Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarts - Kvartsdiabas - Kvartsdiarit - Kvartsepidotsten - Kvartsextackord - Kvartsgruppen - Kvartsin - Kvartsit - Kvartsit-diabas-konglomerat - Kvartsitsandsten - Kvartsitskiffer - Kvartskil - Kvartslampa - Kvartsplatta - Kvartsporfyr - Kvartssand - Kvartstrakyt - Kvartära bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i bruk redan hos medeltidens bergsmän, som därmed
betecknade de på malmgångarna förekommande olika
färgade varieteterna. Under namnet kvarts innefattas
enligt nutidens mineralogiska nomenklatur icke
blott de kristalliserade, utan äfven de mer eller
mindre tydligt kristalliniska varieteterna af
mineralet i fråga. Kvartsen består af kiselsyra
eller siliciumdioxid, SiO2, motsvarande 46,7
Si och 53,3 O, dess egentl. vikt = 2,5-2,8 (ren
kvarts 2,653) och hårdhet = 7. Den har glasglans,
i brottet fettglans och är genomskinlig i alla
grader, alltefter sin renhet. Brottet är ojämnt
till splittrigt (mussligt). Kvartsen kristalliserar
hexagonalt i en mångfald former tillhörande den
romboedriska och trapetsoedrisk-tetartoedriska
afdelningen; kristallernas form är dock oftast
prismatisk, med pyramidal eller romboedrisk
afslutning. Kvartsen är optiskt enaxlig och positiv
samt visar cirkulär polarisation (se Polarisation).
Efter uppvärmning bli trapets- och rombytorna vid
afsvalning negativt, de mellanliggande ytorna positivt
elektriska. - För blåsröret är kvartsen osmältbar samt
löses ej af andra syror än fluorvätesyra, dessutom,
med svårighet, af kalilut. I knallgaslågan smälter
den till en amorf massa, som har en eg. v. af 2,2;
med soda sammansmälter den under kokning till en
klar pärla. Med konst har man framställt kvarts
genom upphettning af gelitinös kiselsyra med vatten
under starkt tryck. – Primär kvarts träffas i sura
eruptivbergarter, särskildt i graniter, där densamma
utgör den sista stelningsåterstoden ur magman,
och i kvartsporfyr, granitporfyr, där kvartsen som
den äldsta utskillningen ur magman bildar sväfvande
bipyramidala kristaller. Vid de primära bergarternas
förvittring blir kvartsen fri, bildande korn, som,
mer eller mindre afnötta, hopas till kvartssand. Vid
delvis skeende omkristallisering af sanden förvandlas
denna till kvartsit. Den vid silikatmineralens
kemiska förvittring i lösning gående kiselsyran
kan infiltreras i andra lösare jord- och bergarter
och sedermera utkristallisera till sekundär kvarts,
utgörande ett cement emellan t. ex. sandkornen; sanden
förvandlas härvid till en sandsten. Kiselsyrelösningen
kan inkomma i en spricka i en förut färdigbildad
bergart och där utkristallisera under form af tydliga
kristaller som bergkristall, ametist, rökkvarts,
morion, citrin eller kornigt kristalliniska massor:
vanlig gångkvarts (katt-flinta), grumligt grå,
rosenkvarts, rosenröd, mjölkkvarts, hvit,
trådkvarts, stängliga eller tradiga massor eller
trådig kalk eller gips, p r a s e m, lökgrön, safir
kvarts, blå, aventurinkvarts (se A v en t
u r i n), kattöga, j ä r n k i s e l (se dessa ord)
o.s.v. Orena kvarts-varietcter äro hornsten och
jaspis (se dessa ord).
Kvartsen är ett mycket viktigt och användbart mineral,
då den i de flesta trakter utgör hufvudmassan af
jordskorpans lösa beståndsdelar och som sand spelar
stor roll vid vattnets cirkulation. Som sandsten
är kvartsen användbar till slip- och byggnadssten;
kvartssand begagnas för murbruk, formsand samt
slip- och skurmaterial. De renare kvartsartcrna
användas i glasfabrikation, till vattenglas,
eldfast tegel, masugnsställ och vällugnsbottnar,
hvarjämte de färgade, rena kvartssorterna
förarbetas till prydnads- och lyxföremål o.s.v.
