Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjövind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
S j ö vind—Skarp
480
ning mot havet. ~ -vind, se sjöbris. ~
-vägen, sjöledes, över vattnet till en
plats. ~ -värdigt, se sj odugligt. ~
-vär-dighetsbevis för fartyg, utfärdas av
magistratsbesiktningsmän efter reparation
av lidna skador eller om undersökning
ger vid handen, att fartyg efter en
grundstötning eller kollision kan
fortsätta resan utan att reparera. I senare
fallet är det praxis, att
besiktningsmännen förordna torrsättning och vidare
undersökning efter fullbordad resa, eller
innan ny last intages. Se vidare Malmén,
Sjöfartssäkerheten, avd. II. ~
-ångpanna, ångpanna på fartyg, till skillnad
från landpanna.
Skada å fartyg, om efter liden skada
ett fartyg skall anses icke vara
istånd-sättligt, se Sjölagen 6 Angående
försäkringsgivares förbindelser i händelse
av skada å fartyg och last, se Allmän
svensk sjöförsäkringsplan §§ 44—56.
Sjölagen, avd. II. ~ -t gods, kan vid
tullbehandling, såvida ägaren sådan begär,
under tullbevakning på ägarens
bekostnad förstöras, varvid tull endast
erlägges i vanlig ordning för den del, som
är användbar.
Skadestånd är en befraktare
berättigad till, om fartyget ej är färdigt på
bestämd tid, om hans gods flyttas å annat
fartyg, eller om det lastas på däck utan
hans samtycke.
Skadliga rummet, ångspillningen,
kallar man spelrummet emellan pistonen
och cylinderlocket samt ångkanalen.
Skaffa, äta, spisa.
Skaffning, spisning.
Skaka en talja, överhala halande
parten på en talja. Skaka loss ett vant, att
öppna taljerepen för att släcka upp
vantet.
Skal, snäckskal, betecknas i sjökortet
med Sk.
Skalka luckorna, att medelst sträckta
presenningar göra lastluckorna
vattentäta. På långa resor brukar man, innan
man lägger på presenningarna, täta
luckorna med drev och däröver spika smär-
tingsremsor. Man lägger därefter ett
par goda presenningar och sedan en
eller två slitpresenningar stramt över
luckorna, viker ned dem och fäster dem
med skalkningsjärnen eller skalkningar
och kilar eller skruvar (spik) mellan
kramporna och luckkarmen. Då
luck-öppningarna äro mycket stora, brukar
man ovanpå presenningarna lägga svåra
bommar, som surras stadigt till
luckkar-marna för att hindra störtsjöar att riva
av presenningarna.
Skalkning, en smäcker trälatta, som
spikas över den nedvikta delen av en
pålagd luckpresenning eller stång av
plattjärn, som användes för samma ändamål.
~ -skrampa eller knap, i luckkarmen
fastnitad krampa, vari luckjärnet
lägges, då man skalkar.
Skamfila, nöta eller slita genom
friktion.
Skamfilnings-dukar i segel, dubblering
av segelduk i segel för att hindra seglets
slitning mot vissa tåg. ~ -latta, urskölpt
trälatta (skål), som fästes på (najas till)
stag, vant eller barduner för att hindra
skamfilning. ~ -matta, matta, som najas
på rå eller stag för att förekomma
skamfilning.
Skans, det rum där besättningen är
inhyst på handelsfartyg. På örlogsfartyg
kallades i forna tider den upphöjda
delen av akterdäck, som motsvarar
hyttdäcket, skans. ~ -gast, sjöman som är
inkvarterad i skansen. ~ -kapp, nedgång
med skjutlucka till skansen. ~ -korpral,
på örlogsfartyg har tillsyn över
stormasten med tacklingen under märsen. ~
-utrymme, i hytt eller skans skall för varje
person finnas en rymd av åtminstone 3,4
kbm. och en golvyta av 1,4 m2. Höjden
skall vara minst två meter över däck.
Skarndäck, den plankgång som går
runt om ett träfartyg och täcker
topptimren, där brädgången börjar. Den
ligger således på utsidan av waterbordet. ~
-slist, den list som skjuter över
fartygssidan närmast under brädgången.
Skarp, den spetsiga vinkeln mellan far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
