Dopamin: Skillnad mellan sidversioner

'''Dopamin''' eller '''hydroxityramin''', ([[kol|C]]₈[[väte|H]]₁₁[[kväve|N]][[syre|O]]₂) är en av de viktigaste [[signalsubstans]]erna i [[centrala nervsystemet]]. Det är en [[katekolaminer|katekolamin]] som bildas av [[tyrosin]], och binds av [[G-protein]] vid [[dopaminreceptorer]]. Dopamin verkar dels i sig, dels är det en [[prekursor|föregångare]] till [[noradrenalin]] och [[adrenalin]].<ref>{{Webbref|titel = Dopamine|url = http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|verk = mesh.kib.ki.se|hämtdatum = 2015-11-24|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151124205602/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|arkivdatum = 2015-11-24}}</ref> Upptäckten av dopamin som en [[neurotransmittor]] gjordes av den svenske neuroforskaren [[Arvid Carlsson]], enligt Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet år 2000. Men forskning kring dopamin pågick vid både Lunds universitet och Karolinska institutet och i Lund skedde en mycket stor del av denna forskning vid Histologiska institutionen under professor [[Nils-Åke Hillarp]]s ledning.

Dopaminet har under årtionden varit föremål för intensiv forskning, eftersom dess verkning har kunnat sammankopplas med en rad [[patologiskt tillstånd|patologiska tillstånd]] och sjukdomar, såsom [[Parkinsons sjukdom]], [[psykiska störningar|affektiva och psykotiska tillstånd]], [[drogberoendesubstansmissbruk]], [[ADHD]], med mera.

Det finns två huvudklasser dopaminreceptorer: D1 och D2. När dopaminet fäster vid receptorerna, reagerar dendet på enzymet [[adenylatcyklas]]. Genom denna process påverkas koncentrationen av [[Cykliskt AMP]] inuti cellen. D1 får koncentrationen att öka, och D2 får den att minska. När Cykliskt AMP ökar, fosforylerar [[proteinkinaser]] cellproteinerna. D1 påverkar också aktiviteten på kanalerna för [[kalcium|Ca2+]], [[kalium|K+]] och [[Natrium|Na+]]. D2:s funktion är mer oklar, och dess funktion och effekt är möjligen mera indirekt,<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Evolution and cell biology of dopamine receptors in vertebrates|url = http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1016/S0248-4900(03)00089-3/abstract|tidskrift = Biology of the Cell|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 1768-322X|sid = 489-502|volym = 95|nummer = 7|doi = 10.1016/S0248-4900(03)00089-3|språk = en|förnamn = Sophie|efternamn = Callier|förnamn2 = Marina|efternamn2 = Snapyan|förnamn3 = Stéphane|efternamn3 = Le Crom}}</ref> genom att orsaka [[hyperprolaktinemi]] vilket sekundärt leder till sänkta dopaminnivåer.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Prolactin and dopamine: What is the connection? A Review Article|url = http://jop.sagepub.com/content/22/2_suppl/12|tidskrift = Journal of Psychopharmacology|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0269-8811|sid = 12-19|volym = 22|nummer = 2 suppl|doi = 10.1177/0269216307087148|språk = en|förnamn = Peter|efternamn = Fitzgerald|förnamn2 = Timothy G.|efternamn2 = Dinan}}</ref>

Nervceller som signalerar med hjälp av dopamin kallas dopaminerga. Den största ansamlingen av dopaminproducerande nervceller finns i [[substantia nigra]] som projicerar sina [[axon]] till [[corpus striatum]]. Båda dessa områden är en del av en större ansamling av strukturer som kallas för [[basala ganglierna]]. Dopamin förekommer även i [[mesolimbiska systemetdopaminsystemet]] där det har en roll i det kroppsegna belöningssystemet. Detta belöningssystem är mål för en rad välkända [[droger]] (till exempel [[kokain]] och [[amfetamin]]) som ökar halten av dopamin genom att minska dess nedbrytning.

'''[[Mesolimbiska systemetdopaminsystemet]]''' en bana från ventrala tegmentiella arean (VTA) till [[nucleus accumbens]]. Nucleus accumbens utgör en del av belöningssystemet.

