Dopamin: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Adville (Diskussion | Bidrag) länka |
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5 |
||
(34 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte) | |||
Rad 24:
|LD50 =
|}}
'''Dopamin''' eller '''hydroxityramin''', ([[kol|C]]<sub>8</sub>[[väte|H]]<sub>11</sub>[[kväve|N]][[syre|O]]<sub>2</sub>) är en av de viktigaste [[signalsubstans]]erna i [[centrala nervsystemet]]. Det är en [[katekolaminer|katekolamin]] som bildas av [[tyrosin]], och binds av [[G-protein]] vid [[dopaminreceptorer]]. Dopamin verkar dels i sig, dels är det en [[prekursor|föregångare]] till [[noradrenalin]] och [[adrenalin]].<ref>{{Webbref|titel = Dopamine|url = http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|verk = mesh.kib.ki.se|hämtdatum = 2015-11-24|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151124205602/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|arkivdatum = 2015-11-24}}</ref> Upptäckten av dopamin som en [[neurotransmittor]] gjordes av den svenske neuroforskaren [[Arvid Carlsson]], enligt Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet år 2000. Men forskning kring dopamin pågick vid både Lunds universitet och Karolinska institutet och i Lund skedde en mycket stor del av denna forskning vid Histologiska institutionen under professor [[Nils-Åke Hillarp]]s ledning.
Dopaminet har under årtionden varit föremål för intensiv forskning, eftersom dess verkning har kunnat sammankopplas med en rad [[patologiskt tillstånd|patologiska tillstånd]] och sjukdomar, såsom [[Parkinsons sjukdom]], [[psykiska störningar|affektiva och psykotiska tillstånd]], [[
==Biokemi==
Rad 41:
Sedan dopaminet insöndrats från binjuren till blodet, följer det blodomloppet och tar olika banor (dopaminerga banor) till målcellerna, där det verkar. På målcellernas cellytor finns [[dopaminreceptorer]], som binder dopaminet vid [[Ligand (biokemi)|liganden]] [[G-protein]].
Det finns två huvudklasser dopaminreceptorer: D1 och D2. När dopaminet fäster vid receptorerna, reagerar
Nervceller som signalerar med hjälp av dopamin kallas dopaminerga. Den största ansamlingen av dopaminproducerande nervceller finns i [[substantia nigra]] som projicerar sina [[axon]] till [[corpus striatum]]. Båda dessa områden är en del av en större ansamling av strukturer som kallas för [[basala ganglierna]]. Dopamin förekommer även i [[mesolimbiska
Dopaminets funktion är framför allt kopplad till processer i [[centrala nervsystemet]]. Det finns dock dopaminreceptorer i andra organ, i synnerhet [[hjärtat]], [[njurar]]na, [[lungartärer]] och [[glatt muskulatur]].
Rad 52:
'''[[Mesokortikala systemet]]''' är en bana från ventrala tegmentiella arean (VTA) till [[frontallob]]en, som är essentiell för [[exekutiva funktioner]].
'''[[Mesolimbiska
'''[[Tuberoinfundibulara systemet]]''' är en bana från [[hypotalamus]] till [[hypofysen]].
Rad 59:
Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar [[motorik]], [[vakenhet]], [[glädje]], [[entusiasm]], [[uppmärksamhet]] och [[motivation]].
Dopaminet har effekter på [[centrala nervsystemet]], vilket är dess mest kända verkningsområde. Det har emellertid också andra viktiga fysiologiska funktioner. I njurarna reglerar det [[elektrolytbalansen|saltbalansen]] och därmed [[blodtrycket]]. Diet med lite salt nedreglerar omvandlingen till dopamin i njurarna,{{Källa behövs|datum=2022-03}} vilket sänker blodtrycket, medan diet med mycket salt ökar produktionen av dopamin i njurarna vilket ökar blodtrycket.{{Källa behövs|datum=2022-03}} I njurarna finns dessutom dopaminreceptorer. Ökad aktivitet på dessa receptorer ökar utsöndringen av salt i urinen. Dopaminet spelar därmed roll vid [[högt blodtryck]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Renal Dopamine System Paracrine Regulator of Sodium Homeostasis and Blood Pressure|url = http://hyper.ahajournals.org/content/38/3/297|tidskrift = Hypertension|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0194-911X|sid = 297-302|volym = 38|nummer = 3|doi = 10.1161/hy0901.096422|språk = en|förnamn = Robert M.|efternamn = Carey}}</ref> Dopamin som läkemedel ökar [[hjärtfrekvens]]en, med ökad risk för [[takykardi]], samt ökar [[vasokonstriktion]]en och blodtrycket.<ref>{{Webbref|titel = Intropin, (dopamine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more|url = http://reference.medscape.com/drug/intropin-dopamine-342435|verk = reference.medscape.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Den ökade vasokonstriktionen kan yttra sig i [[gåshud]] och ge förstorade
===Dopaminet och sjukdomar===
Överskott på dopamin i vissa delar av hjärnan har tidigare kopplats samman med [[schizofreni]] (dopaminhypotesen)
