Wikipedia

Margit Rosengren

svensk operettsångare

Margit Ingeborg Rosengren, född 17 mars 1901 i Katarina församling i Stockholm, död 23 mars 1952 i Stockholm,[1] var en svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.

Margit Rosengren
Margit Rosengren på idolkort, 1920-tal.
Margit Rosengren på idolkort, 1920-tal.
FöddMargit Ingeborg Rosengren
17 mars 1901
Katarina församling, Stockholm, Sverige
Död23 mars 1952 (51 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1920–1942
MakeKurt Jacobsson
(1922–1925; skilda)
Erik Zetterström
(1929–1943; skilda)
Oscar Gustafsson
(1944–1952; hennes död)
SläktingarBirgit Rosengren (syster)
Carina Ahrle (systerdotter)
Leif Ahrle (systerson)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Rosengren hade en omfattande utbildning i sång, tal, mimik och plastik och anställdes av Albert Ranft som artistelev vid Oscarsteatern 1920. Hon fick överta rollen som Juliette Diamant i Geishan två dagar efter premiären 1920[2], men gjorde sin egentliga debut den 10 oktober 1920 i rollen som pagen Pueblo i operetten Don Cesar. Hon var därefter engagerad på Oscarsteatern 1920–1925 med avbrott för gästspel på Stora Teatern 1924−1925 och därefter vid bland annat Vasateatern och Odeonteatern för att återvända till Oscarsteatern 1932−1938. Där spelade hon Josepha mot Max Hansen i Vita Hästen 1935.

Hon gästspelade vid Operan 1939-1941 och betraktas i Myggans nöjeslexikon som den tidens ledande svenska operettprimadonna. Sina sista operettroller hade hon i Blåjackor 1941 och Teaterbåten 1942 på Oscarsteatern.

Margit Rosengren medverkade även i revyer såsom 1924 i Ernst Rolfs Lyckolands-revy och i hans första Cirkusrevy 1925 och spelade också tal- och filmroller.

Rosengren var gift 1922–1925 med disponent Kurt Jacobsson, skaparen av NK:s franska damskrädderi, 1929–1943 med författaren Erik Zetterström, mer känd som Kar de Mumma, och från 1944 med direktör Oscar Gustafsson. Hon var syster till skådespelaren Birgit Rosengren.

Margit Rosengren är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm. [3][4]