Dopaminet har effekter på [[centrala nervsystemet]], vilket är dess mest kända verkningsområde. Det har emellertid också andra viktiga fysiologiska funktioner. I njurarna reglerar det [[elektrolytbalansen|saltbalansen]] och därmed [[blodtrycket]]. Diet med lite salt nedreglerar omvandlingen till dopamin i njurarna,{{Källa behövs|datum=2022-03}} vilket sänker blodtrycket, medan diet med mycket salt ökar produktionen av dopamin i njurarna vilket ökar blodtrycket.{{Källa behövs|datum=2022-03}} I njurarna finns dessutom dopaminreceptorer. Ökad aktivitet på dessa receptorer ökar utsöndringen av salt i urinen. Dopaminet spelar därmed roll vid [[högt blodtryck]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Renal Dopamine System Paracrine Regulator of Sodium Homeostasis and Blood Pressure|url = http://hyper.ahajournals.org/content/38/3/297|tidskrift = Hypertension|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0194-911X|sid = 297-302|volym = 38|nummer = 3|doi = 10.1161/hy0901.096422|språk = en|förnamn = Robert M.|efternamn = Carey}}</ref> Dopamin som läkemedel ökar [[hjärtfrekvens]]en, med ökad risk för [[takykardi]], samt ökar [[vasokonstriktion]]en och blodtrycket.<ref>{{Webbref|titel = Intropin, (dopamine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more|url = http://reference.medscape.com/drug/intropin-dopamine-342435|verk = reference.medscape.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Den ökade vasokonstriktionen kan yttra sig i [[gåshud]] och ge förstorade pupillrarpupiller.<ref>{{Webbref|titel = Intropin, (dopamine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more|url = http://reference.medscape.com/drug/intropin-dopamine-342435#4|verk = reference.medscape.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Effekten av dopamin är dock dosrelaterad. Vid mycket låg dosering kan dopamin ge [[hypotension]], [[vasodilation]] och ökad mängd urin ([[polyuri]]). Medelhög dos får effekt på de [[adrenerga receptorer|betaadrenerga receptorerna]] vilket ökar pulsen och (vanligen endast det systoliska) blodtrycket. Vid mycket hög dos inträffar vasokonstriktion genom effekt på de [[adrenerga receptorer|alfaadrenernaalfaadrenerga receptorerna]], vilket vanligen först märks i det [[muskuloskeletala systemet]] och genom en ökning av både det systoliska och diastoliska blodtrycket.<ref>{{Webbref|titel = Dopamine Injection - FDA prescribing information, side effects and uses|url = http://www.drugs.com/pro/dopamine-injection.html|verk = www.drugs.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Dopamin binder under normala förhållanden också till [[dopaminreceptorer]] i hjärtat som finns i endokardiet, myokardiet och epikardiet.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine receptor subtypes in the native human heart|url = httphttps://link.springer.com/article/10.1007/s00380-009-1224-4|tidskrift = Heart and Vessels|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0910-8327|sid = 432-437|volym = 25|nummer = 5|doi = 10.1007/s00380-009-1224-4|språk = en|förnamn = Carlo|efternamn = Cavallotti|förnamn2 = Massimo|efternamn2 = Mancone|förnamn3 = Paolo|efternamn3 = Bruzzone}}</ref>

Överskott på dopamin i vissa delar av hjärnan har tidigare kopplats samman med [[schizofreni]] (dopaminhypotesen),. det gav uppstånd tillEnligt "D2-teorin", atthar personer med schizofreni har högre antal av D2 -receptorer i [[striatum]].,<ref>http://psychcentral.com/lib/the-dopamine-connection-between-schizophrenia-and-creativity/</ref> Menmen forskning har hittills inte kunnat visa på något samband. samt att enEn del antipsykotiska som faktisktökar höjer antalantalet D2 -receptorer (som– inte blockerar D2 receptorerdem, som vissa andra läkemedel mot schizofreni gör) ändå– fungerarär för att få folk friskaeffektiva vid schizofreni,. dettaDetta ses med [[aripiprazol]]. Klozapin har svag blockering av dopaminet D2, cirka 40 %<ref>https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8866742</ref>,. enligtEnligt uppgift skulle 70% krävas<ref>{{webbref |url=https://pingpong.ki.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publishedItemId=17945457&courseId=7326&fileId=17742534 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2016-10-24 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161025045344/https://pingpong.ki.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publishedItemId=17945457&courseId=7326&fileId=17742534 |arkivdatum=2016-10-25 }}</ref>, ändå är klozapin det neuroleptika som har bäst effekt mot psykoser.<ref>http://ki.se/forskning/schizofreni-och-risken-for-olika-slags-dodlighet</ref>

