Militärsällskapet
Militärsällskapet i Stockholm (i dagligt tal Milikosen eller Milis) är en förening för yrkes- och reservofficerare. Idag bedriver sällskapet sin verksamhet i egna lokaler på Valhallavägen 104.
Militärsällskapet har 2015 drygt 800 ledamöter. För att erhålla ledamotskap i Militärsällskapet krävs en referent som själv är ledamot av sällskapet.
Historia
redigeraRedan 1849 hade Sjöofficerssällskapet i Stockholm (SOSS) grundats. I Karlskrona hade ett motsvarande sällskap grundats 1831, Sjöofficerssällskapet i Karlskrona (SOSK) och i Göteborg 1832.[1]
Militärsällskapet stiftades den 2 januari 1852 av de tre löjtnanterna Fredric Horn vid Andra livgardet, Joachim Beck-Friis vid Livgardet till häst, och Edmond Peyron vid Svea livgarde. Syftet var att officerarna vid förbanden som var förlagda inom Stockholms garnison skulle kunna umgås över trupp- och vapenslagen. Under det första året invaldes 244 ordinarie ledamöter och 126 extra ordinarie ledamöter.
Sällskapets emblem antogs i och med sällskapets stiftande. Det består av arméns gula fana och flottans örlogsflagga, två korslagda eldrör med tio kanonkulor samt arméns svärd och flottans huggare, allt under en kunglig krona.
Militärsällskapets förlags
redigeraMilitärsällskapets Förlags AB (MFAB) grundades 1918. Militärsällskapet är majoritetsägare. Detta bolag ska inte sammanblandas med Militärlitteraturföreningens Förlag.
Militärsällskapet hade tidigare en omfattande utgivning av skrifter och böcker. Bland dess kan nämnas:
- Carl den tolfte. Tal vid Svenska militärsällskapets i Stockholm minnesfest på den etthundrafemtionde årsdagen af hans död. Stockholm. 1868
- Kleen, Johan Gustaf af; Adolf Malmborg och Gustaf Uggla (1872). Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870 och 1871. Föredrag hållna i militärsällskapet i Stockholm vintern 1872. Stockholm
- Björk, Einar (1952). Militärsällskapet i Stockholm 1852–1952. Minnesskrift
- Dahl, Claes-Göran (2002). Militärsällskapet i Stockholm 1952–2002. Minnesskrift
Befattningshavare
redigeraBeskyddare
redigeraSällskapets höge beskyddare sedan 1952.[2]
- 1852–1859 Konung Oscar I
- 1859–1872 Konung Karl XV
- 1872–1907 Konung Oscar II (Sällskapets ordförande under åren 1865-1872)
- 1907–1952 Konung Gustaf V
- 1952–1973 Konung Gustaf VI Adolf
- 1973– Konung Carl XVI Gustaf
Ordförande
redigeraSällskapets ordförande sedan 1851.[2] Slutlig grad har här angivits. Styrelsen valdes den 27 december 1851.
- 1851–1853 Generallöjtnant Nils Gyldenstolpe
- 1853–1854 Överste Otto Johan Modig
- 1854–1856 General Johan Lefrén
- 1856–1858 Överste Carl Henric Möllerswärd
- 1858–1864 Generalmajor Samuel Nauckhoff
- 1865–1872 General Hertigen av Östergötland, HKH Prins Oscar
- 1872–1885 Generallöjtnant Carl Björnstjerna
- 1885–1899 Generalmajor Roger Björnstjerna
- 1899–1902 Överste Per Christian Libert Lovén
- 1902–1909 General Hemming Gadd
- 1909–1926 Generalmajor Carl Rosenblad
- 1926–1932 Överste Adolf Murray
- 1932–1935 Generalmajor Eric Virgin
- 1935–1936 Generalmajor Ove Sylvan
- 1936–1949 Generalmajor Rickman von der Lancken
- 1949–1958 Generalmajor Einar Björk
- 1958–1963 Generallöjtnant Ivar Gewert
- 1963–1969 Överste 1 gr. Sven Thofelt
- 1969–1976 Överste 1 gr. Sten Ljungqvist
- 1976–1979 Överste 1 gr. Klas Normelius
- 1980–1984 Kommendör 1 gr. Carl-Gustaf Hammarskjöld
- 1985–1997 Överste Leif Törnquist
- 1997–2002 Kommendörkapten Per Wahlberg
- 2002–2003 Överstelöjtnant Liling Hermansson
- 2003–2011 Kommendör Sune Birke
- 2011–2016 Överste 1 gr. Nils Rosenqvist
- 2016–2021 Major Daniel Isberg
- 2021– Överstelöjtnant Lars Röckert
Sekreterare
redigeraMilitärsällskapets sekreterare 1854–1946. Efter 1946 är sekreteraren även verkställande direktör.[2] Slutlig grad har här angivits.
