Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinna - Kvinnestad - Kvinnliga kontoristförbundet - Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen - Kvinnligt rim - Kvinnligt yrkesregister - Kvinnoemancipation - Kvinnofrid - Kvinnoförbundet - Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar - Kvinnoförteckningen - Kvinnoklubben - Kvinnornas korståg mot spriten - Kvinnors arbete i fabriker - Kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den under långa tider inom kyrkan härskande
asketismen var direkt fientlig mot henne, som för
den representerade synden, och hon utestängdes
principiellt från det offentliga lifvet. Germanfolken
buro af ålder större aktning för kvinnan; i
Sverige åtnjöt hon arfsrätt och andel i boet samt
skyddades mot svårare förgripelser genom lag (se
Kvinnofrid). Länsväsendet, grundadt på personlig
krigstjänst, och den germanska uppfattningen
af jorden som ättegendom åstadkommo likväl, att
kvinnan sköts tillbaka under medeltiden. Därtill
kom, att den romerska rätten oföränderligt
höll kvinnan omyndig. Till gengäld uppstod en
chevaleresk kvinnokult, som småningom urartade i tomt
galanteri. Renässansen präglades af öfversvallande
beundran för kvinnan; i motsats mot katolska kyrkans
madonnakult framhöll den den älskande kvinnan
och uppmuntrade henne att ta del i intellektuella
sysselsättningar. Först i samband med franska
revolutionen uppstod det en medveten och mångsidig
rörelse för en förändring af kvinnans ställning
i samhället. Se härom Kvinnorörelsen. Litt.:
É. Laboulaye, "Recherches sur la condition civile et
politique des femmes" (1843), T. Wright, "Womankind
in western Europe" (1869), Schweiger-Lerchenfeld,
"Das frauenleben der erde" (1880), Henne am Rhyn,
"Die frau in der kulturgeschichte" (1892), Ploss,
"Das weib in der natur- und völkerkunde" (9:e
uppl., bearb, af Bartels, 1908) och Bebel, "Die
frau in der vergangenheit, gegenwart und zukunft"
(i sv. öfv. 1903).
Kvinnestad, socken i Älfsborgs län, Gäsene
härad. 2,032 har. 381 inv. (1909). Annex till Nårunga,
Skara stift, Kullings kontrakt.
Kvinnliga kontoristförbundet. Se Kontoristförening,
sp. 905.
Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen i
Stockholm, stiftad 1903 af Fredrika-Bremer-förbundet,
har till syfte att befrämja de kvinnliga kontors-
och butiksbiträdenas gemensamma bästa samt att verka
för kårens höjande i intellektuellt och socialt
hänseende. Föreningen har egen samlingslokal
(Jakobsbergsgatan 20) med bibliotek och anordnar
där föredrag, diskussioner, musik m. m. Den har egen
platsförmedling för sina medlemmar. Medlemmarna, 425
vid 1909 års slut, äro dels passiva (principaler), som
betala 50 kr. en gång för alla, eller 5 kr. årligen,
dels aktiva (biträden), som betala 4 kr. i
årsafgift. Styrelsen består af 7 ledamöter. Föreningen
har egen, inregistrerad Sjuk- och begrafningskassa
(bildad 1906), som utbetalar sjukhjälp med 1:50 per
dag i 70 dagar och begrafningshjälp med 100 kr., samt
egen pensionskassa (stiftad 1908), som skall lämna
årliga pensioner af minst 100 kr. vid fyllda 55,
eventuellt 60 år, hvartill komma tilläggspensioner
genom gåfvor och donationer. Donationsfonden (skänkt
1909 af grosshandlaren Julius Gerell och hans maka)
utgör f. n. 225,000 kr. jämte ett testamente (af samma
makar) på ungefär lika stort belopp. S. å. ökades
fonden med 5,000 kr., en gåfva af grosshandlaren
H. S. Josephson.
M. L-n.
Kvinnligt rim, metr., numera mindre brukligt namn på
tvåstafvigt rim. Se Rim.
