- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
603-604

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vakuumventil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

603

Vakuumventil—Varbygel

604

strument, varmed man mäter tryck, som
är lägre än atmosfärens. ~ -ventil, en
ventil, som har till uppgift att insläppa
luft i en ångpanna, då denna efter
slutat arbete kallnar, och ångan begynner
att kondenseras. Den består av en
ventil, som är självverkande genom en
spiralfjäder eller motvikt. Den är anbragt
på ångpannas övre del och öppnas inåt,
så snart panntrycket blir mindre än det
yttre lufttrycket.

Yal-båt, båt som användes vid
valfångst. Den är spetsig eller försedd med
likadan stäv, akter som för och lämpar
sig därför särdeles väl som livbåt. ~
-fångare, valfångstfartyg. Även
sjöman, som idkar valfångst. ~ -knop eller
turkhuvud, knop, som lägges av en enda
part, och som liknar en turban.
Användes huvudsakligen som prydnadsknop
på fallrep, styrrep, kiststroppar e. d.
Valvet, den avrundade delen av ett
fartygs akter på ömse sidor om
rortrum-man.

Valv-bordläggningen, de plankor som
bekläda valvtimren eller de timmer, som
giva form åt valvet. På järnfartyg
utgöras de av plåtar. ~ -mottagare, se
Flemings svängningsventil.

Vandra, säges om ett segel, block e. d.,
som har sin rörelse långs ett tåg,
lejdare, levang eller spira. När
kompassnålen är för litet magnetiserad, brukar den
även "vandra".

Vandringsspiror, spiror som surras
mellan fock- och storvanten o. s. v. å
ömse sidor av fartyget en halv
manshöjd över däcklast.

Vant, tåg eller stållinor som stötta
en mast sidovägen, och som äro
förenade medelst vevlingar av lina eller trä
och bilda repstegar för manskapet, att
äntra till väders på. Varje särskilt vant
kallas ett spant och två spant bilda ett
vantpar, som medelst vantögat är krängt
över masttoppen. Undervanten leda ett
stycke nedanför toppen av en undermast
till röst järnen i fartygssidan, med vilka
de äro förenade medelst ett slags block,

som kallas jungfrur och taljerep. På
ångfartyg, ja även på moderna
segelfartyg, ser man numera ofta i stället för
taljerep, att vanten äro fästade till
skeppssidan medelst sträckskruvar. På
järnfartyg kunna de försvara sin plats
men på segelfartyg, där man gärna vill
hava allting böjligt och smidigt,
torde ej ombytet vara så lyckligt.
Stängvan-ten eller den del av stående riggen, som
stöttar den närmast Över undermasten
stående stången sidovägen, äro fast i
put-tingsjärnen. Dessa uppbära ytterkanten
av märs eller salning. Bramvanten hava
samma upgift rörande bramstången. ~
-knop, knop varmed man förenar
delarna av ett sprunget vant. Man har
engelsk och fransk vantknop. Den förra
lägges sålunda: man slår upp
kardelerna och sticker dem emellan varandra,
som då man skall lägga en splits. Man
lägger därefter en enkel taljerepsknop
av tre och tre kardeler samt samsar väl
till. Ju mera man sträcker på vantet,
desto hårdare drages knopen åt. Sedan
knopen blivit väl samsad, tafsar man
kardelerna, lindar dem hårt runt vantet,
tjärar och kläder det hela med
sjömans-garn. Den franska vantknopen göres
sålunda: sedan man öppnat kardelerna
som ovan och stuckit dem mellan
varandra, trycker man dem hårt tillsammans
och viker tillbaka tre av parterna, över
vilka och det sammansatta vantet man
av de andra tre parterna lägger en
enkel taljerepsknop, som samsas, varefter
kardelerna tafsas, fastnajas, tjäras och
klädas med sjömansgarn. ~ -skruv,
skruvanordning varmed man skruvar
ihop bukten av ett vant eller dylikt,
som skall bändslas. ~ -stoppare, kort
tåg med knop i varje ända, som surras
över ett sprunget vant. Är stoppare
pålagd för att förstärka vantet på något
ansträngt ställe, kallas den borg. ~
-öga, öglan på ett spantpar, som är
krängd Över en masttopp.

Varbygel, bygel som skyddar trycket
eller tryckaren på ett skjutvapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free