Dopaminerga agonister och antagonister verkar påverka [[proopiomelanokortin]]ets [[mRNA]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Regulation of the pro-opiomelanocortin mRNA levels in rat pituitary by dopaminergic compounds|url = http://www.pnas.org/content/80/8/2211|tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0027-8424|sid = 2211-2215|volym = 80|nummer = 8|doi = 10.1073/pnas.80.8.2211|språk = en|förnamn = C. L.|efternamn = Chen|förnamn2 = F. T.|efternamn2 = Dionne|förnamn3 = J. L.|efternamn3 = Roberts}}</ref> Sänkt aktivitet på D2-receptorn, mätt i [[tillväxthormon]]ets respons på [[dopaminagonist]]er, hos [[depression|deprimerade patienter]], korrelerar troligen med [[självmord]]srisk, dock inte med huruvida självmordsförsöken faktiskt hade dödlig utgång.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Reduced dopamine function in depressed patients is related to suicidal behavior but not its lethality|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S030645300100021X|tidskrift = Psychoneuroendocrinology|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 689-696|volym = 26|nummer = 7|doi = 10.1016/s0306-4530(01)00021-x|förnamn = William|efternamn = Pitchot|förnamn2 = Michel|efternamn2 = Hansenne|förnamn3 = Antonio Gonzalez|efternamn3 = Moreno}}</ref> Dopaminaktiviteten hänger i så fall samman med [[aggression]]er som riktar sig mot individen själv ([[självskadebeteende]]). Även personer som inte är deprimerade har en liknande korrelation mellan sänkt D2-aktivitet och självmordsbenägenhet.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Role of dopamine in non-depressed patients with a history of suicide attempts|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0924933801006010|tidskrift = European Psychiatry|sid = 424-427|volym = 16|nummer = 7|doi = 10.1016/s0924-9338(01)00601-0|förnamn = W|efternamn = Pitchot|förnamn2 = M|efternamn2 = Hansenne|förnamn3 = M|efternamn3 = Ansseau}}</ref> En svensk studie har dock hävdat att det visserligen förekommer en uppenbar förändrad dopaminerg funktion i hypotalamus och cortex vid självmord, men att detta kan bero på självmordets tillvägagångssätt.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Serotonergic, noradrenergic, and dopaminergic measures in suicide brains|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006322396002399|tidskrift = Biological Psychiatry|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 1000-1009|volym = 41|nummer = 10|doi = 10.1016/s0006-3223(96)00239-9|förnamn = Belén|efternamn = Arranz|förnamn2 = Kaj|efternamn2 = Blennow|förnamn3 = Anders|efternamn3 = Eriksson}}</ref>

Dopamin utsöndras i reaktion på [[kortisol]] under [[stress]], vilket leder till att stress gör personer mer vakna, stimulerade, fokuserade, motiverade och alerta. Dessa effekter har bara pulsatilt dopamin under kortvarig stimulans; under långvarig stress sänks dopaminreceptorernas känslighet, vilket ger motsatt effekt,: personen blir [[dysfori]]sk, [[dissociation (psykologi)|dissociativ]] och [[depression|deprimerad]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Magical Flight and Monstrous Stress: Technologies of Absorption and Mental Wellness in Azeroth|url = httphttps://link.springer.com/article/10.1007/s11013-010-9197-4|tidskrift = Culture, Medicine, and Psychiatry|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0165-005X|sid = 26-62|volym = 35|nummer = 1|doi = 10.1007/s11013-010-9197-4|språk = en|förnamn = Jeffrey G.|efternamn = Snodgrass|förnamn2 = Michael G.|efternamn2 = Lacy|förnamn3 = H. J. Francois Dengah|efternamn3 = Ii}}</ref>

