Johann Gottlieb Fichte: Skillnad mellan sidversioner

{{omdirigering|Fichte}}

 

 

Denna skrift, som genom ett förbiseende (eller en förläggarfint) utkom utan författarnamn, utgick från Kants allmänna filosofiska ståndpunkt, och då denne ännu inte utgivit någon religionsfilosofi, troddes allmänt Kant vara skriftens författare. Då Kant namngav den verklige författaren, blev denne med ens en ryktbar man. Livligt påverkad av [[franska revolutionen]]s idéer skrev Fichte ''Zurückforderung der Denkfreiheit von den Fürsten Europas'' (1793) och ''Beiträge zur Berichtigung der Urtheile des Publikums über die Französische Revolution'' (samma år), i vilka han hävdade frihetssträvandenas berättigande gentemot den reaktion, som revolutionstidens terrorism redan framkallat.<ref>{{runeberg.org|nfbh|0090.html Fichte, 1. Johann Gottlieb}}</ref>

 

 

 

I Weimar, inom vars regering [[Goethe]] hade den ledande ställningen, ville man helst tysta ned saken. Om bara Fichte hållit sig lugn, skulle han på sin höjd fått en varning inför det akademiska konsistoriet. Men detta ansåg han för en förödmjukelse, som han inte var villig att underkasta sig, och därför skrev han ett trotsigt brev till en av regeringsmedlemmarna i Weimar och hotade att genast begära sitt [[avsked]], om han skulle utsättas för något dylikt. Nu tröt tålamodet även hos Goethe och den övriga regeringen i Weimar. Man tog Fichte på orden och gav honom i skarpa ordalag avsked. En följd av år levde han sedan såsom privatman i [[Berlin]], sysselsatt med nya framställningar av sitt system och med populära föreläsningar. När efter [[slaget vid Jena]] (1806) Berlin blivit belägrat av fransmännen, begav sig Fichte till Königsberg, där han en tid undervisade vid universitetet. Då även Königsberg föll i fiendernas händer, vistades Fichte en tid i [[Köpenhamn]]. Men efter fredsslutet begav han sig åter till Berlin och höll där vintern 1807-08 under den franska garnisonens trumfvirvlar sina ryktbara ''Reden an die Deutsche Nation'', i vilka han med lågande hänförelse hänvisade tyska folket till en pånyttfödelse genom en totalt reformerad uppfostran med andlig frihet och inre självständighet såsom mål för karaktärsbildningen.

 

 

Sin filosofiska uppfostran hade Fichte gjort under inflytande av [[Spinoza]]s världsåsikt. Sedermera blev han bekant med [[kantianism]]en, vars praktiska del gjorde så mäktigt intryck på honom att, även om Spinozas inflytande alltjämt var märkbart, den kantiska världsåsikten likväl blev den egentliga utgångspunkten för hans självständiga filosofiska forskning. Men under det Kant lärde, att till grund för sinnesintrycken ligger ett av medvetandet oberoende "ting i sig", som utifrån inverkar på sinnet, förkastade Fichte denna lära såsom obevislig och självmotsägande. Hans uppgift blev att ur medvetandet, eller, såsom han kallade det, "jaget", förklara hela den verklighet, som existerar, och att därigenom bevisa detta "jag" såsom i fullaste bemärkelse fritt eller rent av absolut ("jaget sätter sig själv"). Men inte i alla avseenden röjer "jaget" omedelbart sin frihet. Endast som sedlig vilja är människan i fullaste mening fri; som förnimmande är hon bunden eller beroende av ett "icke-jag", d.v.s. den omedvetna verkligheten eller naturen. Men detta "icke-jag" är "satt" av "jaget", naturen är ingenting annat än en människoandens självinskränkning.

 

 

Fichtes sedelära är i övrigt närbesläktad med den kantiska, vars principer han i detalj lyckats fullständigare genomföra än Kant själv. Genom varje del av densamma går ett drag av sedligt allvar och en stränghet, som ibland övergår till verklig hänsynslöshet. Det subjektivt personliga intresse för dygdens och lycksalighetens slutliga förening, vilket Kant velat tillgodose genom att hänvisa till ett liv efter detta, där denna förening skall åstadkommas, sköts av Fichte åt sidan. Det oändliga, som för individen återstår i förverkligandet av den sedliga uppgiften, skall, enligt Fichte, fyllas därigenom, att individen åt släktet överlämnar det sedliga arbete, han själv ej kan utföra.

 

 

 

Hans religiösa åsikter undergick så småningom en utveckling, varigenom gudsbegreppet förändrades i förhållande till det som han försvarat under Jenatiden. Det "jag", varifrån hans filosofi utgick, blev allt bestämdare skilt från den mänskliga personligheten, över vilken nu gavs plats åt ett absolut väsen, gudomligheten, och dennas liv fattas inte längre som verksamhet utan som ett rent varande. Människans högsta uppgift blir hängivande åt denne Gud genom religiös känsla. Det saliga livet består i en kärlek till den evige; allt annat liv är blott ett skenliv, som inte kan tillfredsställa människans djupare behov. Fichte var vid sidan av Immanuel Kant, [[Friedrich Schelling]] och [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel]] den [[tyska idealismen]]s ledande företrädare.

 

Kunskapens grundval ser Fichte i jagets skapande aktivitet. Jaget har inte möjlighet att veta något om ''tinget i sig'' och därmed skall man inte tala om det. Man kan endast se omvärlden som icke-jag och eftersom kunskapen är begränsad till jagets medvetande blir kunskap om omvärlden orimlig. Jaget uppfattar alltså sina tankeskapelser som en värld av i sig existerande fakta: omvärlden eller ''icke jaget'' skapar jaget självt eller jaget sätter icke-jaget. Jaget och icke-jaget kommer så att verka i ett dualistiskt, ömsesidigt beroendeförhållande.

Fichte såg jaget som ett i vidsträckt mening allmänt jag varav alla tänkande subjekt har del, vilket skulle kunna likställas med Gud; världsjaget manifesterar sig i individerna: individen är till för att handla/omforma världen i enlighet med världsjagets (Guds) vilja (vilken individen är del av). Människans (vars bestämning är friheten !) fria handlande är således beroende av världsviljan.

 

 

==Källor==

 

== Externa länkar ==

* [http://gutenberg.spiegel.de/autoren/fichte.htm Information om, och texter av Fichte (på tyska)]

* {{Libris namn|Fichte|Johann Gottlieb|år=1762-1814|auth=186842}}

 

{{STANDARDSORTERING:Fichte, Johann Gottlieb}}

 

[[Kategori:Födda 1762]]

[[Kategori:Avlidna 1814]]

[[Kategori:Män]]

[[Kategori:Ugglan]]