Kristian III av Danmark
Kristian III, född 12 augusti 1503, död 1 januari 1559, kung av Danmark och Norge från 1534. Son till Fredrik I av Danmark och Anna av Brandenburg.
| Kristian III | |
|---|---|
| |
| Porträtt av kung Kristian av Jacob Binck från 1550 | |
| Regeringstid | 4 juli 1534–1 januari 1559 (24 år och 181 dagar) |
| Kröning | 12 augusti 1537 i Köpenhamn |
| Företrädare | Fredrik I |
| Efterträdare | Fredrik II |
| Valspråk | Ske Herrens vilja I Gud mitt enda hopp (latin: Spes mea solus deus/tyska: Zu Gott mein Trost allein) |
| Regeringstid | 4 juli 1534–1 januari 1559 (24 år och 181 dagar) |
| Företrädare | Fredrik I |
| Efterträdare | Fredrik II |
| Gemål | Dorothea av Sachsen-Lauenburg |
| Barn | Anna Fredrik II Magnus Hans Dorothea |
| Ätt | Oldenburgska ätten |
| Far | Fredrik I |
| Mor | Anna av Brandenburg |
| Född | 12 augusti 1503 Gottorp |
| Död | 1 januari 1559 (55 år och 142 dagar) Slottet Koldinghus i Kolding i Danmark |
| Begravd | Roskilde domkyrka |
| |
Kristians tyskpräglade uppfostran gjorde att han tidigt kom i beröring med den lutherska reformationen. Han bevistade med sin hovmästare Johan Rantzau riksdagen i Worms 1521.
Omedelbart efter faderns död 1533 lät Kristian hylla sig i Kiel som härskare över hertigdömena Slesvig och Holstein för sig själv och sina bröder. I Danmark lyckades han inte genast bli vald till tronföljare. Först 1534 hyllade honom en del av den danska adeln och först 1536 blev han efter grevefejden Danmarks kung. Härefter upptog han ett energiskt arbete på centralmaktens nyorganisation.
En allmän reduktion av kyrkans gods vidtogs efter riksdagen i Köpenhamn 1536, varvid biskoparna fängslats. Fullständig omläggning av förvaltningen följde, varigenom adelns maktställning bröts.
Samtidigt minskades riksrådets inflytande. Efter hand återställdes det goda förhållandet mellan kungen och stormännen, vilka känt sig hotade av förvaltningsreformerna och Kristians förkärlek för holsteinska medhjälpare, bland andra Johan Rantzau.[1]
Kristian III tillsatte 1543 en trolldomskommission i Malmö vilket ledde till att Gyde Spandemager utpekades som trollkona och avrättades genom bålbränning i Malmö året efter.
Gift 1525 med Dorothea av Sachsen-Lauenburg.
Barn:
- Anna (1532–1585), gift med August I av Sachsen
- Fredrik (1534–1588), kung av Danmark och Norge 1559-1588
- Magnus, (1540–1583), biskop av Ösel och kung av Livland 1570–1577
- Hans (1545–1622), hertig av Slesvig-Holstein-Sönderburg 1564–1622, samt stamfader för linjerna Sönderburg, Glücksburg (det nuvarande danska kungahuset), Plön och Sönderburg-Augustenborg av huset Oldenburg
- Dorothea (1546–1617), gift med Wilhelm d.y. av Braunschweig-Lüneburg
Anfäder
redigera
Noter
redigera- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 44