Förändringar i dopaminkänsligheten kan ses vid [[psykopati]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Mesolimbic dopamine reward system hypersensitivity in individuals with psychopathic traits|url = http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nn.2510|tidskrift = Nature Neuroscience|sid = 419-421|volym = 13|nummer = 4|doi = 10.1038/nn.2510|förnamn = Joshua W|efternamn = Buckholtz|förnamn2 = Michael T|efternamn2 = Treadway|förnamn3 = Ronald L|efternamn3 = Cowan}}</ref>
Rad 69:
Underskott kan yttra sig i [[Parkinsons sjukdom]], [[rastlösa ben]], [[depression]], likgiltighet, uppmärksamhetssvårigheter och [[ADHD]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Brain dopamine transporter levels in treatment and drug naïve adults with ADHD|url = http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S105381190601024X|tidskrift = NeuroImage|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 1182-1190|volym = 34|nummer = 3|doi = 10.1016/j.neuroimage.2006.10.014|förnamn = Nora D.|efternamn = Volkow|förnamn2 = Gene-Jack|efternamn2 = Wang|förnamn3 = Jeffrey|efternamn3 = Newcorn}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Hormoner - signalämnen|url = http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm|verk = www.halsosidorna.se|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref>
Dopaminerga agonister och antagonister verkar påverka [[proopiomelanokortin]]ets [[mRNA]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Regulation of the pro-opiomelanocortin mRNA levels in rat pituitary by dopaminergic compounds|url = http://www.pnas.org/content/80/8/2211|tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0027-8424|sid = 2211-2215|volym = 80|nummer = 8|doi = 10.1073/pnas.80.8.2211|språk = en|förnamn = C. L.|efternamn = Chen|förnamn2 = F. T.|efternamn2 = Dionne|förnamn3 = J. L.|efternamn3 = Roberts}}</ref> Sänkt aktivitet på D2-receptorn, mätt i [[tillväxthormon]]ets respons på [[dopaminagonist]]er
Dopamin utsöndras i reaktion på [[kortisol]] under [[stress]], vilket leder till att stress gör personer mer vakna, stimulerade, fokuserade, motiverade och alerta. Dessa effekter har bara pulsatilt dopamin under kortvarig stimulans; under långvarig stress sänks dopaminreceptorernas känslighet, vilket ger motsatt effekt
===Personlighetsgenetik===
Det har länge varit ett faktum att dopaminet påverkar beteenden som har med lust och njutning att göra. Dopaminet påverkar dock inte upplevelsen (gör den mer njutbar) eller belöningsupplevelsen ''per se''. Dopaminet påverkar i stället viljan till lust och njutning, orsakar ett uppsökande beteende gentemot föremål som bereder njutning och känslan av belöning, och gör individer mer njutningsbenägna.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Distinguishing Whether Dopamine Regulates Liking, Wanting, and/or Learning About Rewards.|url = http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/0735-7044.119.1.5|tidskrift = Behavioral Neuroscience|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 5-15|volym = 119|nummer = 1|doi = 10.1037/0735-7044.119.1.5|förnamn = Siobhan|efternamn = Robinson|förnamn2 = Suzanne M.|efternamn2 = Sandstrom|förnamn3 = Victor H.|efternamn3 = Denenberg}}</ref> Effekten påverkar också viljan till att påverkas av andra stimuli, och ökar [[motivation]]en.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine, learning and motivation|url = http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nrn1406|tidskrift = Nature Reviews Neuroscience|sid = 483-494|volym = 5|nummer = 6|doi = 10.1038/nrn1406|förnamn = Roy A.|efternamn = Wise}}</ref> Det finns belägg för att en variant av D2-receptorn påverkar graden av [[nyfikenhet]] och utforskande beteende (Novelty seeking),<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine D4 receptor (D4DR) exon III polymorphism associated with the human personality trait of Novelty Seeking|url = http://www.nature.com/ng/journal/v12/n1/abs/ng0196-78.html|tidskrift = Nature Genetics|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 78-80|volym = 12|nummer = 1|doi = 10.1038/ng0196-78|språk = en|förnamn = Richard P.|efternamn = Ebstein|förnamn2 = Olga|efternamn2 = Novick|förnamn3 = Roberto|efternamn3 = Umansky}}</ref> samt att en annan typ av samma receptorklass påverkar det skadeundvikande beteendet (Harm avoidance) och
Dopamin hör intimt samman med sexualitet. I djurförsök har man sett att en hona som fått en dopamininfusion valde att para sig med den hane som fanns tillgänglig vid infusionstillfället och "övergav" då sin ordinarie partner.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Tre kärlekar - förutsättningen för människosläktets fortbestånd|efternamn = Lundberg|förnamn = P-O|tidskrift = [[Läkartidningen]]|år = 2005|nummer = 50-52|volym = 102}}</ref> När förälskelsen övergår i kärlek tycks [[oxytocin]] och [[ADH]] överta dopaminets roll och passionen ersätts då av mer stillsam kärlek.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = The neurobiology of love|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0014579307004875|tidskrift = FEBS Letters|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 2575-2579|volym = 581|nummer = 14|doi = 10.1016/j.febslet.2007.03.094|förnamn = S.|efternamn = Zeki}}</ref>