Det har länge varit ett faktum att dopaminet påverkar beteenden som har med lust och njutning att göra. Dopaminet påverkar dock inte upplevelsen (gör den mer njutbar) eller belöningsupplevelsen ''per se''. Dopaminet påverkar i stället viljan till lust och njutning, orsakar ett uppsökande beteende gentemot föremål som bereder njutning och känslan av belöning, och gör individer mer njutningsbenägna.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Distinguishing Whether Dopamine Regulates Liking, Wanting, and/or Learning About Rewards.|url = http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/0735-7044.119.1.5|tidskrift = Behavioral Neuroscience|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 5-15|volym = 119|nummer = 1|doi = 10.1037/0735-7044.119.1.5|förnamn = Siobhan|efternamn = Robinson|förnamn2 = Suzanne M.|efternamn2 = Sandstrom|förnamn3 = Victor H.|efternamn3 = Denenberg}}</ref> Effekten påverkar också viljan till att påverkas av andra stimuli, och ökar [[motivation]]en.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine, learning and motivation|url = http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nrn1406|tidskrift = Nature Reviews Neuroscience|sid = 483-494|volym = 5|nummer = 6|doi = 10.1038/nrn1406|förnamn = Roy A.|efternamn = Wise}}</ref> Det finns belägg för att en variant av D2-receptorn påverkar graden av [[nyfikenhet]] och utforskande beteende (Novelty seeking),<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine D4 receptor (D4DR) exon III polymorphism associated with the human personality trait of Novelty Seeking|url = http://www.nature.com/ng/journal/v12/n1/abs/ng0196-78.html|tidskrift = Nature Genetics|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 78-80|volym = 12|nummer = 1|doi = 10.1038/ng0196-78|språk = en|förnamn = Richard P.|efternamn = Ebstein|förnamn2 = Olga|efternamn2 = Novick|förnamn3 = Roberto|efternamn3 = Umansky}}</ref> samt att en annan typ av samma receptorklass påverkar det skadeundvikande beteendet (Harm avoidance) och detden slags [[stress]] som är negativt relateratrelaterad till olika [[antisocial personlighetsstörning|antisociala störningar]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = The TaqI A1 allele of the dopamine D2 receptor gene and alcoholism in Brazil: Association and interaction with stress and harm avoidance on severity prediction|url = httphttps://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/1096-8628(20000612)96:33%2820000612%2996%3A3%3C302%3A%3AAID-AJMG13%3E3.0.CO;2%3B2-I/abstract|tidskrift = American Journal of Medical Genetics|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 1096-8628|sid = 302-306|volym = 96|nummer = 3|doi = 10.1002/1096-8628(20000612)96:3<302::aid-ajmg13>3.0.co;2-i|språk = en|förnamn = Claiton H.D.|efternamn = Bau|förnamn2 = Silvana|efternamn2 = Almeida|förnamn3 = Mara H.|efternamn3 = Hutz}}</ref> Förändringar i utforskande och skadeundvikande beteende har också iakttagits hos patienter med Parkinsons sjukdom. Dopaminerga systemet är centralt för en [[känsla]]s [[Valens (psykologi)|valens]], huruvida ett stimuli upplevs som attraktivt eller frånstötande, dockmen inte för känslans [[arousal]], (som bl.a.bland annat beror på aktiviteten av [[amygdala]]).<ref>Se till exempel introduktionen till Kuhbandner C, Zehetleitner M (2011) Dissociable Effects of Valence and Arousal in Adaptive Executive Control. PLoS ONE 6(12)</ref>

Det finns forskning som tyder på att [[kreativitet|kreativa människor]] har färre dopaminreceptorer i [[talamus]].<ref>{{webbref |url=http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2010/sambandmellanpsykiskohalsaochkreativitet.5.626de3121289139eac080001242.html |titel=Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet |datum=18 maj 2010 |verk= forskning.se |utgivare=Pressmeddelande från Karolinska Institutet |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150218142721/http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2010/sambandmellanpsykiskohalsaochkreativitet.5.626de3121289139eac080001242.html |arkivdatum=18 februari 2015 }}</ref>

Dopamin ingår i ett negativt feedbacksystem med [[prolaktin]], där höga dopaminnivåer ofta kan konstateras vid låga prolaktinnivåer och vice versa. Det är möjligt att dopamin och [[nervtillväxtfaktor]] har samma reglerande verkan på varandra.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Nerve growth factor in the anterior pituitary: localization in mammotroph cells and cosecretion with prolactin by a dopamine-regulated mechanism|url = http://www.pnas.org/content/93/9/4240|tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0027-8424|sid = 4240-4245|volym = 93|nummer = 9|doi = 10.1073/pnas.93.9.4240|språk = en|förnamn = C.|efternamn = Missale|förnamn2 = F.|efternamn2 = Boroni|förnamn3 = S.|efternamn3 = Sigala}}</ref> Dopaminnivåerna påverkar nivåerna av [[TSH]], vilket i sin tur påverkar nivåerna på [[tyreoideahormoner]]na.<ref>{{Webbref |url=http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-03-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101219162814/http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |arkivdatum=2010-12-19 }}</ref>

