Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Stella—Stiltjebälten
524
enkelt- och dubbelt-, holländare,
märl-spiksstek, skotstek, timmermansstek.
Stella Polaris, se Polstjärnan.
Stenbockens vändkrets, se vändkretsar.
Stenkol, ett i allmänhet svart
huvudsakligen av kol, syre, väte och svavel
bestående ämne, som förekommer under
jordytan i stora lager. Dess uppkomst
beror på forntida växter, som
förmultnat och kolats under starkt tryck.
Stenkol förekomma i större och mindre
horisontala eller lutande lager, i så kallade
flotsar. De äro av omväxlande tjocklek
från några centimeter till 10 meter. Den
största kolproduktionen förekommer i
Förenta Staterna, England och
Tyskland. För övrigt finnas kol i Belgien,
Kina, Kanada, Byssland, Frankrike,
Spanien, Spetsbergen, Sverige,
Australien m. m. Med avseende på sin
beskaffenhet indelas de i bituminösa,
halvbitumi-nösa och antracit. Newcastlekol
innehålla mycken bitumen och förbrinna
under bildande av mycket sot och tjock,
svart rök. De halvbituminösa kolen
kallas även magra kol, emedan de
innehålla mindre gasbildande ämnen än de
bituminösa. Värmevärdet beräknas till
7,500 kalorier. Antraciten brinner trögt
och fordrar starkt drag. Dess
värmevärde är c:a 8,700 kalorier. Användes ej
i någon större utsträckning till sjöss.
Goda stenkol äro i allmänhet svarta och
glänsande, medan dåliga äro bruna eller
grå med skifferaktigt brott och
innehållande jordartad stybb. De waleska
kolen avgiva obetydlig rök och utveckla
mycken värme. Man beräknar, att en
ton kol upptager ett utrymme av 1,25
kbm.
Stephensons slidomkastning, sker
medelst två fasta excenterskivor, som äro
fästade på maskinaxeln och medelst
ex-centerstängerna förenade med
kulissbågen.
Stereomteri, den del av geometrin, som
avhandlar fasta kroppar och mätningen
av deras ytor och kubikinnehåll.
Steward, hovmästare på
handelsfartyg.
Sticka ut, släppa ut, fira på kätting
eller tross. ~ av, lossgöra ett stek eller
en kriop från någon tross. ~ djupt i
vattnet, hava ansenligt djupgående. ~
ifrån sig ankaret, låta ankaret bliva
kvar på botten genom att kapa
ankartåget eller schackla ifrån kättingen, då
man ej hinner med att hiva upp. ~ ihop
två tåg, sammanknopa dem. ~ på tamp,
släppa ut så mycket kätting eller tåg,
att endast tampen finnes kvar ombord.
~ till sjöss, styra ut till sjöss. ~ upp
halsar och skot, giga underseglen för
någon manöver. Sticka upp en lodlina
eller logglina, förse den med behöriga
märken för djup eller fart. ~ ut ett rev,
öppna revsejsingarna och stickbultarna
samt hissa seglet.
Stickbult, ett smäckert tåg varmed ett
rev halas ut på nocken av en rå eller en
bom, och varmed den i stående liket
befintliga revlöddern surras till
rundhul-tet. Se reva.
Stickert, en liten dolk.
Stick i stäv är vinden, då den är rätt
för ifrån.
Stick-kontakt, kontakt till elektrisk
ledning medelst "sladd". ~ -lina,
hamp-lina ,bestående av 6 garn. ~ -såg, såg
med tunt blad och förstärkt rygg. ~
-tröja eller isländare, tjock stickad
ylletröja som användes av våra fiskare.
Stigning, se propellerns stigning.
Stilla oceanen eller Stilla havet, den
del av världshavet som ligger emellan
Amerika och Asien.
Stillna ut eller av, dö bort (om
vinden).
Stillvatten, strömfritt vatten.
Stiltje, vindstilla. ~ -bälten.
Emellan nordostpassaden och de västliga
vindar, som blåsa mer eller mindre
norr om densamma, finnes ett bälte av
växlande svaga vindar, som, kanske
något dunkelt uttryckt, kallas
stiltjebältet i Kräftans vändkrets eller
också "rosslatituderna" (Horse-latitudes),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