- 1854–1856 Överste Erik Wilhelm af Edholm
- 1857–1858 Överstelöjtnant Sten Leijonhufvud
- 1858–1865 Överstelöjtnant Georg Wolfgang von Francken
- 1865–1868 Generalmajor Claes Fredrik Hugo Raab
- 1868–1871 Generalmajor Nils Axel Hjalmar Palmstierna
- 1871–1878 Generallöjtnant Johan Gustaf Björlin
- 1879–1881 Generallöjtnant Axel Fredrik von Matern
- 1881–1882 Auditör G. Björklund
- 1888–1893 Major G. Elson
- 1993–1895 Major C.A.G. Akrell
- 1895–1899 Överste Hans Ludvig von Dardel
- 1899–1905 Överstelöjtnant C.H. Breitholtz
- 1905–1908 Kapten E. af Kleen
- 1908–1910 Kapten A.L.K Hamilton
- 1910–1913 Major Claes Jegerhjelm
- 1913–1918 Major C.O.E Silfverstolpe
- 1918–1921 Generalmajor Ove Sylvan
- 1921–1922 Major C.G.S Lewenhaupt
- 1922–1923 Överstelöjtnant L.E.F von Krusenstierna
- 1923–1929 Kapten G. Tornérhielm
- 1929–1930 Major N.A. Wattrang
- 1930–1932 Kapten F.O. Haak
- 1932–1936 Ryttmästare S.U.E Borg
- 1936–1946 Major K.F.R Rude
Verkställande direktörer
redigeraVerkställande direktörer mellan 1865 och 1946, verkställande direktörer/sekreterare från 1946.[2] Slutlig grad har här angivits.
- 1865–1881 Överstelöjtnant G.W von Francken
- 1881–1895 Tre direktörer i förening:
- 1881–1895 Generalmajor Gustaf Alarik Carlsson Bergman (2a.)
- 1881–1895 Major F.A.S af Petersens (2b.)
- 1881–1882 Major F.A. Riddarstolpe (2c.)
- 1882–1884 Överste Oscar Wästfelt (2d.)
- 1884–1895 Kapten H.L Wawrinsky (2e.)
- 1895–1896 Kapten H.L Wawrinsky (2f.)
- 1896–1899 Överste Carl Greger Leijonhufvud
- 1899–1916 Kapten E.J. Frestadius
- 1916–1921 Major Carl Jegerhjelm
- 1921–1925 Kapten Claes Lagerberg
- 1925–1936 Ryttmästare Erik Alb:son Uggla
- 1936–1945 Major Otto Walin
- 1945–1946 Överstelöjtnant Torsten Segerstråle
- 1946–1946 Överste Torgny Lychnell
- 1947–1949 Kapten C.H Collvin
- 1949–1954 Överstelöjtnant Stig Karlströmer
- 1954–1955 Major P L Fries
- 1955–1962 Major Karl Erik Sjöberg
- 1962–1964 Kommendörkapten P Högström
- 1964–1967 Kapten Lars P Källander
- 1967–1969 Överste Lindström
- 1969–1970 Major Bertil Frösell
- 1970–1977 Kommendörkapten Ragnar Larsson
- 1977–1980 Kommendörkapten Edward af Sandeberg
- 1980–1989 Kommendörkapten Måns Hermelin
- 1990–1991 Överste Carl-Gustaf Siggebo
- 1991–1999 Överstelöjtnant Lars Rundgren
- 1999–2002 Kommendörkapten Bernt Hagberg
- 2003–2015 Kapten Sven Öberg
- 2015–2017 Kapten Lars Ekstedt
- 2017–2019 Kapten Jan Ulinder
- 2019–2020 Hr Claes Boltenstern
- 2021– Kapten Jan Ulinder
Sällskapets lokaler
redigeraMilitärsällskapet har haft sina lokaler på 20 olika adresser inom ett begränsat område i centrala Stockholm.[2]
- 1852-01—1853-11 Drottninggatan 1
- 1853-12—1854-04 Regeringsgatan 6
- 1854-05—1854-06 Drottninggatan 16
- 1854-10—1858-03 Drottninggatan 48
- 1858-04—1858-09 Gustavianska Operahuset
- 1858-10—1859-09 Arsenalsgatan 5
- 1859-10—1862-09 Drottninggatan 21
- 1862-10—1877-09 Brunkebergs Hotell
- 1877-10—1881-09 Fredsgatan 13
- 1881-10—1888-09 Arsenalsgatan 1
- 1888-10—1892-09 Arsenalsgatan—Jakobs torg
- 1892-10—1918-03 Norrmalmstorg 2—Hamngatan
- 1918-04—1920-03 Biblioteksgatan 29
- 1920-04—1922-09 Birger Jarlsgatan—Hamngatan
- 1922-10—1927-09 Blasieholmen 4A
- 1927-10—1928-08 Biblioteksgatan 32—Humlegårdsgatan 25
- 1928-09—1970-00 Linnégatan 5 (Fastigheten ägdes av Militärsällskapet fram till 1946)
- 1970-00—2003-06 Kommendörsgatan 9
- 2003-07—2006-09 Långa raden
- 2006-10—20XX-00 Valhallavägen 104
Källor
redigera- Dahl, Claes-Göran (2002) Militärsällskapet i Stockholm 1952-2002 - Minnesskrift. Stockholm 2002 ISBN 91-631-3322-9. 96 s. Inbunden.
- Björk, Einar (1952) Militärsällskapet i Stockholm 1852-1952. Minnesskrift. Stockholm . 216 s. Häftad
- Samuelsson, Ulf (1999). Sjöofficerssällskapeti Stockholm 1849-1999. Stockholm. ISBN 91-630-8275-6. 184 s. Inbunden.