Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laga häfd. 2. jur. - Laga kraft - La Galissonière, Roland Michel Barrin de - Lagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Laga kraft-Lagan
818
riket 26 januari 1894 och 24 juli 1903.) Ordnad
hushållning skall ega rum äfven å statens till
bergs-handteringens understöd anslagna skogar
(k. förordn. 27 maj 1898) samt å städernas
skogar (k. förordn. 24 juli 1903). Å skogsmark,
tillhörig enskilda, må ej afvefkning så bedrifvas
eller efter afverkningen så förfaras, att skogens
återväxt uppenbarligen äfventyras. (Lag 24 juli
1903.) Hvad särskildt angår enskildas skogar inom
Gottlands län, får af-verkning för annat ändamål
än för gårdens behof eller för skogsmarks uppodling
till trädgård, åker eller äng eller användande till
byggnadstomt eller annat likartadt ändamål ega rum
allenast med tillstånd af den skogsvårdsstyrelse,
som skall finnas inom länet. (Lag 13 juni
1908.) För bevarande af skyddsskogar eller sådana
skogar, hvilkas bestånd erfordras till skydd mot
flygsandsfält och fjällgränsens nedgående, äro genom
lagar 24 juli 1903 och 5 juni 1909 bestämmelser
meddelade. Ang. hus-behofsskog, som vid afvittring
inom de områden af Västerbottens och Norrbottens
lappmarker, beträffande hvilka afvittringsutslag
ännu icke meddelats, tilldelas hemman, nybyggen eller
lägenheter, är genom lag 5 juni 1909 stadgad t, att
skogen, där densamma ej förklarats för skyddsskog,
icke må hårdare anlitas, än hvad som erfordras
för gårdens behof eller hvad tillämpningen af en
uthållig skogshushållning föranleder. Genom lag
25 juni 1909 ha åtskilliga föreskrifter meddelats
ang. vården af staten tillhörigt område, som blifvit
afsatt till nationalpark. Jfr Jordbrukskommission,
Laga hus, Nationalpark, Skogshushållning,
Skogslagstiftning och Skogs-v å r d s s t y r e l s e.
2. A. A.
Laga kraft, jur., sägcs tillkomma en dom eller ett
af myndighet gifvct beslut, när klagan däröfver icke
genom vanliga rättsmedel kan föras. Att beslutet
däremot på grund af alldeles särskilda omständigheter
kan komma att häfvas, minskar ej dess laga kraft. Är
dom laga kraftvunnen, kan den vinnande alltid på
exekutiv väg få den verkställd, hvilket, innan
laga kraft inträdt, endast undantagsvis medgifv^s.
I. Afz.
La Galissoniére [-sånjlr], Koland Michel Barrin de,
markis, fransk sjömilitär, f. 1693, d. 1756, blef
1755 generallöjtnant vid franska flottan. Hans namn
är bekant i sjökrigshistorien förnämligast genom
den seger han 1756 vann utanför Port Mation öfver
engelske amiralen Byng. Ehuru engelsmännens förluster
ej voro betydliga, nådde L. genom denna seger sitt
mål att hindra Byng från att undsätta Menorca,
där fransmännen gjort landstigning under hertigen
af Richelieu, och bidrog således väsentligen till,
att nämnda ö föll i fransmännens händer. L. visade
stor administrativ förmåga, i svn-nerhet som guvernör
i Canada 1745-49. O.E.G. N.*
Lagan, södra Sveriges längsta, om ock ej vattenrikaste
flod, upprinner ur den lilla Tahesjön i Måns-arps
socken, Jönköpings län, s. ö. om Taberg, vid 223
m. höjd. L. flyter med sydlig hufvudriktning genom
Eckern (215 m.), Fengen och Sandsjön (201 m.) inom
Jönköpings län, därunder upptagande flera tillflöden,
bland hvilka det största är Höks- eller Härån (65
km.), som kommer från mosstrakter v.-om Tenhultsjön,
upptar afloppet från sjön Hindsen (166 m.) och från
ö. infaller nedanför Hörle bruk, vid hvilket L. bildar
