Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda kaustik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 - .
Stearinsyra—»Sten
syran till 100° och blanda den med
det till 115° upphettade fettet,
hastigt omröra blandningen under
10—15 minuter, g;juta den i2/*
volym matten, koka den några
timmar och sedan tvätta massan med
hett vatten. Vid inverkan på
fettet ger svafvelsyran
glycerinsvafvelsyra och. fria feta syror samt
derjämte svarta kolade massor, bildade
hufvudsakligen af fettets
orenligheter. Den från de feta syrorna skilda
sura. vätskan, som innehåller
glycerinsvafvelsyra, neutraliseras med
kalk, lösningen silas från utfälld
gips och afdunstas, hvarvid man
får orent glycerin, hvilket kan
affärgas genom benkol eller renas
genom destillation i vattenånga,
upphettad till ett par hundra grader.
De orena, svart färgade feta
syrorna öfverföras i stora
gjutjärnsretorter, i hvilka 4,000—5,000 kilo kunna
på en gång destilleras. Man
inleder derefter i retorten vattenånga,
som upphettats till 260°—270°, eller
vid slutet af destillationen ända till
300° upphettad ånga. De vid
destillationen bortgående ångorna
förtätas i stora luftkondensatorer,
ungefär af samma slag som de vid
gasverken begagnade. Man erhåller så
ett destillat af vatten och nästan
färglösa syror, under det i retorten
qvarstannar en svart, becklik massa,
som kan användas vid
lysgasbered-ning. Man kan äfven sönderdela
•fettet med kalkmjölk vid låg temp.
eller till och med med starkt
Upphettadt vatten, men
svafvelsyremetoden torde vara den mest använda.
De erhållna feta syrorna gjutas i
flata kärl af zinkbleck samt få der
långsamt och ostördt svalna och
stelna. Man erhåller så kakor, som
inneslutas i prässdukar af ylle och
utsättas för prässning med
hydrauliska prässar. Dessa prässar äro så
inrättade, att kakorna kunna
inpassas ihéllan ihåliga ~grj ut
järnsskifvor, som kunna upphettas genom
ånga. Först prässar man vid van-,
lig temp. och sedan genom
insläppande af ånga vid 35°—40°.
Derunder utrinner oljesyra, som kan
användas till tvål och såpa,
inoljning af kläde o. d. Prässkakorna
putsas från rostfläckar och smältas
med 2 del. vatten, hvartill man
satt oxalsyra, ungefär ’/io % af
kakornas vigt. De så erhållna rena
feta syrorna skiljas från vattnet och
kunna användas till stopning af
stearinljus. — I Sverge finnas
tvänne stearinfabriker, som sysselsätta
•189 arbetare och tillverka 1,038,700
kilo till ett värde af 1,191,320 kr.
Jfr Droux, »La stéarinerie et la
fabrication des savons» (1878), och
Deite, »Die industrie der fette» (s. åi).
Stearinsyra, fet syra,
C17H35CO2H,
bildar i rent tillstånd
perlemorglänsande fjäll och nålar utan lukt och
smak. Smpt 69°. Vid hög temp.
kan syran till större delen destilleras
utan sönderdelning. Lättast
destilleras den i en ström af starkt
upphettad vattenånga.
Stearoptener benämnas de fasta
och oftast kristalliniska massor, som
vid lägre temperaturer afskilja sig
ur flyktiga oljor. De äro vanligen
syrehaltiga ämnen, kamferarter,
fenoler eller fenoletrar.
Sten, konstgjord. Stenhårda
massor kunna beredas af lösa material
på många sätt, t. ex. af cement och
småsten (beto’n) eller cement med
sand, krita, bergmjöl o. d., som
härdas med vattenglaslösning.
Konstgjord sandsten tillverkas af sand^
som med koncentreradt vattenglas
utröres till en bildbar massa samt
formas och sedan insänkes i ett bad
af klorkalcium. Det uppstår då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