Filmografi

redigera

Teater

redigera

Roller

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1920 Juliette Diamant Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Oscarsteatern[5]
Pueblo Don Cesar
Rudolf Dellinger och Oscar Walther		 Albert Ranft och Elvin Ottoson Oscarsteatern[6]
Se Neapel
Edvin Ziedner		 Carl Barcklind Oscarsteatern[7]
Fiametta Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Carl Barcklind Oscarsteatern[8]
1921 Annuschka Sista valsen
Oscar Straus		 Carl Barcklind Oscarsteatern[9]
Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Oscarsteatern[10]
Fänrik Richthofen Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[11]
Tonio Kärleken vaknar
Eduard Künneke		 Carl Barcklind Oscarsteatern[12]
Gräsänkan Gräsänkan
Leo Blech och August Neidhardt		 Carl Barcklind Oscarsteatern[13]
Fiorella Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Albert Ranft Oscarsteatern[14]
1922 Melissa Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[15]
Etelka Dansgrevinnan
Robert Stolz		 Carl Barcklind Oscarsteatern
Julia de Weert Kusinen från Batavia
Eduard Künneke, Herman Haller och Fritz Oliven		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[16]
Germaine Cornevilles klockor
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet		 Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
Odette Darimonde Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
Odette Darimonde Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Trondhjems Nationale Scene [17]
1923 Maud Sumerdahl Katja
Leopold Jacobson, Rudolph Österreicher och Jean Gilbert		 Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
Valencienne Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Nils Johannisson Oscarsteatern
1924 Lyckolandet, revy
Ernst Rolf		 Oscarsteatern
Mariza Grevinnan Mariza
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Stora Teatern, Göteborg
Mariza Grevinnan Mariza
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Scala, Köpenhamn[18]
1925 Mariza Grevinnan Mariza
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Susanna Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Gustaf Bergman Stora Teatern, Göteborg[19]
Leve kvinnan, revy
Ernst Rolf		 Cirkus
1926 Prinsessan Jutta Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán		 Oskar Textorius Oscarsteatern[20]
Klara Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[21]
Rosemari Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[22][23][24]
Fedora Palinska Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[25][23]
1927 Cleopatra Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[26][27]
Grevinnan Krakowianskaja Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[28][29]
Mimi Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[30]
1928 Dshilli Bey Hennes excellens
Michael Krausz, Ernst Welisch och Rudolf Schanzer		 Oskar Textorius Vasateatern[31][32][19]
Sylva Varescu Czardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Oskar Textorius Vasateatern[33]
Miss America
Walter Bromme, Georg Okonkowsky och Willy Steinberg		 Sigurd Wallén Vasateatern[34][35]
Hertiginnan av Chicago
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[36]
Eva Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[37]
Vera Lisaveta Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[38]
1929 Rose Marie La Flamme Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Gustaf Bergman Vasateatern[39][40]
Rolfs Chinarevy, revy
Ernst Rolf		 Chinateatern[41]
Fedora Palinska Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[42]
1930 Anna Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach		 Adolf Niska Vasateatern[43]
1931 Sjö och fart, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern i Göteborg[44]
Viktoria Viktorias husar
Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odéonteatern[45][46]
Mozart Mozart
Sacha Guitry		 Ragnar Hyltén-Cavallius Oscarsteatern[47]
Mimi Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm[48]
1932 Prinsessan Laya Blomman från Hawaii
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odéonteatern [49][50]
Margot Bonvalet Ökensången
Oscar Hammerstein, Otto Harbach, Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Nils Johannisson Oscarsteatern
1933 Leona de Castro De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[51][52]
Lycka på resan!
Max Bertusch, Kurt Schwabach och Eduard Künneke		 Nils Johannisson Oscarsteatern[53]
Margarita Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Harry Stangenberg Oscarsteatern[54]
1934 Daisy Parker Bal på Savoy
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Gösta Ekman Oscarsteatern
Kejsarinnan Carolina Pia Djävulsryttaren
Emmerich Kálmán, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Nils Johannisson Oscarsteatern[55]
Anna Elisa Paganini
Paul Kneppler, Beda Jenbach och Franz Lehár		 Harry Stangenberg Oscarsteatern[56]
Jadja Milewska-Palotay Jadja
Alfred Grünwald, Ludwig Herzer och Robert Stolz		 Karl Kinch Stora Teatern, Göteborg[57]
Jadja Milewska-Palotay Furstinnan Jadja
Alfred Grünwald, Ludwig Herzer och Robert Stolz		 Nils Johannisson Oscarsteatern[58]
1935 Maya Maya
Imre Harmath, Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Szabolcs Fényes		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Josepha Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Max Hansen Oscarsteatern[57]
1937 Jill Darling Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis		 Karl Kinch Oscarsteatern[59][60]
Vera Lisaveta Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Stora Teatern[61]
Prinsessan av Oranien
Walter Goetze		 Hippodromen[62]
Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Harry Stangenberg Stora Teatern, Göteborg
Sista valsen
Oscar Straus		 Oskar Textorius Stora Teatern, Göteborg
Gloria Mills Axel i sjunde himlen
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky		 Max Hansen Vasateatern[63][64][65]
1938 Balalaika
George Posford, Bernhard Grün och Eric Maschwitz		 Nils Johannisson Stora Teatern, Göteborg [66]
1939 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár		 Ragnar Hyltén-Cavallius Kungliga Operan[67]
1940 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár		 Stora Teatern, Göteborg
Sylva Varescu Czardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Kungliga Operan
Sylva Varescu Czardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Stora Teatern, Göteborg
1941 Mariza Grevinnan Mariza
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Kungliga Operan
Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Lars Egge Stora Teatern, Göteborg[68]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[69]
Magnolia Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[70]

Bibliografi

redigera
  • Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: Fritze. 1948. Libris 784760 