2. Ant. Sj. (A. Hng.)
Kvartsdiabas, petrogr. Se Diabas.
Kvartsdiorit, petrogr. Se Diorit.
Kvartsepidotsten, geol. Se Epidosit.
Kvartsextackord, mus., andra ömvändningen af
treklangen, då kvinten kommer underst (gce),
hvarigenom den ursprungliga grundtonen (c) blir
kvart, den ursprungliga terson (e) blir sext. Den
traditionella regeln, att detta ackord skall
behandlas som en dissonans, eger sin riktighet,
endast då det uppträder kadensbildande, såsom
förhållning för en treklang (t. ex. gce som
förhållning för glid}. I andra fall iakttages denna
regel af modern kompositionspraxis lika litet som
det äfvenså urgamla, men på nyare harmoniken
ofta otillämpliga förbudet mot paralleller.
A. L.*
Kvartsgruppen, miner., omfattar de mineralvarieteter,
som kunna sammanfattas under hufvudbenämningarna
kvarts, tridymit, kalcedon och opal. Alla bestå de af
kiselsyra, antingen ren kiseldioxid eller af denna
i förening med vatten. Hårdheten växlar emellan 5,5
och 7. A. Ung.
Kvartsin, miner., skiljer sig från kvarts
därigenom, att den är optiskt tvåaxig.
A. Hng.
Kvartsit, petrogr., geol., en hård, kornig eller
nästan tät bergart, bestående af kvartskorn eller
kristalliniska kvartsindivider, sammanbundna af ett
kiselartadt bindemedel, så att kornen endast otydligt
eller alls icke framträda. Färgen är i allmänhet hvit
eller grå. – Kvartsiter förekomma dels inom urberget,
dels inom rent sedimentära bildningar. I Dalsland
finnes ett flera hundra m. mäktigt lager kvartsit
inom den s. k. Dalformationens öfre del. Äfven vid
Västervik, i Värmland och i Jämtland förekomma ganska
betydliga kvartsitbildningar. – Är sandstensstrukturen
tydligt synbar, kallas bergarten kvartsitsandsten
(kvartsig, hård sandsten). Genom inblandning
af glimmerfjäll uppstår hos kvartsiten en viss
skiffrighet, och den får då namn af kvartsitskiffer.
– De renaste kvartsitvarieteterna äro användbara
för tillverkning af glas och eldfast tegel.
E. E.
Kvartsit-diabas-konglomerat, petrogr. Se
Diabas-kvartsit-konglomerat.
Kvartsitsandsten, geol. Se Kvartsit.
Kvartsitskiffer, geol. Se Kvartsit.
Kvartskil, miner., fys., instrument för bestämning af
dubbelbrytningens karaktär, om positiv eller negativ,
fastställande af mycket svag dubbelbrytning, mätning
af dubbelbrytningen (komparator 1. kompensator),
noggrann bestämning af utsläckningsvinkelns storlek
(stauroskop) o. s. v. (se Polarisationsinstrument).
A. Hng.
Kvartslampa. Se Kvicksilfverlampa.
Kvartsplatta, miner., fys., användes jämte
eller i st. f. kvartskil (se d. o. och
Polarisationsinstrument).
Kvartsporfyr, miner. Se P o r f y r.
Kvartssand, petrogr., geol., sand, som uteslutande
eller nästan uteslutande utgöres af kvartskorn,
till skillnad från fältspatssand, glimmersand
o. s. v. Kvartssand nyttjas som råämne i
glasfabrikationen. Vid stränderna af Vätterns norra
del förekomma flerstädes aflagringar af kvartssand.
E. E.
Kvartstrakyt, petrogr. Se Liparit.
Kvartära bildningar (af lat. quartus, den fjärde)
l. Kvartära aflagringar, geol., detsamma som glaciala bildningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
