Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärande - Kärda - Kärdi - Kärfve - Kärfve, Frits - Käring - Käringberget. 1. Kronopark, 2. Bergshöjd - Käringbergsbatteriet - Käringfis - Käringgigel - Käringknop - Käringruka - Käringrök - Käringskinn - Käringtand - Käringön - Kärkölä - Kärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såvida icke allmän åklagare däri för talan. Jfr
Klagande, Målsegande, Svarande och Sökande.
I. Afz.
Kärda, socken i Jönköpings län. Östbo härad. 10,591
har. 943 inv. (1909). K. bildar med Hånger ett
konsist. pastorat i Växjö stift, Östbo kontrakt.
Kärdi [kä’-], lettiskt namn på Kardis (se d. o.).
Kärfve l. Band, landtbr., en af ett halm-
eller sädesband sammanhållen bunt af
säd. Säden bindes i kärfvar för att lättare
kunna handteras vid skylning och lassning.
H. J. Dft.
Kärfve, Frits, målare, f. 20 sept. 1880 i Malmö,
studerade i Stockholm vid Konstnärsförbundets
skola 1900–01, i Paris 1905–06 och kortare tider
i Köpenhamn. K. målar skånsk slättbygd, stämningar
från hamnar och från hafvet och äfven tigurtaflor och
porträtt. Bland hans arbeten märkas Silfverklippor
(Malmö museum, 1906), Ljusa nätter (1907), Min mor
(1908) och Skåne (1910).
G-g N.
Käring. 1. Skpsb., kallas den hörnpost, som på fartyg
med flat akterspegel är fogad intill spegelbeklädnaden
på de öfra bordläggningsplankornas aktersta ändar
och hvars ändamål är dels att ge akterspegeln en
vackrare form bordvarts, än den skulle få, om den
afskures jämnt efter bordläggningens yttersida,
dels att åstadkomma en förstärkning och ett skydd
för den där sammanstötande spegelbeklädnaden och
bordläggningen. – 2. Zool. Se Kungsfisksläktet.
1. J. G. B.*
Käringberget. 1. Kronopark i Fredrika socken och
revir, Västerbottens län, afsatt af öfverloppsmark
genom K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag
15 dec. 1884. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal 11,761 har,
med en uppskattad virkesmassa af omkr. 290,000
kbm.; årlig virkesafkastning omkr. 4,100 kbm. –
2. En bergshöjd på Älfsborgsfjordens södra strand,
midt för Nya Älfsborg. På den låga strandremsan
nedanför K. byggdes, sannolikt 1717, Käringbergsbatteriet,
som 1719 iståndsattes. 1724
och på 1800-talet väckta förslag om anläggning
af större försvarsverk på K. ledde ej till något
resultat. Numera tillhör K. emellertid Älfsborgs
fästnings område.
1. M-g. 2. L. W:son M.
Käringbergsbatteriet. Se Käringberget 2.
Käringfis, bot. Se Röksvamp.
Käringgigel, bot., namn på Lotus corniculatus.
Käringknop, Käringknut. Se Knop 1 och Knut,
sp. 415.
Käringruka l. Pyramidsuga, bot. (se fig. å
sp. 574), en på ängar och betesmarker allmän
mindre ört, hvars korsvis motsatta blad småningom
aftaga i storlek uppåt den 8 till 10 cm. höga
stjälken. Växten får därigenom utseendet af en
utdragen fyrsidig pyramid, hvarför den af Linné
benämndes Ajuga pyramidalis. Släktet Ajuga L., som
hör till fam. Labialæ, är hos oss representeradt af
ytterligare två arter, A. reptans L., krypsuga, och
A. genevensis L., blåsuga, som förekomma sällsynt i
södra Sverige. Blommorna, hvilkas öfre läpp är mycket
litrn, sitta i axlik ställning med stora stödjeblad
och äro vanligen blåa.
O. T. S. (G. L-m.)
 |
| Ajuga pyramidalis. a blomma. (Till art. Käringruka, sp. 573.) |
|
| Fig. 1. Längdsnitt genom en kapillär, 1 endotelceller. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
