Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1223-1224 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappmarkens ecklesiastikverk - Lappmarkens första kontrakt - Lappmarkens tredje kontrakt - Lappmarksförsamling - Lappmarkspastorat - Lappmesen - Lappning - Lappo. 1. Härad af Vasa län, Finland - Lappo. 2. Prosteri - Lappo. 3. Fordom brukat namn på socknen Lappi (se d. o.) - Lappo. 4. Älf - Lappo. 5. Socken - Lapp-porten - Lappri. 1. Småsaker - Lappri. 2. Maträtt - Lappränta - Lappsalfva. 1. Sjöv. - Lappsalfva. 2. Ge stryk - Lappskatt - Lappskatteland - Lappskogräs - Lappsparfven - Lappstrand. Se Villmanstrand - Lapptrumma - Lappträsk - Lapptåtel - Lappugglan - Lappula - Lappvesi. 1. Fjärd - Lappvesi. 2. Härad af Viborgs län, Finland - Lappvesi. 3. Domsaga - Lappvesi. 4. Socken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med 22,000, Femöreföreningen med 6,000 och
Lapska missionens vänner med 12,000 kr.

Se vidare J. Vahl, ”Lapperne og den lapske
mission” (1866), E. Haller. ”Svenska kyrkans mission
i Lappmarken under Frihetstiden” (1896), och O.
Bergqvist, ”Lapparnas religion” (i ”Lappland, det
stora svenska framtidslandet"”, 1908).

E H–r.

Lappmarkens första kontrakt, i Luleå stift,
omfattar de sex pastoraten Lycksele; Örträsk; Fredrika;
Åsele; Dorotea och Risbäcks kapell; Vilhelmina.
22,298 kvkm. 26,559 inv. (1910).

Lappmarkens tredje kontrakt, i Luleå stift,
omfattar de fyra pastoraten Jokkmokk och Kvikkjokks
kapell; Gällivare; Jukkasjärvi; Karesuando. Omkr.
57,000 kvkm. 34,361 inv. (1910).

Lappmarksförsamling är en inom Lappmarken
belägen församling, men benämningen är f. n. bibehållen
åt endast en församling i Västerbottens län och sju
i Norrbottens. Inom Lappmarken finnas fem
lappmarkspastorat. I dessa tillsättes kyrkoherden
af domkapitlet, hvilket är förhållandet äfven med
ett pastorat i Jämtlands län, där förr funnits trakter,
som benämnts lappmark och där ännu finnas
lappförsamlingar (se d. o.). Jfr Lappmarkens
ecklesiastikverk.

Lappmarkspastorat. Se Lappmarksförsamling.

Lappmesen, zool. Se Mesarna.

Lappning, boktr. Se Upplappning.

Lappo (fi. Lapua). 1. Härad af Vasa län,
Finland, bestående af 11 kommuner med en areal af
3,419 kvkm. och 61,832 inv. (1908). – 2. Prosteri
af Åbo ärkestift, omfattar 15 kyrkoförsamlingar med
en landarcal af 6,533 kvkm. och en folkmängd af
86,544 pers. (1908). – 3. Ett i svenskan fordom
ofta brukadt namn på socknen Lappi (se d. o.).
– 4. Älf, äfven kallad Nykarleby älf (fi.
Lapuanjoki), upprinner på Suomenselkä och bär namnet
Pahajoki, tills den genomflutit Kuortane sjö. Den
upptager sedermera fr. v. Nurmo å och fr. h.
Kauhava å samt flyter med tämligen lugnt, af inga större
forsar uppehållet lopp mellan bördiga slättmarker
till Bottniska viken, där den faller ut omkr. 5 km.
nedom Nykarleby stad. Utloppet är grundt, så att
blott smärre lastbåtar kunna flyta upp till staden.
Älfvens längd är 166 km., dess vattenområde 4,619
kvkm. – 5. Socken i Vasa län, vid ofvannämnda
älf. Areal 802 kvkm. Befolkningen, finsk, 12,448
pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af 1:a kl. Inom
socknen finnes finsk folkhögskola. –

Slagfältet vid Lappo. Efter ett gammalt träsnitt.

