Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 139-140 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kryssare. 1. handelsfartyg, 2. örlogsfartyg - Kryssartjänst - Kryssbult - Kryssbänsel - Kryssförband - Krysshult - Krysshvalf - Kryssskolfning - Kryssmast - Kryssning, 1. Se Kryssa, 2. Sjötåg eller sjöexpedition - Kryssningsblockad - Krysspejling - Krysspinnar - Kryssprick - Kryssrå - Krystall - Krystning - Krystvärkar - Krytzeborg - Krzemieniec - Krzysztow Zawisza, pseudonym. Se Bojerus - Kråka - Kråkan - Kråkbjugg - Kråkbär - Kråkfåglarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ring i klasser (l:a och 2:a kl. pansarkryssare samt
l:a, 2:a och 3:e kl. pansardäckskryssare). En särskild
sorts mindre kryssare äro de s. k. torpedkryssarna
(se d. o.), hvilkas deplacement uppgår till endast
omkr. 1,000 ton. Till 2:a kl. pansarkryssare kan
hänföras svenska flottans kryssare "Fylgia" (se fig.;
jfr ock fig. till art. Finnboda), byggd vid
Finnboda och levererad 1907 (längd 115,i m., bredd
14,8 m., djupgående 5,9 m., depl. omkr. 4,800 ton,
fart 22,7 knop med 12,400 ind. hkr, bestyckning
8 st. 15 cm. kanoner, uppställda parvis i torn,
14 st. 57 mm. kanoner, 3 st. 37 mm. kanoner samt
2 st. 45 mm. torpedtuber, största pansartjocklek å
fartygssidan 100 mm. och å kanontornen 125 mm.). De
modernaste utländska pansarkryssarna föra svåra
kanoner af samma kaliber, som förekommer å slagskepp,
och den egentliga skillnaden mellan dessa fartygstyper
är, att pansarkryssarna ha afsevärdt högre fart,
vunnen på bekostnad af pansartjockleken och jämväl
af antalet kanoner. Nedanstående, i vissa fall dock
ej fullt säkra uppgifter beträffande

Svenska pansarkryssaren "Fylgia".

den under byggnad varande engelska pansarkryssaren
"Lion" torde karakterisera dessa väldiga fartyg:
deplacement nära 30,000 ton, besättning 950
man, Parsons ångturbiner om 70,000 hkr,
beräknade att framdrifva fartyget med en
fart af 28 knop, bränsleförråd 3,500 ton kol
förutom brännolja, bestyckning 8 st. 34,3
cm. kanoner, parvis uppställda i 4 torn i
fartygets midtlinje, 24 st. 10,2 cm. kanoner
och 5 st. 53 cm. undervattenstorpedtuber, största
pansartjocklek å kanontorn 254 mm. och å fartygssidan
i vattenlinjen 248 mm. Om Hjälpkryssare se d. o.
C. K. S.

Kryssartjänst, sjöv., bevaknings-, spanings- och
rapporttjänst till sjöss äfvensom detacherad tjänst
till försvar af egen och anfall på fiendens sjöhandel.
H. W-l.

Kryssbult, "Greeners kryssbult", benämning på en af
den engelske gevärsfabrikanten W. W. Greener uppfunnen
regel för gevärspipans säkra och stadiga fastlåsande
vid stocken. Kryssbulten, som förekommer endast vid
gevär med rörliga (nedfällbara) pipor, består af en
rund eller fyrkantig bult, som genomsätter stötbottnen och griper in i ett hål i den
bakåt förlängda "spången". Jfr Jaktgevär (fig. 5).
G. G.

Kryssbänsel, sjöv. Se Bänsel.

Kryssförband. Se Mur.

Krysshult (se Hult 2), sjöv., en gröfre
"knap" med två horn, tillverkad antingen af
trä eller järn, fastbultad till fartygssida
eller däck och afsedd att därå belägga
(fastgöra) tågändar. Se fig. l i art. Knap.
J. G. B.*

Krysshvalf, bygnk. Se Hvalf,
sp. 1390.

Krysskolfning, bygnk., ett vanligt sätt att
göra ett bjälklag stadigare medelst i kors
emot hvarandra ställda, mellan bjälkarna indrifna
sträfvor. Genom denna anordning öfverföres
nämligen en del af det på en bjälke kommande trycket
till närliggande, hvarigenom man äfven med bjälkar
af relativt klena dimensioner kan åstadkomma ett
rätt stadigt golf. Krysskolfningens goda
verkan upphör, om sträfvorna genom virkets
torkning börja glappa. I. G. C.

Kryssmast, sjöv. Se Kryss 2.

Kryssning, sjöv.
1. Se Kryssa.
2. Sjötåg eller sjöexpedition.

Kryssningsblockad. Se Blockad, sp. 710.

Krysspejling, sjöv. Se Pejling.

Krysspinnar, text. Se Väfning.

Kryssprick, sjöv., röd- och svartmålad prick med ett
snedt liggande kors som "topptecken" och ut-
satt på ett fritt liggande, mindre grund, som kan
passeras på hvilkendera sidan som helst. H. W-1.

Kryssrå, sjöv. Se Tackling.

Krysta’ll. Se Kristall.

Krystning 1. Bukpressning, fysiol., ett genom samtidig
sammandragning af mellangärdet (djup inandning
med slutring af ljudspringan) och bukmusklerna
frivilligt framkalladt tryck på bukens inälfvor,
t. ex. vid stolgångens eller blåsans tömning.
Bvn.

Krystvärkar, obstetr. Se Förlossning.

Krytzeborg. Se Korsholm 3.

Krzemieniec [kjemje’njets], polska namnet på
Kremenets.

Krzysztow Zawisza [kjy’jtåv tsavi’ja], pseudonym. Se
Bojerus.

Kråka. Se Hatt, sp. 79.

Kråkan, zool. Se Korpsläktet.

Kråkbjugg, bot. Se Polytrichum.

Kråkbär, bot. Se Empetrum nigrum.

Kråkfåglarna, Corriflce, zool, bilda en familj inom
tättingarnas ordning och fåglarnas klass.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>