Peter Englund
Peter Mikael Englund, född 4 april 1957 i Överluleå församling, Norrbottens län,[3] är en svensk historiker och författare.[4] Han invaldes i Svenska Akademien 23 maj 2002 och tog sitt inträde 20 december samma år. Han efterträdde historikern Erik Lönnroth på stol nr 10. Mellan 1 juni 2009 och 31 maj 2015 var Englund Svenska Akademiens ständige sekreterare. Han efterträddes på posten av Sara Danius.[5]
| Peter Englund | |
 Peter Englund vid tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2013. | |
| Född | 4 april 1957 Överluleå församling, Sverige |
|---|---|
| Yrke | Historiker, författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | svenska[1] |
| Verksam | 1988 – |
| Ämnen | Historia |
| Noterbara verk | Poltava (1988) Ofredsår (1993) |
| Priser | Augustpriset 1993 (se även priser och utmärkelser) |
| Hemort | Uppsala[2] |
| Webbplats | http://www.peterenglund.com/ |
Biografi
redigeraPeter Englund föddes i Boden, där hans far då var bryggerichaufför. Sedermera läste fadern till ingenjör och anställdes vid Fortifikationsverket. Modern var under hans barndom hemmafru men blev sedan telefonist vid brandkåren. Båda föräldrarna kommer från Niemisel. Han har två bröder.[6]
Peter Englund gick först tvåårig vårdlinje men sedan humanistisk linje på gymnasiet, där det historiska intresset vaknade. I ungdomen i Boden var han aktiv i FNL-rörelsen och SSU och satt i verkställande utskottet för Norrbottens SSU-distrikt, men uteslöts ur SSU för samröre med trotskister som fanns i hans krets vid tidningen Offensiv. Han har sedan dess inte varit partipolitiskt aktiv.[6]
År 1980 flyttade Englund till Uppsala där han studerade arkeologi, teoretisk filosofi och historia vid Uppsala universitet, och antogs därefter som doktorand i historia. Han hade innan studierna i Uppsala gjort en femton månader lång militärtjänst vid artilleriet, bland annat vid Artilleriets kadettskola i Jönköping, och gjorde en tid avbrott i studierna för att arbeta för militära underrättelsetjänsten.[7] År 1989 disputerade han med avhandlingen Det hotade huset som handlar om svensk politisk historia under stormaktstiden. Avhandlingen var Englunds andra bok;[6] År 1988 utkom han med storsäljaren Poltava, och hade sedan en tid varit verksam som skribent vid Expressen med essäer om historia samt bokrecensioner. Intresset för militärhistoria ledde till reportage från krigen i forna Jugoslavien, Afghanistan och Irak, bland annat i Dagens Nyheter.
Hans fortsatta författarskap har ägnat sig åt såväl 1600-talet som samtidshistoria, förutom militär- och politisk historia. I oktober 2016 gav han ut Jag kommer ihåg, ett delvis självbiografiskt ”minnesexperiment”.[8][9]
Peter Englund var professor i narratologi vid Dramatiska Institutet mellan 2001 och 2006.[10] Han medverkade som sakkunnig bisittare i Fredrik Lindströms programserie om svensk historia och identitet, Världens modernaste land, i SVT 2006–2007. Englund har även varit verksam som utvecklare av historiska konfliktspel och är bland annat upphovsman till Holowczyn: Battle of the Moscow Road (1980) om det fältslag som utspelade sig där den 4 juli 1708[11] och Peter the Great (1983) om slaget vid Poltava.[12]
Englund invaldes 2001 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och 2002 som ledamot av Svenska Akademien där han efterträdde Erik Lönnroth. Han var Svenska Akademiens ständige sekreterare från juni 2009 till och med maj 2015.
