Havregryn: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m →Näringsinnehåll: wlfix |
Kyllo (Diskussion | Bidrag) åtgärdar påstående i bildtext enligt riktlinjen |
||
| (48 mellanliggande sidversioner av 39 användare visas inte) | |||
Rad 1:
[[Fil:Haferflocken.jpg|miniatyr|Havregryn.]]
[[Image:Porridge.jpg|thumb|Havregrynsgröt med mjölk.]]
[[File:Mallard - Gräsand (Anas platyrhynchos) - Ystad-2024.ogg|thumb|Fåglar matas med havregryn.]]
'''Havregryn''' (egentligen ''flingor'' av havre) görs av kärnan i [[havre]],
Det moderna ångbehandlade havregrynet utvecklades vid [[P.O. Stokkebye Kvarnaktiebolag|P.O. Stokkebyes kvarnanläggning]] i [[Agnesberg]] utanför Göteborg och introducerades år 1910. Det såldes under varumärket [[AXA]].<ref>{{Webbref |titel=Om AXA |url=https://www.axa.se/om-axa/ |verk=AXA |hämtdatum=2022-02-17 |språk=sv}}</ref>
▲'''Havregryn''' (egentligen ''flingor'' av havre) görs av kärnan i [[havre]], genom att havrekärnan ångas och valsas till flingor. Havre har, liksom många andra sädesslag, ett hårt skal (kli) som inte kan digereras, varför det oftast tas bort innan tillagning. Vissa havregrynssorter har delar av kliet kvar, och anses genom detta behålla ett högre järninnehåll. Havregryn är en ingrediens i [[havregrynsgröt]], [[müsli]] och olika bakverk, exempelvis [[matbröd]] och [[chokladboll]]ar. Havregryn kan också säljas pulvriserade för användning till välling.
==Andra former==
Havregryn som säljs under beteckningen "steel-cut" eller "havrekross" består av skurna och ångpreparerade, men inte valsade, havrekärnor.
Havregryn kan också säljas pulvriserat (s.k. [[havremust]]) för användning till soppa, välling och gröt.
==Näringsinnehåll==
1 deciliter havregryn väger 36 gram.<ref>{{Webbref |url=http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broschyrer%20och%20material/Livsmedelsval%20flickor%2016-18%20år.pdf |titel=Matguiden: Livsmedelsval för flickor 16–18 år – 9,7 MJ (2325 kcal) |hämtdatum=2014-02-03 |utgivare=[[Centrum för folkhälsa|Karolinska Institutets folkhälsoakademi]] |år=2009 |verk=folkhalsoguiden.se |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100905202937/http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broschyrer%20och%20material/Livsmedelsval%20flickor%2016-18%20%C3%A5r.pdf |arkivdatum=2010-09-05}}</ref>
▲Havre innehåller mycket tiamin, järn och fiber. Havrekli innehåller fibersorten [[betaglukan]], som förutom att sänka kolestorolhalten hjälper till att stabilisera blodsockernivån samt kan hjälpa immunförsvaret mot bakterieinfektioner. Havre är även den enda källan till vissa antioxidanter som kallas avenantramider. Dessa tros ha egenskaper som kan skydda kroppen från åderförkalkning. '''Tabell 1''' visar energi- och näringsinnehåll i [[havregryn]].
{| class="wikitable"
!Ämne
Rad 15 ⟶ 24:
|-
|[[Energi]]
|1544,2 [[Joule|kJ]] = 369,1 [[kcal]]
|
|2 mg▼
|-
|[[Vatten]]
|10,2 [[gram|g]]
|Fibrer▼
|
|-
|[[Protein]]
Rad 32 ⟶ 41:
|62,3 g
|[[Askorbinsyra]]
|0 [[Milligram|mg]]
|-
|[[Kalcium]]
Rad 38 ⟶ 47:
|[[Järn]]
|5,3 mg
▲|2 mg
▲|Fibrer
|}
== Tryptofan ==
[[Fil:Tryptofan_havre.PNG|miniatyr|300px|'''Figur 2'''. Mängden [[tryptofan]] i olika spannmål.]]
Havregryn har ett högt innehåll av en [[essentiell aminosyra]] [[tryptofan]] jämfört med andra sädesslag
==
*
<references />
{{Spannmål}}
[[Kategori:Sädesslag]]
| |||