L. var 14 juli
1808 skådeplatsen för en häftig strid. Efter det
inträffade omslaget i krigsrörelserna ryckte finnarna
framåt, ehuru mycket långsamt. För att komma i
besittning af den viktiga tvärvägen från Vasa
öfver Lappo till Lintulaks tillät fältmarskalk
Klingspor general Adlercreutz att anfalla ryssarna
vid Lappo. 14 juli anföll Adlercreutz med 5–6 tusen
man den något underlägsne Rajevskij, som stod i en
ofördelaktig ställning framför älfven, som i västlig
riktning rinner genom Lappo. Ryssarnas högra flygel
var den farligaste, emedan återtåget utgick ur den
och de anfallande lättast kunde närma sig densamma.
Anfallet mot denna flygel uteblef dock i själfva
verket, under det von Döbeln med björneborgarna
öfver släta fältet gick till anfall mot ryssarnas
vänstra flygel. Ryssarna drogo sig åt höger,
togo en ny ställning med ändrad front, anföllos i
fronten och drogo sig i rätt god ordning tillbaka
ända till Alavo. De hade förlorat 400 man, finnarna 180.

A. G. F.
C. O. N.

Lapp-porten, i nyare tid uppkommen, allmänt gängse
benämning på det vidt omkring synliga fjällpasset
Tjuonjavagge, s. ö. om Abisko turiststation.

Lappri. 1. (Ty. lapperei) Småsaker, obetydligheter.
– 2. (Fr. mousse à l’anglaise, eng. trifle) Maträtt,
savann (se d. o.) med marmelad och gräddskum.

Lappränta. Se Lappar, sp. 1203.

Lappsalfva. 1. (Ty. labsalben) Sjöv., insmörja det
"stående godset" af en tackling med en blandning,
som består af 10 delar tjära, 1 del koltjära och 0,05
à 0,1 del terpentin. Äfven själfva blandningen kallas
"lappsalfva". Lappsalfningen tjänar att skydda godset
för väderlekens inverkan. – 2. I figurlig och skämtsam
betydelse: ge stryk.

1. L. H.*

Lappskatt. Se Lappar, sp. 1203.

Lappskatteland. Se Afvittra 2 och Lappar, sp. 1208.

Lappskogräs, bot. Se Blåsstarr och Carex.

Lappsparfven, zool. Se Fältsparfsläktet.

Lappstrand. Se Villmanstrand.

Lapptrumma. Se Mytologi, Lapsk.

Lappträsk, socken af Pernå härad och Iittis
domsaga, Nylands län, Finland. Landareal 331
kvkm.; befolkningen, öfvervägande svensk,
5,109 pers. (1908). Imperiellt pastorat
af 2:a kl., Borgå stift, Domprosteriet.

(A. G. F.)

Lapptåtel, bot., namn på Vahlodea atropurpurea.

Lappugglan, zool. Se Ugglesläkte t.

Larppula Mocnch (Echinospermum), bot.,
växtsläkte af fam. Borraginac.ece med omkr. 50
örter med smala blad, små förgätmigejlika
blommor i bladiga ställningar cch taggiga
frukter, förekommande i nordliga tempererade
trakter. I Sverige finnas 2 arter, af hvilka
L. echinata (Eclrinospermiim Lappula), piggfrö,
förekommer mindre allmänt på torra ställen.

G. L-m.

Lappvesi. 1. Namnet på den sydligaste fjärden af det
egentliga Saima (se d. o.). – 2. Härad af Viborgs
län, Finland, omfattar 7 kommuner. – 3. Domsaga
under Viborgs hofrätt, delad i 5 tingslag. Området
är lika med häradets, 3,596 kvkm., folkmängden
58,976 pers. (1908). – 4. Socken af nämnda härad
och domsaga, bildar med Villmanstrands stad ett
imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts stift,
Villmanstrands prosteri. Pastoratets landareal 610
kvkm. Befolkningen, finsk, 17,378 pers. (1908),
hvaraf staden har 2,694 pers. Häradet, domsagan och
socknen benämnas numera i finskan Lappeen (Lappeen
kihlakunta, L. härad o. s. v.).

A. G. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>