- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
559-560

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Termometer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

559

Termometer—Tid

560

som grundar sig på värmeeffekten hos
de magnetiska svängningarna i
mottagarens luftledning.

Termometer, värmemätare, instrument
varmed man mäter temperaturen hos
kroppar. Den består vanligtvis av ett
slutet glasrör, som i ena ändan är
uppblåst till en kula och delvis fyllt med
kvicksilver eller sprit. Det senare
brukas vid mätning av temperatur, som är
lägre än 39,4 Celsius. När temperaturen
stiger, utvidgar vätskan sig och stiger i
röret, då den faller, drager sig vätskan
tillbaka. En graderad skala är fästad
under röret för avläsning eller märkt på
själva röret. Skalans nollpunkt erhålles,
då termometern nedsättes i smältande,
sönderstött is. Denna punkt kallas även
fryspunkten. En annan punkt erhålles,
då termometern vid
medelbarometer-stånd utsättes för ångan av kokande
vatten i ett särskilt inrättat kärl. Denna
punkt kallas kokpunkten och betecknas
med 100 på Celsiustermometern efter
svensken Anders Celsius, 80 på Eéaumur
efter fransmannen Réaumur och 212 på
Fahrenheit (tysk). De båda förstnämnda
hava fryspunkt nämligen 0 (smältande,
sönderstött is) men hos Fahrenheit är
skalans nollpunkt 32° under fryspunkten.
För att reducera endera skalan till den
andra, har man, om man antager att C
betyder Celsiigrader, R Réaumur och F
Fahrenheit, följande analogier:

_C_ _ JE^ _ F — 32

100 ~~ 80 ~ 180 *

Se även maximitermometer och
mi-nimitermometer. Febertermometern är
avsedd att undersöka
kroppstemperatur. Innan man placerar den, bör man
genom ett slag i luften med termometern
driva ned kvicksilvret under
feberstrecket (37°).

Termotank, behållare för varm luft. ~
-fläkt, fläkt för luftväxling.

Terpentin, en balsam, som erhålles
från Pinus Pinaster (växer i Frankrike,
Spanien o. s. v.). Användes till bered-

ning av fernissor, lack, kitt samt vid
vissa bröståkommor.

Terrester, hörande till Jorden. ~
navigation, den del av styrmanskonsten, som
grundar sig på iakttagelser av terrestra
föremål (fyrar, sjömärken, vattendjup
och bottenlag).

Territorialvatten, hit räknas vatten,
som är beläget inom en viss stats
territoriella maktspråk och är såsom sådant
inre farvatten eller sjöar, floder,
skärgårdar eller yttre såsom gränsvatten och
kusthav.

Ters, ett runt stycke trä som stickes i
bukten eller ögat av ett genom ett gatt
eller klys infört tåg för att fasthålla
detsamma. Ters i form av en långsträckt
kon användes för att tänja ut en lagd
lödder i och för krängning omkring
kaus. Ters användes även vid
ansätt-ning av rigg.

T-formig antenna, för
gnisttelegrafe-ring finnes ombord på fartyg. Den
består av ett system parallella och
horisontala och lika många vertikala, från
mitten av de förra nedhängande trådar, som
förenas nedtill i en gemensam i
gnist-hytten inledd kabel.

Tesla strömmar, elektriska strömmar
av höga svängningstal och höga
spänningar, upptäckta av montenegrinen
Nikolaus Tesla.

Tetraeder, solid figur, innesluten av
fyra liksidiga och lika stora trianglar.

Tetragon, fyrsidig figur.

Tid, tidvatten eller det fenomen, som
benämnes ebb och flod, är en på vissa
trakter regelbundet återkommande
vertikal höjning och sänkning av havets och
däri utmynnande floders nivå, ävensom
en mer eller mindre hastig förflyttning
av vattenmassa, längs de kuster och
stränder, som stå under fenomenets
inflytande. Det är närmast beroende av
månens och solens ställning till
varandra och till jorden. Attraktionen är
större på de delar, som äro belägna mitt
under månen än på jordens centralare
delar och på dessa åter större än på jordens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free