Användare:Axel Fredrik/sandlåda: Skillnad mellan sidversioner

 

== Användning av vattenavkylning ==

När det gäller frågan huruvida vatten använts för att hastigt kyla av berget vid tillmakning, så förekommer olika uppgifter i litteraturen. I olika uppslagsverk beskrivs just att metoden innebar att man efter upphettning av berget hastigt avkylde detta genom att hälla på vatten.<ref name="NF">{{runeberg.org|nfbg|0112.html Eldsättning}}.</ref><ref>[http://www.rosekamp.dk/Nordstedts_All/nordstedt_E_Text.pdf][[Norstedts uppslagsbok]] 1948, Eldsättning</ref> När det gäller [[Nationalencyklopedin]] så uttrycker den sig inte helt konsekvent. I sin beskrivning av tillmakningsmetoden under uppslagsordet '''Gruvteknik''' sägs kategoriskt att "Tillmakning innebär att berget hettas upp av eld och spricker sönder efter vattenbegjutning" medan det under uppslagsordet '''Tillmakning''' mer uttrycks som en möjlighet "Vid tillmakningen upphettas (och utvidgas) först berget med hjälp av vedbrasor. Genom efterföljande avsvalning – ibland med vattenbegjutning – krymper berget; spänningar uppstår då så att berget spricker".<ref name="NE" /><ref name="NE2">{{Bokref |titel=Nationalencyclopedin Gruvteknik|efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=1995 |utgivare=Bokförlaget Bra Böcker |utgivningsort=Höganäs |isbn=91-7024-620-3 |sid= }}</ref> Uppfattningen att vattenbegjutning för att spräcka berget utgjorde en integrerad del av tillmakningsmetoden förs inte bara fram i allmänna uppslagsverk, utan även i viss facklitteratur.<ref>{{Tidskriftsref | författare = | redaktör = | rubrik = Den svenska järnhanteringens historia| url = http://runeberg.org/ordochbild/1926/0582.html| år = 1926| tidskrift = Ord och Bild| volym = | utgivningsort = | utgivare = | nummer = 9| sid = 530| hämtdatum = 2022-06-19| id = | doi = | issn = | citat = | språk = | förnamn = Sixten| förnamn2 = | förnamn3 = | förnamn4 = | förnamn5 = | förnamn6 = | förnamn7 = | förnamn8 = | förnamn9 = | efternamn = Rönnow| efternamn2 =| efternamn3 =| efternamn4 =| efternamn5 =| efternamn6 =| efternamn7 =| efternamn8 =| efternamn9 =| författarlänk =| författarlänk2 = | författarlänk3 = | författarlänk4 = | författarlänk5 = | författarlänk6 = | författarlänk7 = | författarlänk8 = | författarlänk9 = | ref = }}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Söderberg|förnamn=Tom|titel=Stora Kopparbergets Historia 2. Stora Kopparberget under medeltiden och Gustav Vasa|år=1932|sid=117}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Forsslund|förnamn=Karl-Erik|titel=Med Dalälven från källorna till havet. Del III bok 5 Falu gruva och Stora Kopparbergs bergslag|år=1936|sid=18}}</ref> Uppgiften nämns dock i dessa källor, liksom i uppslagsverken, mer i förbigående och utan närmare diskussion.