Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Utkiksbrygga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Utkiksbrygga—Utslag
598
håller utkik eller går på utkik.
Man löser av utkiken eller förfångar
den, då man ersätter den, som nyss förut
haft utkik. ~ -kiksbrygga, brygga som
går tvärs över fartyget för ut och
varifrån utkik hålles. ~ -kikstunna, kråkbo,
en halvcylindrisk utbyggnad på
fockmasten av större ångare för utkiken.
På polarfartyg eller valfångare utgöres
kråkboet av en vanlig tunna. ~
-prick-ning, enligt Kungl, lotsstyrelsens
kungörelse av den 3 april 1884 skola prickar,
som böra lämnas på norra eller östra
sidan av farled, utmärkas medelst kvast
i övre ändan och de, som skola lämnas
på södra eller västra sidan om farled
vara släta. Alla kvastprickar eller i
deras ställe utsatta större sjömärken äro
rödmålade och alla slätprickar till halva
sin längd och i deras ställe
förekommande större sjömärken till hela sin
längd svartmålade. Vid bestämmande
av en farleds huvudriktning har man
att följa lotsstyrelsens kungörelse av
den 23 mars 1886, se Sjölagen, avd. II. I
öppen sjö stå helsvarta prickar norr om
grund och svarta med vitt bälte öster
om grund. Eöda prickar med
uppåtvända kvastar stå söder om och röda
prickar med nedåtvända kvastar stå
väster om grund. Alla dessa märken kunna
dessutom vara försedda med speciella
topptecken, ballonger eller dylikt.
Grund, som kunna passeras på vilken
sida som helst, utmärkas av en röd och
svart kryssprick. Mindre flagga på en
prick visar, att prickgången skiftar om.
Man bör alltid efterse i sjökortet, huru
en prick skall tagas. ~ -rakning av aska
slagg, som samlas i askungen, skall ske
varje vakt före vaktombyte. När askan
utdragits med rakan, bestänkes den
med vatten, varefter den hivas upp på
däck och störtas över bord (Obs.! i lä!).
~ -redning, kallas inom flottan de
materialier, som förbrukas under olika
avdelningars skötsel och vård, såsom i en
maskin, bränsle, smörjmedel,
packningar, putsmedel, färg m. m. ~ -riggare,
i allmänhet bom eller spira, som sättes
ut i vågrät riktning från någon del av
ett fartyg för att giva spridning åt
segel eller tåg. Utriggare kallar man även
en sorts kapproddningsbåt, där
rodd-klykorna äro fästade vid "utriggare"
eller ställningar, som skjuta ett stycke
utanför relingarna. ~ -rustning, allt
som finnes ombord till fartygets drift
och underhåll ävensom besättning,
kanoner, proviant och amunition. ~
-rustningsnummer, för erhållande av
erforderliga siffervärden ifråga om ett
fartygs utrustning finnes på följande sätt:
på ångfartyg, rymden under huvuddäck,
ökad med halva sammanlagda rymden
av på förhand slutna påbyggnader,
överbyggnader, däckshus samt kappar
av full däckshushöjd. Om rymden
under huvuddäck icke är känd, blir
utrustningsnumret, som sedermera kan
slås upp i t. ex. Sjöfartssäkerheten av
Malmén II, sid. 276, enl. följande formel:
U. (utrusningsnumret) — 0,70 X L X B
V
X D + ——, då V betyder rymden av de
ovannämnda däcksbyggnaderna. I
Bu-reau Veritas* reglemente erhålles dess
utrustningsnummer enligt formeln U =
LXBXD+4- + -r-><låLär fartygets
2 4
längd, B dess bredd, D djupet, S
kubikinnehållet av byggnader såsom pop,
upphöjt däck och back samt S’
kubikinnehållet av alla andra däckshus.
Motsvarande tabeller för grovleken av
kättingar och tågvirke samt ankarvikt
finnas i Bureau Veritas’ reglemente för
klassificering av fartyg, i Loyd’s Kules
and Regulations etc. ~ -sjungning, ett
slags egendomlig solosång för angivning
av takten, då man halar en ända. Man
säger även, att en sak går med en enda
utsjungning, när den går ntan motstånd
eller hinder. ~ -sjölodning,
sjömätnings-arbete, som utföres från ett fartyg till
motsats mot detaljmätning, som utföres
i båtar. ~ -slag, konstruktionsritningens
framställande i naturlig storlek på gol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