Rad 80:
Den viljestyrda [[motorik]]en och den [[Synaptisk plasticitet|synaptiska plasticiteten]] regleras till stor del av dopaminet i [[striatum]], och är beroende av antalet dopaminreceptorer där.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Striatal synaptic plasticity: Implications for motor learning and Parkinson's disease|url = http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mds.20394/abstract|tidskrift = Movement Disorders|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 1531-8257|sid = 395-402|volym = 20|nummer = 4|doi = 10.1002/mds.20394|språk = en|förnamn = Antonio|efternamn = Pisani|förnamn2 = Diego|efternamn2 = Centonze|förnamn3 = Giorgio|efternamn3 = Bernardi}}</ref>
Det finns forskning som tyder på att [[kreativitet|kreativa människor]] har färre dopaminreceptorer i [[talamus]].<ref>{{webbref |url=http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2010/sambandmellanpsykiskohalsaochkreativitet.5.626de3121289139eac080001242.html |titel=Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet |datum=18 maj 2010 |verk=
Forskare vid [[Karolinska institutet]] har konstaterat att halten av dopamin i hjärnan ökar under minnesträning.<ref>[[SVT Text]] 5 feb 2009{{Specificera källa|datum = 2015-11}}</ref>
==Interaktioner och nivåreglering==
Dopamin ingår i ett negativt feedbacksystem med [[prolaktin]], där höga dopaminnivåer ofta kan konstateras vid låga prolaktinnivåer och vice versa. Det är möjligt att dopamin och [[nervtillväxtfaktor]] har samma reglerande verkan på varandra.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Nerve growth factor in the anterior pituitary: localization in mammotroph cells and cosecretion with prolactin by a dopamine-regulated mechanism|url = http://www.pnas.org/content/93/9/4240|tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0027-8424|sid = 4240-4245|volym = 93|nummer = 9|doi = 10.1073/pnas.93.9.4240|språk = en|förnamn = C.|efternamn = Missale|förnamn2 = F.|efternamn2 = Boroni|förnamn3 = S.|efternamn3 = Sigala}}</ref> Dopaminnivåerna påverkar nivåerna av [[TSH]], vilket i sin tur påverkar nivåerna på [[tyreoideahormoner]]na.<ref>{{Webbref |url=http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-03-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101219162814/http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |arkivdatum=2010-12-19 }}</ref>
<ref>Csaba Leranth et al, [http://www.jneurosci.org/content/20/23/8604.full.pdf Estrogen Is Essential for Maintaining Nigrostriatal Dopamine Neurons in Primates: Implications for Parkinson's Disease and Memory], The Journal of Neuroscience, 1 December 2000, 20(23): 8604-8609</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Increased dopamine receptor sensitivity after estrogen treatment using the rat rotation model|url = http://www.sciencemag.org/content/208/4451/1466|tidskrift = Science|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0036-8075|sid = 1466-1468|volym = 208|nummer = 4451|doi = 10.1126/science.7189902|språk = en|förnamn = R. E.|efternamn = Hruska|förnamn2 = E. K.|efternamn2 = Silbergeld}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Sex differences in the amphetamine stimulated release of catecholamines from rat striatal tissue in vitro|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0006899381905953|tidskrift = Brain Research|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 361-372|volym = 204|nummer = 2|doi = 10.1016/0006-8993(81)90595-3|förnamn = Jill B.|efternamn = Becker|förnamn2 = V.D.|efternamn2 = Ramirez}}</ref> Kronisk administration av östrogen verkar reducera dopaminkoncentrationen i striatum.
Vidare visar
Det finns vidare en reglerande samverkan mellan dopaminet och [[glutamat]] och [[GABA]]. Dopaminreceptorerna D1 och D2 och [[glutamatreceptor]]n [[NMDA-receptorn|NMDA]] i prefrontalcortex påverkar
== L-dopa ==
Rad 100:
== Se även ==
*[[Neurotensin]]
*[[
*[[Endokannabinoider]]
== Källor ==▼
* {{webbref |url=https://mesh.kib.ki.se/term/D004298/dopamine |titel=Dopamin |hämtdatum=5 januari 2023 |datum= |verk=[[Svensk MeSH]] |utgivare=[[Karolinska Institutet]]}}
=== Noter ===
<references />▼
== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Dopamine}}
* [http://shorterlink.co.uk/12310 Biochemistry of Parkinson's Disease]
* [http://www.med.lu.se/forskning/fraan_nerv_till_piller Från nerv till piller]
▲== Källor ==
▲<references />
{{rekommenderad}}{{Hormoner}}
|