ett 9 m. höst fall, hvarefter
L. strax nedom Värnamo infaller "i norra ändan af den
stora sjön Vidöstern (42 kvkm., 144 m. Ö. h.). Denna
sjö upptager från ö. den vattenrika Tofta-eller Åran
(110 km.), som, i sitt öfre lopp kallas Ljungaån och
Vrigstadsån, kommer från bergstrakterna i Malmbäck
och Almesåkra (340 ni. ö. h.) samt utgör aflopp
för Allgunnen (206 m. ö. h.), Rusken (181 m.), Lycn
(175 m.), Rymmen (175 m.), Lån gen (168 m.)", Furen
(151 ni.), Flåren (150 m.) och en mängd andra sjöar i
mellersta Småland. Sedan L. utfallit ur södra ändan
ai Vidöstern, flyter den genom Kronobergs län först
i sydlig, sedermera i sydsydvästlig och slutligen
i västlig riktning till Halland. Den nu betydliga
flöden har i öfre delen af Kronobergs län, där den
omges af branta, hög-ländta stränder, en bredd af
30-60 m., längre ned, där oingifningarna äro mera
flacka, 60-75 m., under det djupet, som i de steniga
och strida forsarna stundom är ej mera än 0,3 m.,
flerstädes uppgår till 20 m. På denna sträcka infaller
från ö. blott en bifurkation från sjön Flåren,
den strida Skålan, hvaremot från v. upptages den
betydliga Bolmån, som med en bredd af 60-80 m. och
ett djup af 3-5 m. utgör aflopp för Bolmens (se
d. o.) vattensystem och rinner genom sjöarna Kösen och
Exen. Nedanför forsen vid Timsfors pappersbruk (l,s
m.) och den mäktiga Majenforsen af 7,? m. höjd, hvaraf
4 m. lodrätt fall, strömmar floden in i Halland vid
77 m. höjd öfver hafvet. Det återstående loppet har
västlig hufvudriktning, hvarunder ån, som i allmänhet
har en betydlig bredd, vid Knäreds kyrka upptar Krokan
från mossar i Sunnerbo härad och gör flera fall,
bland hvilka den af staten inköpta Karse-forsen (se
d. o.) har en sänkning af 22,s m. Sedan ån nedanför
de sista fallen vid Laholm (5 m.) upptagit Smcdjcån
från Storsjön på gränsen mellan Skåne, Småland och
Halland, utfaller den med en bred och sandig, endast
för smärre farkoster farbar mynning i Kattegatt. I
L. idkas icke obetydligt laxfiske (hvars värde 1906
uppgick till närmare 60,000 kr.), där finnes Sveriges
största laxodlings-anstalt, och vid forsarna äro flera
industriella inrättningar anlagda. Virkesflottning ned
till Strömsnäs och Timsfors, men ringa båtfart. Längs
ådalen går den ena af västra Smålands gamla stråkvägar
("Lagastigen"), hvarför ock fornminnen där icke
äro sällsynta. Flodens hela längd är 235 km. Dess
vattenområde omfattar en stor del af mellersta och
västra Småland, sydligaste Halland samt en liten
del af Skåne. Det uppskattas till 6,200 kvkm.,
hvaraf sjöar 425 kvkm. L:s vattenkraft är genom
tillgången på betydande -sjöar för afrinningens
reglerande och genom läget på gränsen till Skåne af
särskildt stor betydelse. Redan nu finnas betydande
kraftanläggningar utförda: vid Ljungby (för köpingens
behof), vid Strömsnäs och Timsfors, för pappersbruk,
samt vid Majen-fors, Bassalt och Knäred (öfre och
nedre), Sydsvenska kraftakticbolagcts (se d. o.) fyra
stationer med sammanlagdt omkr. 40 m. fallhöjd,
afsedda för kraftöfverföring, hufvudsakligen
till Ha^stad, Hälsingborg, Landskrona, Lund och
Malmö. Längre ned följer en samma bolag tillhörig
fallsträcka med 13 m. fallhöjd vid Hjömered och
Kasteberg: därefter komma de staten tillhöriga
Karseforsen och Laholmsfallet, den förra, med nära 25
m. höjd, reserverad för elektrisk järnvägsdrift. Va
f ten ni Fm rr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
