Wikipedia

Maj-Britt Lindholm

svensk skådespelare

Maj-Britt Graffman, känd under flicknamnet Maj-Britt Lindholm, född 24 maj 1933 i Stockholm,[1] död 4 augusti 2022,[2] var en svensk skådespelare. Hon spelade bland annat skomakarhustrun i Den vita stenen.[3]

Maj-Britt Lindholm
FöddMaj-Britt Lindholm
24 maj 1933
Stockholm
Död4 augusti 2022 (89 år)
Andra namnMaj-Britt Graffman
MakeGöran Graffman
(1960–1974; skilda)
BarnMats Graffman
Per Graffman
Betydande roller
fru Kolmodin i Den vita stenen
IMDb SFDb

Hon var dotter till direktör Harry Lindholm och Lilly Cederqvist. Maj-Britt Lindholm var 1960–1974 gift med regissören Göran Graffman (1931–2014). De fick två barn: företagsledaren Mats Graffman (född 1961) och skådespelaren Per Graffman (född 1962).[4][1] Hon är gravsatt i minneslunden på Lidingö kyrkogård.[5]

Filmografi

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1959 Major Barbara
George Bernard Shaw
Keve Hjelm Göteborgs stadsteater[6]
1961 Lögnhalsen (Billy Liar)
Keith Waterhouse och Willis Hall		 Michael Elliott Uppsala stadsteater[7]
1962 Katarina Leczinska Karl XII
August Strindberg		 Frank Sundström Uppsala stadsteater[8]
1964 Leila Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet		 Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
1965 Medverkande 13 quinnor
Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robban Broberg,
Björn Lindroth , Lars Löfgren och Carl Anton		 Christian Lund Stockholms stadsteater
1966 Clara Fruar på vift (Le dindon)
Georges Feydeau		 Etienne Glaser Stockholms stadsteater
Medverkande Sedan vi gått
Lars-Levi Laestadius		 Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
Stina Nya Wermländingarne
Sandro Key-Åberg		 Christian Lund Stockholms stadsteater
1967 Medverkande Viet Rock
Megan Terry		 Sten Lonnert Stockholms stadsteater
Läkaren Leva som svin (Live Like Pigs)
John Arden		 Sten Lonnert Stockholms stadsteater
1968 Paula Jaktscener (Jagdszenen aus Niederbayern)
Martin Sperr		 Ernst Günther Stockholms stadsteater
1971 Karl Svenssons underbara öden
Pi Lind och Jolo		 Pi Lind Stockholms parkteater[9]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ http://w.minnesrummet.se/#/Case/796617/Dodsannons
  3. ^ ”Maj-Britt Lindholm”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64790&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dMaj-Britt+Lindholm%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 16 juli 2014. 
  4. ^ GRAFFMAN, E GÖRAN, skådespelare, Lidingö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 656.
  5. ^ ”Maj-Britt Graffman”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/lidingo-forsamling/lidingo-kyrkogard/ml-1/maj-britt-graffman-b02c9. Läst 24 januari 2023. 
  6. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  7. ^ Barbro Hähnel (14 oktober 1961). ”Uppsala stadsteater: Farsartad engelsk tristess”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-14/279/12. Läst 27 maj 2018. 
  8. ^ Ebbe Linde (10 februari 1962). ”Uppsala stadsteater: 'Karl XII' tredje segern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-10/39/12. Läst 27 maj 2018. 
  9. ^ Leif Zern (12 augusti 1971). ”Rapp och välspelad satir”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-08-12/11171-216/14. Läst 6 januari 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maj-Britt_Lindholm&oldid=54879053”