Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1007-1008 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsarkiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inredande i Uppsala slott af lokaler för ett landsarkiv,
dels till uppförande af en helt ny byggnad för
samma ändamål i Lund (se d. o.). På hösten 1899
trädde landsarkivet i Vadstena i verksamhet. Vid
1902 års riksdag fastställdes stat för landsarkiven
i Uppsala och Lund; 14 nov. s. å. utfärdades gemensam
instruktion för alla tre landsarkiven, och följande år
trädde de båda senare i verksamhet. 1904 fastställdes
stat för den gottländska arkivdepån i Visby, och 1905
antogs af riksarkivarien föreståndare för densamma.

1902 års organisation fördelade fastlandet mellan de
tre landsarkiven på följande sätt. Till landsarkivet
i Lund lades Malmöhus’, Kristianstads, Blekinge,
Hallands samt Kalmar, Kronobergs och Jönköpings
län; till landsarkivet i Vadstena Östergötlands,
Skaraborgs, Älfsborgs, Göteborgs och Bohus samt
Värmlands, Örebro och Södermanlands län; till
landsarkivet i Uppsala de öfriga länen i Svealand
samt hela Norrland. Redan tidigare s. å. hade
riksarkivarien inför K. M:t framhållit lämpligheten
af en annan indelning, enligt hvilken bl. a. Norrland
borde bilda ett eget landsarkivområde. Ett par år
senare kunde också ritningar och kostnadsförslag
uppgöras till ett norrländskt landsarkiv, förlagdt
till Östersund; proposition därom framlades till
1907 års riksdag, som emellertid, utan att i princip
ogilla förslaget, begärde närmare utredning särskildt
i afseende på den lämpligaste orten. Med anledning
bl. a. af det påvisade behofvet af utvidgade lokaler
för landsarkivet i Vadstena inkom riksarkivarien
därefter mot slutet af samma år med alternativa
förslag till omreglering af landsarkivdistrikten
och förordade som det lämpligaste upprättande af
fem landsarkiv, ett i Lund för de tre sydsvenska
landskapen, ett i Vadstena för Östergötland och de
tre Smålandslänen, ett i Göteborg för Västgötalänen,
Göteborgs och Bohus län samt Värmlands län, ett
i Uppsala för det öfriga Svealand och ett för
Norrland. Därjämte uppgjordes efter förhandlingar
med stadsfullmäktige i Göteborg, som, om ett
landsarkiv förlades dit, förklarade sig villiga att
bl. a. upplåta tomt samt lämna ett byggnadsbidrag af
150,000 kr., fullständig

Fig. 1. Landsarkivets i Göteborg byggnad (1911).

utredning och förslag till uppförande af ett sådant
därstädes med ofvan angifna område. Förslaget om fem
landsarkiv framlades för 1908 års riksdag, hvarjämte
medel äskades för uppförande af ett landsarkiv
i Göteborg. Riksdagen gjorde ingen erinran mot
omregleringsförslaget och beviljade det äskade
anslaget, hvarefter stat vid 1910 års riksdag
fastställdes för
det nya landsarkivet (fig. 1 o. 2), som trädde i
verksamhet sommaren 1911. Något landsarkiv i Norrland
har däremot ännu ej kommit till stånd. Från

Fig. 2. Tvärsektion af landsarkivets i Göteborg byggnad, visande anordningen af hyllorna för arkivaliernas uppställning.

organisationen har emellertid ända från början
Stockholms stad varit undantagen. Redan 1902 väckte
riksarkivarien förslag om ett sådant ordnande af
hufvudstadens arkivväsen, att det kunde infogas i
landsarkivorganisationen; utredning har verkställts,
ritningar och kostnadsförslag ha uppgjorts, men till
något resultat har man hittills (1911) icke kommit.

Landsarkivorganisationens genomförande har på
vissa håll stött på motstånd, i det att åtskilliga
städer och församlingar framställt yrkanden att få
behålla sina arkiv. Hvad städerna angår, har man
tillmötesgått dessa yrkanden, så snart garantier
lämnats för tillfredsställande lokaler och vård,
hvarjämte sådana undantagna stadsarkiv ställts under
riksarkivariens inspektion. I fråga om kyrkoarkiven
framträdde särskildt för Kopparbergs län vid 1907 års
riksdag en stark opposition. Det syntes här vara fråga
om en verklig folkmening, och förhållandet ordnades
genom en k. kung. 6 dec. 1907. Enligt densamma
skulle sådana församlingar få behålla sina arkiv,
som för dem anskaffade godkända lokaler och sörjde
för arkivaliernas vård, hvarjämte äfven sådana arkiv
ställdes under riksarkivariens inspektion. Ett flertal
församlingar i nämnda län har begagnat sig däraf, och
liknande synpunkter tillämpas numera äfven beträffande
andra landsorter.

I Danmark har en motsvarande organisation redan
tidigare blifvit genomförd. Där ha upprättats tre
landsarkiv (urspr. kallades de provinsarkiv), ett i
Viborg, ett i Odense och ett i Köpenhamn. Norge har
två stiftsarkiv, ett i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>