Väggbonad: Skillnad mellan sidversioner

▲[[Bonadsmålning]] är en specifik sydsvensk tradition som endast förekommer i Småland, Halland och angränsande delar av Västergötland och Blekinge. Bonader med [[Målning (konst)|målning]]ar på väv hade förekommit tidigare men börjar omkring 1750 ersätta och komplettera [[drättaduk]]arna i [[Högloftsstuga|högloftstugorna]]. De utfördes från början av stadsmålare men under 1750-talet växer ett folkligt bonadsmåleri fram. På grund av eldning i rummen satt de dock bara uppe för en kort tid, oftast runt [[jul]] och vid festligheter. En bonad kan också vara av [[papper]], vilket introducerades omkring 1800.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bonadsmålning)</ref>

▲Till skillnad från uppspikade tavlor är bonaden "löst" uppsatt på väggen, till exempel med [[tejp]], [[nubb]] eller [[häftstift]]. Bonader ersattes så småningom av importerade [[färg]][[litografi]]er och [[oljetryck]] som väggdekorationer, men förekommer i modern tid i pappersform särskilt vid de större helgerna, och som broderade eller vävda alster året runt. Bonaden har ofta en kort text som huvudmotiv eller som sekundärt motiv. Texten kan vara ett [[ordspråk]], ett [[talesätt]], ett [[ordstäv]] eller ett [[bibel]]ord. Ett exempel på det senare är en katekesbonad från 1842 som fokuserar på orden i bönen Fader Vår. I solstrålarna kan man se Guds namn i form av [[tetragrammet]] JHWH. Det förekommer också bonader där texten består av en del av en [[visa|vistext]] eller en [[dikt]].