Den 6 april 2018 meddelade Englund att han på grund av kontroversen i akademien inte längre skulle delta i Svenska Akademiens arbete,[13] men den 10 januari 2019 meddelade han att han skulle återuppta arbetet i Svenska Akademien.[14]
Författarskap och forskning
redigeraEnglund har skrivit ett antal böcker om den svenska stormaktstiden, med vilka han har nått en stor läsekrets. Efter att Poltava blivit en stor framgång påbörjade Englund en planerad trilogi tänkt att täcka perioden från Trettioåriga kriget fram till reduktionen[förtydliga]. Den första boken, Ofredsår, kom 1993 och bär undertiteln Om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Mannen, ur vars perspektiv händelserna till stor del skildras, är Erik Dahlbergh, som med sitt ursprung i enkla, för att inte säga fattiga, förhållanden, företog 1600-talets kanske mest spektakulära klassresa i Sverige.
Den andra delen i sviten om stormaktstiden, Den oövervinnerlige, kom år 2000 och avhandlar främst kriserna efter det stora tyska kriget och Karl X Gustavs ibland förbisedda roll i Sveriges historia. Silvermasken (2006) handlar om drottning Kristina.
Englund har även skrivit reportage- och essäsamlingar: Brev från nollpunkten (1996), Tystnadens historia och andra essäer (2003) och Spegelscener (2006), samt manus till tv-serien Ramona (2002).
År 2008 utkom Englund med Stridens skönhet och sorg som med mikrohistoriskt och föränderligt synsätt skildrar första världskriget. Den har följts av flera delar som skildrar världskriget från år till år.
2016 utkom den delvis självbiografiska boken Jag kommer ihåg.
Peter Englunds forskning i till exempel Ofredsår och Den oövervinnelige har blivit skarpt ifrågasatt. Robert I. Frost, brittisk specialist på 1600-historia påpekade att i frågan om polsk historia "begår författaren många misstag och texten präglas av brist på exakthet, men att räkna upp alla felaktigheter är meningslöst".[15] Likaså Peter Johnsson, i sin bok Polen i Historien, återger ett antal nationalistiskt vinklade eller tillrättalagda påståenden i dessa böcker.[16][förtydliga]
Priser och utmärkelser
redigera- 1988 – BMF-plaketten för Poltava[17]
- 1991 – Östersunds-Postens litteraturpris
- 1993 – Augustpriset för Ofredsår i kategorin årets svenska fackbok[17]
- 1993 – Lundequistska bokhandelns litteraturpris
- 1993 – TCO:s kulturpris
- 1996 – Nöjesguidens pris bästa läsning[17]
- 1998 – Hedersledamot vid Norrlands nation[18]
- 2000 – Lotten von Kraemers pris[17]
- 2000 – H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band
- 2001 – Piratenpriset[17]
- 2002 – Eldh-Ekblads fredspris[17]
- 2002 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris[17]
- 2003 – Litteraturklubbens stora litteraturpris för Tystnadens historia och andra essäer[17]
- 2004 – Disapriset
- 2004 – Gerard Bonniers essäpris[17]
- 2008 – Expressens Björn Nilsson-pris för god kulturjournalistik
- 2018 – Mårbackapriset
Bibliografi
redigera- 1988 – Poltava : berättelsen om en armés undergång (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-834-9
- 1989 – Det hotade huset (doktorsavhandling)
- 1991 – Förflutenhetens landskap : historiska essäer (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-116-6
- 1993 – Ofredsår : om den Svenska Stormaktstiden och en man i dess mitt (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-349-5
- 1996 – Brev från nollpunkten : historiska essäer (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-231-6
- 2000 – Den oövervinnerlige : om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7953-083-4
- 2002 – Det hotade huset : adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-622-2
- 2002 – Ramona (manus till tv-serie)[19]
- 2003 – Tystnadens historia och andra essäer (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7486-766-0
- 2005 – Jag skall dundra (med Kristian Petri, Albert Bonniers förlag) ISBN 91-0-010713-1
