Botanik: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 22 september 2016 kl. 13.52 redigera 83.253.59.7 (Diskussion) →Botanikens omfattning och nödvändighet Märken: Möjligt klotter VE ← Äldre redigering		Nuvarande version från 10 november 2024 kl. 20.44 redigera gör ogjord 2001:1ba8:114c:c100:d5f6:9996:dc33:f1ae (Diskussion) Ingen redigeringssammanfattning Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
(14 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte)
Rad 1: {{fler källor\|månad=2015-02}} '''Botanik''' (från grekiska βοτάνη, botanē, "bete", "örter", "gräs")<ref>{{Webbref\|url=https://lsj.gr/wiki/%CE%B2%CE%BF%CF%84%CE%AC%CE%BD%CE%B7\|titel=Liddell, Scott, Jones' A Greek–English Lexicon - βοτάνη\|hämtdatum=2024-09-19\|utgivare=lsj.gr\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210127081418/https://lsj.gr/wiki/%CE%B2%CE%BF%CF%84%CE%AC%CE%BD%CE%B7\|arkivdatum=2021-01-27}}</ref> är vetenskapen om [[Växtriket\|växter]],<ref>{{Webbref\|titel=botanik {{!}} SAOB\|url=https://www.saob.se/artikel/?seek=botanik\|hämtdatum=2024-09-19\|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/botany\|titel=Botany\|hämtdatum=2024-09-19\|utgivare=Cambridge dictionary}}</ref> deras struktur, egenskaper och biokemi.<ref name=":0">{{Webbref\|titel=Botany {{!}} Definition, History, Branches, & Facts {{!}} Britannica\|url=https://www.britannica.com/science/botany\|verk=web.archive.org\|datum=2024-08-04\|hämtdatum=2024-09-19\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20240804074927/https://www.britannica.com/science/botany\|arkivdatum=2024-08-04}}</ref> Ämnet är en gren av [[Biologi\|biologin]].<ref name=":0" /><ref>{{Webbref\|titel=Botany Definition & Meaning - Merriam-Webster\|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/botany\|verk=web.archive.org\|datum=2024-05-16\|hämtdatum=2024-09-19\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20240516204333/https://www.merriam-webster.com/dictionary/botany\|arkivdatum=2024-05-16}}</ref> Botaniken omfattar studier av 410 000 [[landväxter]], inklusive cirka 391 000 arter av [[kärlväxter]] varav 369 000 är [[blomväxter]], samt 20 000 [[Mossor\|bryofyter]].<ref>{{Webbref\|url=https://stateoftheworldsplants.com/report/sotwp_2016.pdf\|titel=The State of the World's Plants Report – 2016\|hämtdatum=2024-09-19\|utgivare=Royal Botanic Garden Kew\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160928190506/https://stateoftheworldsplants.com/report/sotwp_2016.pdf\|arkivdatum=2016-09-28}}</ref> Historiskt har även [[svampar]] och [[alger]] ingått i botanikens område. '''Botanik''' (av grekiska βοτανική, "som rör örter";<ref name=ne/> även '''fytologi''', "läran om växter") är det område inom [[biologi]]n som studerar [[växtriket]]. Botanik omfattar tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, [[ekologi]] och [[evolution]] av växter. Botanikens ursprung går tillbaka till [[förhistorisk tid]],<ref name=":0" /> då människor lärde sig att identifiera och odla växter med ätliga, giftiga eller medicinska egenskaper. Under medeltiden anlades klosterträdgårdar med [[Medicinalväxt\|medicinalväxter]], vilket ledde till etableringen av de första universitetsanknutna [[Botanisk trädgård\|botaniska trädgårdarna]] på 1500-talet, som den i [[Botaniska trädgården, Padua\|Padua]].<ref>{{Webbref\|url=https://www.biologyonline.com/dictionary/botany\|titel=Botany\|hämtdatum=2024-09-24\|utgivare=Biology Online}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.kew.org/read-and-watch/what-is-a-botanic-garden\|titel=What is a botanic garden?\|hämtdatum=2024-09-19\|utgivare=Royal Botanic Garden Kew\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20240914051633/https://www.kew.org/read-and-watch/what-is-a-botanic-garden\|arkivdatum=2024-09-14}}</ref> Dessa trädgårdar bidrog till utvecklingen av växttaxonomin, som kulminerade i [[Carl von Linné\|Carl von Linnés]] [[Binomial nomenklatur\|binomiala nomenklatur]] år 1753.