Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Soda
Denna biprodukt uppsuper syre ur
luften, och småningom bildas deri
kalciumsulfhydrat,
kalciumpolysul-furet, kalciumhyposulfit, gips,
svaf-velr m. m. En del fif de syrehaltiga
föreningarna löses i yatten, och en
gul, at svafvelväte stinkande vätska
sipprar ut från högarna, förpästar
luften samt fördärfvar vattnet i
källor och brunnar i omgifningarna.
I de engelska fabrikerna föras dessa
massor ut på pråmar och utstjälpas
i hafvet. På senare tider har man
dock lyckats att med vinst
förarbeta dessa för industrien så
obehagliga biprodukter på svafvel.
Behandlas dessa sodaåterstoder med
vatten och luft, syrsättas de och
gifva kalciumhyposulfit, som vid
tillsats af klorvätesyra sönderdelas i
fritt svafvel, klorkalcium och
svaf-velsyrlighet. . A andra sidan bildas
svafvelväte och klorkalcium vid
inverkan af saltsyra på svafvelkalejum,
och om svafvelväte sammanträffar
med svafvelsyrlighet, uppstå vatten
och svafvel. På dessa förhållanden
beror nu tillgodogörandet af
sodaresterna. Genast efter sodans
urlakning oxideras de genom
inblåsning af luft och utlakas med vatten,
hvarefter återstoden ånyo oxideras
o. s. v. De erhållna lutarna, som
innehålla kalciumhyposulfit och
kal-ciumpentasulfuret, CaS5, insläppas
i stora träkar, i hvilka vätskan
upphettas till 60°, under det samtidigt
klorvätesyra tillsättes. Det fällda
svaflet uppsamlas och smältes med
litet kalk under vatten i slutna kärl
vid l3/4 atm. tryck, hvarvid
orenligheter samlas i vätskan och svaflet
erhålles tämligen rent. För
fullständig rening smältes svaflet i
järnpannor, och i* det smälta svaflet
in-prässas en kraftig ström af luft, som
borttager derur illaluktande
vätepo-lysulfuret, under det på samma gång
något svafveljärn afsöndras. På
detta sätt erhåller man vid
Tysklands fabriker årligen flere tusen
tons svafvel.
En nyare metod för erhållande
af soda ur koksalt är
ammoniak-sodaprocessen, som begagnas vid
Solvays stora fabrik, vid Couillet,
nära Charleroi. Detta förfarande
beror derpå, att kolsyra, inledd i
en lösning af klornatrium i kaustik
ammoniak, utfäller svårlösligt surt
natriumkarbonat, under det
klorammonium stannar i lösningen. Dét
sura karbonatet sönderdelas genom
upphettning i neutralt salt, eller
soda, och kolsyregas. Det som
biprodukt erhållna klorammoniet
lemnar vid upphettning med kalk
klorkalcium och ammoniak, hvilken
senare användes vid fabrikationen.
Man får således endast en, icke
användbar biprodukt, nämligen
klorkalcium. Den erhållna sodan är
fullkomligt fri från svafvelföreningar,
hvilket icke är händelsen med
leblancska sodan. Den första
operationen består i mättning af
koksaltlösning med ammoniakgas. Emedan
koksaltet som förorening innehåller
litet kalcium- och magnesiumsalter,
tillsättes först kalkmjölk, som
utfäller magnesia, och sedan kolsyrad
ammoniak, som utfäller kalk. Den
klarade lösningen införes i en
sluten cylinder, vid hvars botten
mynnar ett rör, försedt med en mängd
små öppningar. Genom detta rör
inprässas ammoniakgas, som raskt
upptages af saltlösningen, hvilken
hålles afkyld medelst ett i cylindern
befintligt spiralformigt rör,
hvarigenom kallt vatten ständigt får
rinna. Den med ammoniak
mattade saltlösningen införes derefter i
ett 11—16 m. högt torn, som är
afdeladt genom ett antal uppåt
buktiga silbottnar. I tornets botten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
