Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1201-1202 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fiskarlapparna har dock också den gamla
nordiska väfstolen med lodrät varp för tygväfnad
förekommit. Spinnande förekommer ej bland nomaderna;
till tvinnande begagnas ännu ofta slända. Alla
skinnkläder och skor sys med tråd, som beredes af
renens senor; all sömnad, äfven af skor, utföres af
kvinnorna.

Med tenn öfverspunnen sentråd begagnades
förr i stor utsträckning till ett slags broderi i
omväxlande mönster (jfr fig. 8); numera är konsten
att göra tenntråd nästan glömd. Prydnader för läderbälten gjutas af
tenn i mönster, som återgå på permiska, från nordöstra
Ryssland etc. härstammande motiv. Härifrån torde också
vissa mönster på de plåtar, hvari kvinnornas sydon
etc. hängas, härstamma. Den vackra ornamentiken i
den lapska hornslöjden (knifskaft, slidor, fodral,
fig. 10, spännen, käppknoppar, skedar, fig. 9,
m. m.) sammanhänger med motiv från den nordiska
järnåldern och träffas redan i de ofvan omtalade
fynden från Varangerfjorden. På medeltidsmotiv återgå
de silverprydnader, som gemenligen kallas lapska,
men som af lapparna köptes och köpas af guldsmederna
i städerna och sättas på "silfverkragar" och utefter
barmöppningen på rockar och pälsar. Lapparna själfva
ha veterligen aldrig idkat någon metallslöjd. Af
lapsk konst i öfrigt känner man föga. Skulptur eller
modellering
torde aldrig ha utöfvats, och äfven af teckning (jfr
fig. 11) ser man, utom de nyssnämnda
ornamenten, ganska litet (märkliga, men tämligen enastående
äro Turis teckningar till hans "Muittalus samid
birra", 1910).

Mat och dryck. Renen förser fjällappen med den största
och viktigaste delen af hans föda. Så godt som allt
på renen ätes, i kokt, stekt eller rökt tillstånd;
blodet förvaras fruset och torkadt i djurets mage;
märgben af ren äro en i hela Norrland uppskattad
läckerhet. I de trakter, där renen ännu

Fig. 8. Tennbroderi på barmkläde.

Fig. 9. Hornsked.

Fig. 10. Tändsticksfodral af horn.

Fig. 11. Jaktäfventyr, ritadt af nomadlappen Nils Nilsson Skum i Gällivare. (Originalteckningen är mer omfattande.)

mjölkas, användes renmjölken i stor utsträckning på
sommaren, färsk, sur eller ystad, blandad med bär,
kokad med blad af syra, som messmör etc. Höstmjölken
förvaras i fruset tillstånd till kaffegrädde
etc. under vintern. En stor del af mjölken
förarbetas till ost, som också plägar användas i
kaffe; smör göres sällan af renmjölken. Fisk, som
hos fiskarlapparna är hufvudfödan, begagnas också
i stor utsträckning af fjällapparna, både färsk
och salt. Mjöl, vanligen kornmjöl, begagnas till
välling, palt och bröd; jäst bröd, gräddadt i ugn,
kan man få endast från bönderna, hvarför lapparna,
särskildt de nordligare, nöja sig med glödkakor af
ojäst deg. Potatis användes sällan och kan ej förvaras
i kölden i kåtan. Äkta lapska grönsaker äro roten
och de späda knopparna etc. af Angelica archangelica,
blad af syra samt Mulgedium alpinum. Kaffe begagnas
i mycket stor, ofta alltför stor utsträckning,
för det mesta litet saltadt. Äfven te begagnas
här och där. Brännvin, som fordom dracks gärna och
mycket, är numera en sällsynt vara bland de svenske
lapparna. Tobak användes mycket. Hufvudmåltiden
är, särskildt vintertiden, på aftonen. En stor del
af matlagningen, framför allt kokningen af kött,
förrättas enligt gammal tradition af männen.

Sociala förhållanden. Om familjens struktur i
äldsta tider hos lapparna vet man intet. Ur den rikt
utbildade släktskapsterminologien torde kanske minnen
af olika åldersklasser inom släkten kunna framletas
äfvensom möjligen en annan organisation af äktenskapet
än den i de äldsta litterära källorna omtalade. Denna
senare organisation utmärktes af brudköp och exogami;
äfven minnen af brudrof finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>