Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termokemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terpentin—Tjära
361
oftast oljeartade vätskor med
egendomlig lukt, endast sällan fasta och
kamferartade. De äro oftast optiskt
aktiva, höger- eller venstervridande,
och förhartsas i luften genom
oxidation. De syrsättas med stor
häftighet af salpetersyra,
explosionsar-tadt med rykande salpetersyra. Jod
inverkar häftigt på dem samt bildar
dervid jod väte och cymol. Med
vatten kunna några terpéner förenas
till kristalliserande hydrat, och
likaledes kunna de förenas med
klorväte till kamferlika kristalliserade
kroppar. Terpénerna polymeriseras
lätt genom inverkan af svafvelsyra,
klorzink m. fl. ämnen. Deras kpt
är ungefär 155°—165°. och eg. v.
0,8—0,9. De polymeriserade
ter-pénerna hafva högre kpt, 280°—310°
och derutöfver. Såsom
polymeriserade terpéner kan man anse
kautsjuk och guttaperka.
Terpentin, en balsamart, som
afsöndras från flere slags barrträd,
dateras stammar såras. Den är en
gulhvit, tjockflytande och klibbig
massa med aromatisk lukt. Den
utgöres af en blandning af harts (jfr
Kolofonium) med 12—35 %
terpentinolja. Destilleras terpentin,
förflyktigas den senare, och återstoden
utgör kolofonium. Sker
destillationen med vatten, benämnes
återstoden »kokt terpentin». Utom till
beredning af terpentinolja och harts
användes terpentin till Sigillack,
fernissor och farmaceutiska preparat.
Terpentinolja, flyktig olja,
C10H16, som erhålles genom
destillation af terpentin, hälst med
vatten. Af terpentin från olika
slags träd erhåller man
terpentinolja af olika egenskaper, ehuru de
i kemiskt hänseende äro hvarandra
mycket lika. Terpentinoljan är
färglös, kpt 152°—160°, eg. v. 0,88. Den
löser svafvel, kautsjuk, hartser m. m.
samt oxideras oeh förhartsas i
luften, hvarunder en del af luftens
syre förändras till ozon. Terpentin^
olja användes till oljefärger, i
fernissor, i medicin o. s. v.
Terra, jord. T. japönica^ kateku.
Test. Se Kapell.
Thénards blått [tenärs-]. Se
Koboltblått.
Tinktur, benämning på
farmaceutiska preparat, som utgöras af
spritlösningar af kemiska preparat
eller af ämnen, hvilka utdragits ur
växtdelar genom macerering eller
digerering med sprit.
TlOSVarVelsyra,
Undersvafvel-syrlighet (se d. 6.).
Tiosyror benämnas sådana
organiska syror, som innehålla
gruppen SH, t. ex. tioättiksyra,
CH3COSH.
Titan, ett af Gregor 1789
upptäckt metalliskt grundämne, som i
naturen förekommer tämligen
sparsamt, ehuru allmänt spridt och
alltid i förening med syre. Det har
ännu icke erhållits i kompakt
tillstånd. Titan hör till de
fyratomiga grundämnena, och dess at.v.,
som tecknas Ti, är 50. Dess
högsta syrsättningsgrad, titansyran,
TiO2, är ett hvitt och olösligt
pulver, som utgör mineralet intil. I
förening med järn och syre
förekommer titan i mineralen titanjärn
och titanhaltigt magnetjärn.
Titrering, analytiskt förfarande
att med tillhjälp af lösningar af
känd koncentration, titrerade
vätskor, bestämma vissa ämnen. Jfr
Analys.
Tjära benämnas i allmänhet de
tjockflytande och mörkt färgade
produkter, som bildas vid torr
destillation af organiska ämnen, såsom
trä och stenkol. Tjärorna äro af
mycket olika slag, allt efter
materialen och de temperaturer, vid hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