Kvinnligt yrkesregister, en fr. o. m. 1905 utgifven
adressbok öfver kvinnliga yrkesutöfvare i Sverige.
Kvinnoemancipation, en beteckning för kvinnans
höjande till rättslig och social likställighet
med mannen, hvilken var gängse under en stor del
af 1800-talet, alltsedan Père Enfantin 1831
präglade slagordet affranchissement de la femme,
som öfversattes med kvinnoemancipation. Jfr
Kvinnorörelsen.
Kvinnofrid (fsv. qvinnafriþer], jur., kallades
i det äldre rättsspråket den särskilda frid (jfr
Frid, Fridsbrott), som omfattade kvinnan och verkade,
att vissa förgripelser emot henne betraktades som
synnerligen svåra förbrytelser. Denna frid hörde
till dem, som bekräftades genom edsörelagarna, och
brott emot densamma blefvo alltså edsörebrott (se
Edsöre). Som kvinnofridsbrott bestraffades enligt de
gamla lagarna dels våldtäkt, dels (enligt svealagarna
och landslagarna) kvinnorof. I 1734 års lag äro
kvinnofridsbrotten uteslutna ur edsöreförbrytelsernas
antal. Nu gällande Strafflag upptager ej vidare
några sådana brott bland fridsbrotten. Våldtäkt och
enlevering förekomma där i kapitlet "Om brott emot
annans frihet".
J. H-r.*
Kvinnoförbundet, Internationella, och Svenska
kvinnornas nationalförbund. Se Internationella
kvinnoförbundet.
Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar, stiftadt
1895, har till ändamål att sprida kunskap om
Sveriges flotta och dess vid landets försvar
viktiga uppgift samt att väcka till lif varm
fosterlandskärlek. Förbundet verkar genom att utge
skrifter, anordna föredrag och understödja broschyrer
i försvarsvänligt syfte. Bl. a. utgafs, under
redaktion af fru C. Elliot, 1898–1907 jultidningen
"Friska vindar", som vann stor spridning. Förbundet
söker verka för sjöförsvarets bästa äfven genom
att hålla fosterländska fester och utdela pris
till flottans manskap. 1905 anskaffade förbundet
på mycket kort tid fullständig sjukutrustning af
linne och sängkläder m. m. för 100 sängar till
ett lasarettsfartyg, enär dylik utrustning då i
det närmaste saknades. Medlemsantalet utgör 600,
hvaraf 365 tillhöra filialer i Karlskrona, Gäfle
och Söderhamn. Tillgångarna utgjorde vid 1910 års
slut 13,900 kr. Förbundets sekreterare har alltsedan
stiftandet varit fru Coralie Elliot, f. Pålman.
Kvinnoförteckningen, litt. Se Hesiodos, sp. 597.
Kvinnoklubben, en 1887 i Stockholm bildad klubb af
lärarinnor, kontorister, telegrafister m. fl. utom
hemmet arbetande medelklasskvinnor, afsedd att
skaffa tillgång till litteratur samt tillfälle
till diskussioner och sällskapslif. Omkr. 300
medlemmar. Från denna sammanslutning böra skiljas
Stockholms allmänna kvinnoklubb (socialdemokratisk),
stiftad 1898, och Kvinnornas diskussionsklubb,
stiftad 1907.
Kvinnornas korståg mot spriten. Se Hvita bandet,
sp. 1422.
Kvinnors arbete i fabriker. Se Fabrikslagstiftning.
Kvinnorörelsen, arbetet för höjande af kvinnans
rättsliga, ekonomiska och kulturella ställning till
största möjliga likställighet med mannens, har sin
utgångspunkt i den uppfattningen, att kvinnan i sin
egenart är likvärdig med mannen i hans egenart. Den
leder sitt upphof från franska revolutionen och
utgör liksom arbetarrörelsen en naturlig konsekvens
af revolutionens läror om de mänskliga rättigheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
