi, stärkelse eller cellulosa till
socker, genom inverkan af utspädda
syror eller ferment. .
Sackarimetri, profning på
sockerhalt i något ämne. Lösningar
af rent socker pröfvas med
areometrar, . sackarimetrar, på eg. v.,
hvaraf sockerhalten finnes. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