<ref name=":0" /> Modern botanik är ett tvärvetenskapligt fält som inkluderar studier av växtens struktur, tillväxt, reproduktion, biokemi, [[ekologi]],<ref name=":0" /> [[evolution]]<ref name=":0" /> och [[Systematik (biologi)\|systematik]].<ref name=":0" /> I vår tid ligger ett särskilt fokus ligger på molekylär [[genetik]] och [[epigenetik]]. Botanisk forskning har praktiska tillämpningar inom jordbruk, skogsbruk, hortikultur och miljöförvaltning samt i utvecklingen av [[Mat\|livsmedel]], [[läkemedel]] och [[material]].<ref name=":0" /> Botanikens betydelse ökar i takt med att [[Klimatförändring\|klimatförändringarna]] påverkar [[Ekosystem\|ekosystemen]] och behovet av att bevara den biologiska mångdfalden för framtida hållbarhet blir allt mer kritiskt.<ref>{{Tidskriftsref\|rubrik=The growing and vital role of botanical gardens in climate change research\|url=https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nph.17410\|tidskrift=New Phytologist\|år=2021-08\|hämtdatum=2024-09-19\|issn=0028-646X\|sid=917–932\|volym=231\|nummer=3\|doi=10.1111/nph.17410\|språk=en\|förnamn=Richard B.\|efternamn=Primack\|förnamn2=Elizabeth R.\|efternamn2=Ellwood\|förnamn3=Amanda S.\|efternamn3=Gallinat\|förnamn4=Abraham J.\|efternamn4=Miller‐Rushing}}</ref> == Botanikens omfattning och nödvändighet == [[Fil:Botaniska trädgården i Uppsala 3.jpg\|miniatyr\|höger\|250px\|[[Jättenäckros]] i [[Uppsala botaniska trädgård]].]] Liksom andra ~~negrer~~biologiska livsformer kan även växter studeras på olika nivåer, från molekyler, genetisk och biokemisk nivå till celler, individer och bestånd av plantor. På alla nivåer forskas kring klassificering, [[växtanatomi]] och [[växtfysiologi]] (funktion). Historiskt sett har botaniker forskat om alla organismer som inte räknades till [[djurriket]]. Några av dessa "växtliknande" organismer var [[svampar]] ([[mykologi]]), [[bakterier]] och [[virus]] ([[mikrobiologi]]) och [[alger]] ([[fykologi]]). Alger, svampar och mikrober anses inte längre höra till växtriket. Bland de äldsta kända skrifterna om botanik kan nämnas [[Theofrastos]] skrifter ''[[Peri fyton historia]]'' ( Περί Φυτών Ιστορίας, Om [[växter]]nas [[historia]]) och ''[[Peri fyton aition]]'' ( Περί Φυτών Αιτιών, Om växternas naturlära). Växter är en mycket grundläggande del av livet på jorden. De skapar [[syre]], mat, fibrer, bränsle och mediciner som möjliggör existensen av högre livsformer. Samtidigt absorberar växterna [[koldioxid]], en viktig [[växthusgas]], genom [[fotosyntes]]en. En djup förståelse för växterna är avgörande för mänsklighetens framtid eftersom växterna låter oss: * livnära jordens befolkning * förstå grundläggande livsprocesser * använda [[~~medicin~~Läkemedel\|mediciner]]er och material * förstå miljöförändringar Rad 31 ⟶ 35: * [[epifyter]] * [[fleråriga växter]] * [[~~foderväxter~~foderväxt]]er * [[forntidsväxter]] * [[:Kategori:Färgväxter\|Färgväxter]] Rad 73 ⟶ 77: == Se även == * [[Hortikultur]] ** [[Hortonom]] * [[Biologi]] * [[Flora (botanik)\|Flora]] * [[Lista över växtsläkten som förekommer vilt i Sverige]] Rad 81 ⟶ 84: * [[Botanisk ordlista]] * [[Botanisk trädgård]] * [[Artportalen]] – portal med alla arter funna i Sverige. == Källhänvisningar == Rad 88 ⟶ 92: == Externa länkar == * [http://www.globaltwitcher.com/taxa_phyla.asp?kingdomid=2 GlobalTwitcher.com - alla arter funna i Norden med bilder och utbredningskartor. Även många arter från resten av världen finns i systemet.] * [http://linnaeus.nrm.se/flora/inne.html Den virtuella floran] * [~~http~~https://runeberg.org/nordflor/ Bilder ur Nordens Flora] * [http://www2.nrm.se/fbo/chk/chk3.htm Checklista över Nordens kärlväxter] {{Grenar inom biologi}} {{auktoritetsdata}} [[Kategori:Botanik\| ]]