Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda kaustik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
Spermaceti— Spott
järnet, tusentals linier.
Gemensamma linier i olika grundämnens
spektra har man icke kunnat med
säkerhet uppvisa. Deremot visa sig
spektra .ofta olika vid olika
temperaturer. En del ämnen, såsom
kalcium, barium och strontium, gifva,
då de upphettas i en gaslåga, spektra
af band, men med elektriska gnistor
skarpa, fina linier af helt annat slag.
I förra fallet är spektret troligen
ett oxidspektrum, i det senare
metallspektrum. Då de olika
ljussorterna bero af de vibrationer, som
kropparnas atomer frambringa,
måste man antaga att de olika
giund-ämnenas elementaratomer vibrera
på olika sätt. Något samband
mellan grundämnenas atomvigter eller
kemiska förhållanden och
beskaffenheten af deras spektra har man ej
ännu kunnat med säkerhet påvisa.
Då, som förut nämdes, en glödande
gas förmår ur det hvita ljuset
utsläcka de ljusarter, hvilka den själf
utstrålar, kan nian genom
iakttagelse af de absorptionslinier, som
frambringas af en gas, sluta till
gasens natur, lika väl som från de
lysande linier, hvilka gasen
frambringar. Nu innehåller solspektret och
spektret från fixstjärnor dylika
absorptionslinier, och man kan deraf
sluta att dessa himlakroppars ljus
måste ha silats genom atmosferer
af glödande gaser. Jämföras
absorptionslinierna med grundämnenas
spektrallinier, kan man således
bestämma hvilka grundämnen som
finnas i gasform uti solens eller
fixstjärnoras atmosferer. Man har så
funnit, att de flesta sollinierna
orsakas af järn. Andra linier angifva
tillvaron i solen af vätgas,
magnesium, kalcium m. fl. ämnen. Några
himlakroppar, nämligen en del af
nebulosorna, utsända verkliga
gasspektra, oeh man kan deraf draga
den slutsatsen att de utgöras- af
glödande gasmassor. Jfr Kayser,
»Lehrbuch der spektralanalyse»,
(1883). . , ..
. Spermaceti, Hvalratj den
stelnade delen af det fett, som finnes
i håligheter under hufvud- oeh
rygghuden på spermacetihvalen,
Phy-seter macrocephalus i de södra
världshafvet Den råa produkten
renas genom smältning och kokning
meä svag kalilut. Ett enda djur
lär kunna lemna ända till 150 kilo
hvalrat. Spermaceti bildar en
stor-bladigt kristallinisk,
perlemorglänsande, hvit och fettlik massa utan
lukt. Den smälter vid ungefär 45°,
kan utan sönderdelning destilleras
vid 360° och löses i nära 30 del.
kokande alkohol. Med tillhjälp af
veke brinner den med lysande låga.
Spermaceti utgöres af
palmitinsy-rans eterart med ætylalkohol och
är således icke något fett (glyeerid)
i egentlig bemärkelse. Den
saponifieras med svårighet af kalilut,
men tämligen lätt af en spritlösning
af kali. Spermaceti användes till
ljus, salvor och farmaceutiska
preparat.
Spikolja. Se Lavendelolja.
Spiræaolja. Se Salicylaldehyd.
Spiritus, sprit, benämning på
en mängd farmaceutiska preparat,
som innehålla alkohol; äfven
föråldrad benämning på ämnen, som
ej innehålla alkohol: S. vitrioli,
svafvelsyra, S. sälis, saltsyra, S. salw
ammonTaci, kaustik ammoniak, S*
nitri, salpetersyra m. fl.
Spitsglans. Se Antimonsulfider.
Spödium, Benkol (se d. o.).
Spott 1. Saliv, sekretet från
spott-kÖrtlarna, blandadt med munslem,
är en färglös, svagt tråddragande
vätska utan lukt och smak, med
alkalisk reaktion, eg. v. 1,002—I,oo9.
Den innehåller 0,5—1 % fasta äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