Rollfoton

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 42. Libris 784760 
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Rosengren (1948), sid 42
  6. ^ Rosengren (1948), sid 43
  7. ^ Rosengren (1948), sid 45
  8. ^ Rosengren (1948), sid 47
  9. ^ Rosengren (1948), sid 54
  10. ^ Rosengren (1948), sid 58
  11. ^ Rosengren (1948), sid 60
  12. ^ Rosengren (1948), sid 61
  13. ^ Rosengren (1948), sid 64
  14. ^ Rosengren (1948), sid 67
  15. ^ Rosengren (1948), sid 68
  16. ^ [a b c d] Rosengren (1948), sid 77
  17. ^ Rosengren (1948), sid 78
  18. ^ Rosengren (1948), sid 92
  19. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 95
  20. ^ Rosengren (1948), sid 107
  21. ^ Rosengren (1948), sid 109
  22. ^ Erik Nyblom (3 september 1926). ”Två premiärer på torsdagen: Svensk operett på Vasan, nyuppsättning av 'Romeo och Julia' på Operan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-03/238/11. Läst 29 augusti 2015. 
  23. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 114
  24. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  25. ^ Erik Nyblom (7 oktober 1926). ”Succès på Vasateatern: 'Cirkusprinsessan', ett fynd som situationen och publiken krävde”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-07/272/10. Läst 29 augusti 2015. 
  26. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  27. ^ Rosengren (1948), sid 122
  28. ^ Erik Nyblom (24 mars 1927). ”Revolutionsoperett gör succès på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-24/81/12. Läst 29 augusti 2015. 
  29. ^ Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 111
  30. ^ Rosengren (1948), sid 127
  31. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  32. ^ ”Hennes excellens”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14422&pos=330. Läst 11 juli 2015. 
  33. ^ Rosengren (1948), sid 132
  34. ^ Sven Lindström (16 maj 1928). ”'Miss America' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-16/133/12. Läst 29 augusti 2015. 
  35. ^ Rosengren (1948), sid 128
  36. ^ Sven Lindström (10 november 1928). ”'Hertiginnan av Chicago' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-10/308/8. Läst 29 augusti 2015. 
  37. ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  38. ^ Rosengren (1948), sid 129
  39. ^ Teatern 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 122
  40. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  41. ^ Rosengren (1948), sid 105
  42. ^ Rosengren (1948), sid 142
  43. ^ Rosengren (1948), sid 149
  44. ^ Rosengren (1948), sid 158
  45. ^ ”Teater Musik och Film: Viktoria”. Dagens Nyheter: s. 14. 26 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-03-26/82/14. Läst 31 januari 2016. 
  46. ^ Rosengren (1948), sid 161
  47. ^ Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 170
  48. ^ ”Operettsuccès på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-09-13/248/20. Läst 31 januari 2016. 
  49. ^ Rosengren (1948), sid 177
  50. ^ A.L. (7 februari 1932). ”Hawaiisuccès på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-07/36/9. Läst 10 mars 2016. 
  51. ^ Rosengren (1948), sid 186
  52. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  53. ^ Erik Nyblom (1 april 1933). ”'Lycka på resan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-01/88/11. Läst 5 januari 2016. 
  54. ^ Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 183
  55. ^ Rosengren (1948), sid 197
  56. ^ Rosengren (1948), sid 198
  57. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 201
  58. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 120
  59. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  60. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  61. ^ Rosengren (1948), sid 133
  62. ^ Bilder i Syd
  63. ^ Rosengren (1948), sid 203
  64. ^ Från Stockholms teatrar 1937 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1938) sid 117
  65. ^ Curt Berg (31 december 1937). ”Axel i sjunde himlen”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-31/355/9. Läst 27 augusti 2015. 
  66. ^ Rosengren (1948), sid 210
  67. ^ Rosengren (1948), sid 217
  68. ^ Rosengren (1948), sid 223
  69. ^ Oscar Rydqvist (21 februari 1942). ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-21/50/22. Läst 30 januari 2016. 
  70. ^ Margit Rosengren i Vem är det 1943

Källor

redigera
  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 245-246. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 170-171. Libris 1404046 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Margit_Rosengren&oldid=55890109”