Dopamin: Skillnad mellan sidversioner

'''Dopamin''' eller '''hydroxityramin''', ([[kol|C]]₈[[väte|H]]₁₁[[kväve|N]][[syre|O]]₂) är en av de viktigaste [[signalsubstans]]erna i [[centrala nervsystemet]]. Det är en [[katekolaminer|katekolamin]] som bildas av [[tyrosin]], och binds av [[G-protein]] vid [[dopaminreceptorer]]. Dopamin verkar dels i sig, dels är det en [[prekursor|föregångare]] till [[noradrenalin]] och [[adrenalin]].<ref>{{Webbref|titel = Dopamine|url = http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|verk = mesh.kib.ki.se|hämtdatum = 2015-11-24|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151124205602/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D02.092.211.215.311.342&tool=karolinska|arkivdatum = 2015-11-24}}</ref> Upptäckten av dopamin som en [[neurotransmittor]] gjordes av den svenske neuroforskaren [[Arvid Carlsson]], enligt Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet år 2000. Men forskning kring dopamin pågick vid både Lunds universitet och Karolinska institutet och i Lund skedde en mycket stor del av denna forskning vid Histologiska institutionen under professor [[Nils-Åke Hillarp]]s ledning.

Dopaminet har under årtionden varit föremål för intensiv forskning, eftersom dess verkning har kunnat sammankopplas med en rad [[patologiskt tillstånd|patologiska tillstånd]] och sjukdomar, såsom [[Parkinsons sjukdom]], [[psykiska störningar|affektiva och psykotiska tillstånd]], [[drogberoendesubstansmissbruk]], [[ADHD]], med mera.

Dopaminet har effekter på [[centrala nervsystemet]], vilket är dess mest kända verkningsområde. Det har emellertid också andra viktiga fysiologiska funktioner. I njurarna reglerar det [[elektrolytbalansen|saltbalansen]] och därmed [[blodtrycket]]. Diet med lite salt nedreglerar omvandlingen till dopamin i njurarna,{{kbKälla behövs|datum=2022-03}} vilket sänker blodtrycket, medan diet med mycket salt ökar produktionen av dopamin i njurarna vilket ökar blodtrycket.{{kbKälla behövs|datum=2022-03}} I njurarna finns dessutom dopaminreceptorer. Ökad aktivitet på dessa receptorer ökar utsöndringen av salt i urinen. Dopaminet spelar därmed roll vid [[högt blodtryck]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Renal Dopamine System Paracrine Regulator of Sodium Homeostasis and Blood Pressure|url = http://hyper.ahajournals.org/content/38/3/297|tidskrift = Hypertension|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0194-911X|sid = 297-302|volym = 38|nummer = 3|doi = 10.1161/hy0901.096422|språk = en|förnamn = Robert M.|efternamn = Carey}}</ref> Dopamin som läkemedel ökar [[hjärtfrekvens]]en, med ökad risk för [[takykardi]], samt ökar [[vasokonstriktion]]en och blodtrycket.<ref>{{Webbref|titel = Intropin, (dopamine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more|url = http://reference.medscape.com/drug/intropin-dopamine-342435|verk = reference.medscape.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Den ökade vasokonstriktionen kan yttra sig i [[gåshud]] och ge förstorade pupiller.<ref>{{Webbref|titel = Intropin, (dopamine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more|url = http://reference.medscape.com/drug/intropin-dopamine-342435#4|verk = reference.medscape.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Effekten av dopamin är dosrelaterad. Vid mycket låg dosering kan dopamin ge [[hypotension]], [[vasodilation]] och ökad mängd urin ([[polyuri]]). Medelhög dos får effekt på de [[adrenerga receptorer|betaadrenerga receptorerna]] vilket ökar pulsen och (vanligen endast det systoliska) blodtrycket. Vid mycket hög dos inträffar vasokonstriktion genom effekt på de [[adrenerga receptorer|alfaadrenerga receptorerna]], vilket vanligen först märks i det [[muskuloskeletala systemet]] och genom en ökning av både det systoliska och diastoliska blodtrycket.<ref>{{Webbref|titel = Dopamine Injection - FDA prescribing information, side effects and uses|url = http://www.drugs.com/pro/dopamine-injection.html|verk = www.drugs.com|hämtdatum = 2015-11-24}}</ref> Dopamin binder under normala förhållanden också till [[dopaminreceptorer]] i hjärtat som finns i endokardiet, myokardiet och epikardiet.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Dopamine receptor subtypes in the native human heart|url = https://link.springer.com/article/10.1007/s00380-009-1224-4|tidskrift = Heart and Vessels|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0910-8327|sid = 432-437|volym = 25|nummer = 5|doi = 10.1007/s00380-009-1224-4|språk = en|förnamn = Carlo|efternamn = Cavallotti|förnamn2 = Massimo|efternamn2 = Mancone|förnamn3 = Paolo|efternamn3 = Bruzzone}}</ref>

Dopamin ingår i ett negativt feedbacksystem med [[prolaktin]], där höga dopaminnivåer ofta kan konstateras vid låga prolaktinnivåer och vice versa. Det är möjligt att dopamin och [[nervtillväxtfaktor]] har samma reglerande verkan på varandra.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Nerve growth factor in the anterior pituitary: localization in mammotroph cells and cosecretion with prolactin by a dopamine-regulated mechanism|url = http://www.pnas.org/content/93/9/4240|tidskrift = Proceedings of the National Academy of Sciences|hämtdatum = 2015-11-24|issn = 0027-8424|sid = 4240-4245|volym = 93|nummer = 9|doi = 10.1073/pnas.93.9.4240|språk = en|förnamn = C.|efternamn = Missale|förnamn2 = F.|efternamn2 = Boroni|förnamn3 = S.|efternamn3 = Sigala}}</ref> Dopaminnivåerna påverkar nivåerna av [[TSH]], vilket i sin tur påverkar nivåerna på [[tyreoideahormoner]]na.<ref>{{Webbref |url=http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-03-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101219162814/http://jpma.org.pk/full_article_text.php?article_id=189 |arkivdatum=2010-12-19 }}</ref>

*{{Commonscat|Dopamine}}