Diskussion:Slutavverkning

Globalt perspektiv

Artikeln lider av en etnocentrisk fixering vid svenska (möjligen skandinaviska) förhållanden. Detta bör åtgärdas då Sverige står för bara någon procent av världens skogsbruk.

Kolbalansen

Källa efterfrågades för resonemanget kring att lika mycket kol frigörs vid kontinuitetsskogsbruk som vid trakthyggesbruk. Källan finns, som Lsj påpekade, men ifrågasättandet av själva resonemanget var på sin plats.

Då ett träd avlägsnas och bränns upp och dess rotsystem förmultnar frigörs lika mycket kol oberoende av om samma samtidigt händer för alla andra träd i närheten. Så långt har förespråkarna för trakthyggesbruk (kalhyggen) rätt. Däremot skiljer sig mängden kol som ett givet ögonblick finns bundet. Vid kontinuerlig avverkning är skogen aldrig ung. Också kring det ställe där ett träd fällts finns det vegetation (och murket virke) kvar.--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 06.07 (CEST) [kopierar signering från slutet av inlägget]

Den teorin som Lindroth och medarbetare jobbar utifrån, att kolutsläppen i kontinueitetsskogsbruk tas upp omdedelbart av kvarvarande skogen, har de belagd med mätningar, men resultaten är ej publicerade ännu. Dock finns det inte mycket bevis för tesen att mängden kol som släpps i trakthyggesbruk skulle vara lika stor som i andra bruksformer heller. Källan är partisk och kan därför inte användas som bevis.Dspoel1 (disk) 3 juni 2012 kl. 14.40 (CEST)

Jag antar att du har rätt om mätningarna, men då undersökningen publiceras kan det hända att mätmetoden får kritik. Vi kan alltså inte utgå från att de har rätt. Det de andra forskarna bygger sitt resonemang på är att en balans kommer att uppnås, varefter kol frigörs och binds i lika mängd. Det de talar tyst om är förstås att balansen antagligen nås på en annan nivå än vid kontinuitetsskogsbruk.

Källan är partisk, men upplägget är att vissa forskare säger si och andra så. Då kan vi inte stryka vissa uppgifter för att forskarna skulle vara partiska genom sin syn. Med bättre källor kunde vi slippa det upplägget och presentera fakta man är överens om skilt från det det inte finns konsensus om.

--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 17.03 (CEST)

Frågan är dels huruvida kolet i förna, humus och i det fällda trädets rotsystem i högre grad förblir bundet om den omgivande skogen finns kvar, dels om trakthyggesbruk ger så mycket större avkastning att den orörda gammelskog som kan lämnas kvar (vid lika virkesuttag) kompenserar för mindre kolinnehåll på nyligen avverkade områden.--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 06.07 (CEST) [kopierar signering från slutet av inlägget]

Se ovan.Dspoel1 (disk) 3 juni 2012 kl. 14.40 (CEST)

Ovan bemöts den första frågan, men inte den andra. Om avkastningen är större vid trakthyggesbruk kan det kompensera för mindre mängd bunden kol: skillnaden i avkastning kan användas till att freda gammelskog eller till att bygga trähus - eller till att minska oljeförbränningen. Trähusen vore en mycket bra kolsänka. Jag har för mig att man ännu vet för litet om kontinuitetsskogsbruk (och i synnerhet om optimalt kontinuitetsskogsbruk) för att kunna göra objektiva jämförelser. --LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 17.03 (CEST)

Att gammelskog innehåller mer kol per hektar än vanlig ekonomiskog är klart. Men liknar skog i kontinuitetsskogsbruk gammelskog i det här avseendet? Det är inte självklart, åtminstone inte om uttaget är stort. Och hur effektiva är de båda sätten? Förlorar man 10-20 % av tillväxten (och motsvarande möjlighet att lämna orörd gammelskog vid visst uttag) eller kan man nå liknande eller större tillväxt med kontinuitetsskogsbruk? Det finns tillsvidare alltför lite forskning om detta (och den som finns borde utnyttjas i artiklarna).--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 06.07 (CEST) [kopierar signering från slutet av inlägget]

Håller med om fler källor, men det ska gälla samtliga resonemang.Dspoel1 (disk) 3 juni 2012 kl. 14.40 (CEST)

--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 06.07 (CEST)