Carl Pontus Lilliehorn

Carl Pontus Lilliehorn
Carl Pontus Lilliehorn
	Carl Pontus Lilliehorn iförd militäruniform med Svärdsorden på vänstra bröstrevären. Akvarell på elfenben av Lorentz Svensson Sparrgren. Nationalmuseum.
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Kungliga armén
Grad	Överstelöjtnant
Enhet	Kunglig Majestäts Livgarde till fot
Slag/krig	Gustav III:s ryska krig
	Personfakta
Född	16 mars 1758; Stockholm, Uppland, Sverige
Nationalitet	Svensk
Död	24 oktober 1820 (62 år); Bonn, Jülich-Kleve-Berg, Preussen
Begravd	Alter Friedhof, Bonn, Nordrhein-Westfalen, Tyskland
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Lilliehorn
Far	Samuel Carl Lilliehorn
Mor	Clara Aurora Lothigia
Släktingar	Per Ulrik Lilliehorn (bror)
	Heraldiskt vapen
	;
	Ätten Lilliehorns heraldiska vapen.

Carl Pontus Lilliehorn (skrev sig Liljehorn), född 16 mars 1758 i Stockholm, död 24 november 1820 i Bonn, var en svensk militär. Han är främst förknippad med sin roll i mordet på Gustav III 1792.

Biografi

Carl Pontus Lilliehorn var son till kaptenen vid artilleriet Samuel Carl Lilliehorn och Clara Aurora Lothigia, dotter till en borgmästare i Visby, tidigare amma åt blivande kung Gustav III och dennes åldfru på slottet.^[1]^{[sidnummer behövs]}

Lilliehorn blev tidigt officer, bland annat i Livgardet och nådde slutligen överstelöjtnants grad i armén 1790, detta tack vare hans mod under landstigningen vid Kachis kapell. Trots välvilja från kungen, från vilken han mottagit pension ur dennes egen handkassa, blev Lilliehorn en av ledarna i att planera mordet på Gustav III. Han ångrade sig dock i sista ögonblicket och skickade ett anonymt brev till kungen där han beskrev och varnade för mordplanerna. Kungen avfärdade brevet och blev skjuten.^[1]^[2]^{[sidnummer behövs]}

Senare förhördes Lilliehorn och erkände att det var han som skrivit brevet, vilket ledde till att han blev utfryst av de andra inblandade konspiratörerna i fängelset. Hans dom blev att han skulle drivas i landsflykt.^[2]

Han bosatte sig i Preussen där han upptog namnet Berg von Bergheim och blev lärare. I början av 1800-talet ska han ha rest till England för att delta i ett irländskt uppror men blivit fängslad och insatt i Towern. Liksom medkonspiratörerna Horn och Ribbing hoppades han att genom Karl Johan få tillstånd att komma tillbaka till Sverige. Han uppvaktade förgäves den nyvalde tronföljaren med en böneskrift i vilken han begärde att få återvända till sitt "ända till dyrkan älskade fosterland". Det ljusnade dock för flyktingen, då han ingick ett förmöget gifte med en förmögen tysk kvinna vid namn von Linden, så att han under de sista åren av sitt liv fick en i ekonomiskt avseende bekymmerfri tillvaro.^[2]^[3]

Populärkultur

I TV-serien Sammansvärjningen från 1986 spelas Lilliehorn av skådespelaren Tomas Bolme.

Referenser

Noter

^ [a b] Nordisk familjebok (tredje upplagan). Läst 2 augusti 2024
^ [a b c] Lindqvist, Herman (1997). Historien om Sverige: Gustavs dagar
^ Grimberg, Carl. ”501 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0503.html. Läst 2 augusti 2022.

Tryckta källor

Nordisk familjebok, tredje upplagan
Lindqvist, Herman (1997). Historien om Sverige: Gustavs dagar. Stockholm: Norstedts. ISBN 911971372X
Gabriel Anrep, Svenska adels ättartavlor

Vidare läsning

Alf Åberg: Carl Pontus Lilljehorn i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör Carl Pontus Lilliehorn.
Carl Pontus Lilliehorn

[:0-1] [a b] Nordisk familjebok (tredje upplagan). Läst 2 augusti 2024

[:1-2] [a b c] Lindqvist, Herman (1997). Historien om Sverige: Gustavs dagar

[3] Grimberg, Carl. ”501 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0503.html. Läst 2 augusti 2022.

[1]

[2]

[3]