DjurtesterDjurförsök har visat att minskning av [[östrogen]] minskar dopaminet i [[nigrostriatala systemet]], och en ökning av östrogen ökar dopaminfunktionen i [[striatum]]. Mycket tyder på att östrogenets och dopaminets känslighet för varandra är beroende av [[kön]] och kvinnliga [[könskörtlar]].

Vidare visar djurtestdjurförsök att östrogen verkar hapåverka dopaminets neurotransmittorer på många olika sätt som det påverkar dopaminets neurotransmittorer på. Östrogenet verkar öka transmittorernas känslighet för dopamin samtidigt som det minskar återupptaget vid synapserna, och att det samtidigtdessutom skyddarskydda de dopamintransporterande neuronerna.<ref>{{webbref|titel=Effects of Estrogen: Estrogen and the Brain|url=http://www.medscape.com/viewarticle/406718_2|verk=MedScape today|utgivare=American Pharmacists Association|hämtdatum=15 maj 2011}}</ref>

Det finns vidare en reglerande samverkan mellan dopaminet och [[glutamat]] och [[GABA]]. Dopaminreceptorerna D1 och D2 och [[glutamatreceptor]]n [[NMDA-receptorn|NMDA]] i prefrontalcortex påverkar koncentrationenvarandras av varandrakoncentration, men deras påverkandetta avgörs också av GABA som kan blockera sådana effekter.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine–Glutamate Interactions Controlling Prefrontal Cortical Pyramidal Cell Excitability Involve Multiple Signaling Mechanisms|url = http://www.jneurosci.org/content/24/22/5131|tidskrift = The Journal of Neuroscience|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0270-6474|sid = 5131-5139|volym = 24|nummer = 22|doi = 10.1523/JNEUROSCI.1021-04.2004|språk = en|förnamn = Kuei Y.|efternamn = Tseng|förnamn2 = Patricio|efternamn2 = O'Donnell}}</ref> StyrkanGraden i dessasav påverkan på varandra i [[neostriatum]] och [[nucleus accumbens]] verkar delvis vara åldersrelaterad.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Glutamate–dopamine–GABA interactions in the aging basal ganglia|url = http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0165017307002214|tidskrift = Brain Research Reviews|hämtdatum = 2015-11-24|sid = 340-353|volym = 58|nummer = 2|doi = 10.1016/j.brainresrev.2007.10.006|förnamn = Francisco|efternamn = Mora|förnamn2 = Gregorio|efternamn2 = Segovia|förnamn3 = Alberto del|efternamn3 = Arco}}</ref>

[[Dopaminreceptor]]n D2 fungerar som inhiberande autoreceptor för dopaminsignalering, det vill säga, den ger feedback omtill dopaminsignaleringen tillbaks tillden nervcellennervcell som utsöndrar dopaminet från början. Inhibering av receptorn har visat sig medföra högre nivåer av belöningssökande beteende i en experimentell djurmodell.<ref>{{webbref|titel=Receptor limits the rewarding effects of food and cocaine|url=http://www.nih.gov/news/health/jul2011/niaaa-11.htm|hämtdatum=3 mars 2012}}</ref> En liten svensk studie pekar på att alkoholberoende personer med en viss [[allel]] av D2-receptorn har lättare att återfalla i alkoholbruk under behandling för alkoholavvänjning.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Do alcohol-dependent individuals with DRD2 A1 allele have an increased risk of relapse? A pilot study|url = http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21613303|tidskrift = Alcohol and Alcoholism (Oxford, Oxfordshire)|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 1464-3502|sid = 509-513|volym = 46|nummer = 5|doi = 10.1093/alcalc/agr045|förnamn = Angelica|efternamn = Dahlgren|förnamn2 = Hanna-Linn|efternamn2 = Wargelius|förnamn3 = Kristina J.|efternamn3 = Berglund}}</ref>

*[[OxytocinreceptorerOxytocinreceptor]]