Väggbonad i textila sammanhang kan vara en broderad eller vävd bonad, en textil väggprydnad som inte är inramad, och inte tapetlikt spänd över hela väggen. Begreppet används även om vissa på väv eller papper målade allmogetapeter, främst från Sydsverige.[1]
Ordet kan härledas ur bonad som betyder göra i ordning.
Bonadsmålning är en specifik sydsvensk tradition som endast förekommer i Småland, Halland och angränsande delar av Västergötland och Blekinge. Bonader med målningar på väv hade förekommit tidigare men börjar omkring 1750 ersätta och komplettera drättadukarna i högloftstugorna. De utfördes från början av stadsmålare men under 1750-talet växer ett folkligt bonadsmåleri fram. På grund av eldning i rummen satt de dock bara uppe för en kort tid, oftast runt jul och vid festligheter. En bonad kan också vara av papper, vilket introducerades omkring 1800.[2]
Till skillnad från uppspikade tavlor är bonaden "löst" uppsatt på väggen, till exempel med tejp, nubb eller häftstift. Bonader ersattes så småningom av importerade färglitografier och oljetryck som väggdekorationer, men förekommer i modern tid i pappersform särskilt vid de större helgerna, och som broderade eller vävda alster året runt. Bonaden har ofta en kort text som huvudmotiv eller som sekundärt motiv. Texten kan vara ett ordspråk, ett talesätt, ett ordstäv eller ett bibelord. Ett exempel på det senare är en katekesbonad från 1842 som fokuserar på orden i bönen Fader Vår. I solstrålarna kan man se Guds namn i form av tetragrammet JHWH. Det förekommer också bonader där texten består av en del av en vistext eller en dikt.