- 2006 – Silvermasken : en kort biografi över drottning Kristina (Albert Bonniers förlag) ISBN 91-0-010319-5
- 2006 – Spegelscener (Bonniers julbok)
- 2008 – Stridens skönhet och sorg : första världskriget i 212 korta kapitel (Bokförlaget Atlantis) ISBN 91-7353-244-4
- 2014 – Stridens skönhet och sorg 1914 – första världskrigets inledande år i 67 korta kapitel (Natur & Kultur, nyutgåva) ISBN 978-91-27-13976-3
- 2015 – Stridens skönhet och sorg 1915 – första världskrigets andra år i 108 korta kapitel (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-14053-0
- 2015 – Stridens skönhet och sorg 1916 – första världskrigets tredje år i 106 korta kapitel (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-14054-7
- 2016 – Jag kommer ihåg (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-14966-3
- 2017 – Stridens skönhet och sorg 1917 – första världskrigets fjärde år i 108 korta kapitel (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-14055-4
- 2018 – Stridens skönhet och sorg 1918 – första världskrigets femte år i 89 korta kapitel (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-14056-1
- 2020 – Söndagsvägen – Berättelsen om ett mord (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-16002-6
- 2022 – Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel (Natur & Kultur) ISBN 978-91-27-16008-8
- 2024 - Paradoxmaskinen. Kritik 1990–2020 (Natur & Kultur)
Referenser
redigera- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12353439v, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000: Englund, Peter Mikael (1957-04-04) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Vem är det, sid 158, 2007
- ^ Lindahl, Charlotte (20 december 2014). ”Peter Englund slutar som ständig sekreterare i Svenska Akademien”. SVT. http://www.svt.se/kultur/bok/peter-englund-slutar-som-standig-sekreterare-i-svenska-akademien. Läst 20 december 2014.
- ^ [a b c] "En virtuell intervju". Peter Englunds hemsida. Läst 5 september 2018.
- ^ "Stol nr 10 - Peter Englund". Svenskaakademien.se. Läst 5 september 2014.
- ^ "Ny bok hösten 2016: Jag kommer ihåg". Peter Englunds hemsida. Läst 16 maj 2016.
- ^ "Jag kommer ihåg – Natur och Kultur". nok.se. Läst 16 maj 2016.
- ^ "Peter Englund". Arkiverad 28 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bonnieradudio.se. Läst 5 september 2014.
- ^ ”BoardGameGeek”. http://www.boardgamegeek.com/boardgame/9404/holowczyn-battle-of-the-moscow-road. Läst 27 januari 2013.
- ^ ”BoardGameGeek”. http://www.boardgamegeek.com/boardgame/8737/peter-the-great. Läst 19 december 2009.
- ^ Grönberg, Anna (6 april 2018). ”Nytt avhopp: Peter Englund lämnar Akademien”. Svenska Dagbladet. https://www.svt.se/kultur/bok/nytt-avhopp-peter-englund-lamnar-akademien. Läst 6 april 2018.
- ^ ”Peter Englund och Kjell Espmark återvänder till Svenska Akademien”. SVT Nyheter. 10 januari 2019. https://www.svt.se/kultur/peter-englund-och-kjell-espmark-atervander-till-svenska-akademien.
- ^ Peter Johnsson: "Polen i historien", fotnot 92
- ^ Peter Johnsson: "Polen i historien", Carlsson bokförlag 2009, ISBN 978-91-7331-266-0, sida 169-173.
- ^ [a b c d e f g h i] "Peter Englund". Albertbonniersforlag.se. Läst 5 september 2014.
- ^ ”Hedersledamöter vid Norrlands nation”. www.norrlandsnation.se. Arkiverad från originalet den 23 april 2018. https://web.archive.org/web/20180423110118/http://www.norrlandsnation.se/hedersledamoter/. Läst 25 januari 2018.
- ^ Redvall, Eva (2005-04-22): "Spionthriller av känd historiker". Arkiverad 18 november 2015 hämtat från the Wayback Machine. Sydsvenskan.se. Läst 5 september 2014.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Peter Englund.- Peter Englunds webbplats
- Svenska Akademiens sida om Peter Englund - "Stol nr 10 - Peter Englund"
- Peter Englund i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
- Peter Englund i Libris
- Peter Englund (f. 1957) hos Litteraturbanken