Teflon
Teflon är sedan 1944 DuPont-koncernens varumärke för bland annat polytetrafluoreten (PTFE),[1] en fluorplast med fysiska egenskaper som gör den mycket hal (låg friktionskoefficient) samt temperatur- och kemikaliebeständig.[2] PTFE är främst förknippat som ytbeläggning på olika kokkärl.[3]
Historik
redigeraTeflon uppfanns av misstag 1938 av Roy J. Plunkett, anställd vid Kinetic Chemicals, ett företag som var ett samriskföretag mellan DuPont och General Motors. Egentligen forskade man på att ta fram ett nytt köldmedel (CFC) till kylskåp som skulle ersätta giftiga varianter som ammoniak, metylklorid och svaveldioxid. Plunkett hade förvarat Tetrafluoreten i cylindrar inbäddat i torris i väntan på att klor skulle tillföras. När en cylinder öppnades fann man ett vitt pulver i stället för gas. I stället för att kassera pulvret analyserade Plunkett det och upptäckte att ämnet hade extremt låg friktion samt var värmebeständigt.[4] Plunkett sökte patent på sin nya upptäckt i Kinetic Chemicals namn 1939, ett patent som godkändes 1941. Varumärket Teflon registrerades 1944.[5][6] Industriella produkter kom i mitten av 1940-talet, men teflon blev allmänt känt först från 1950 i och med DuPonts lansering av en teflonöverdragen brödform samt franska Tefals lansering av teflonstekpannan.[5]
Varumärket Teflon används även för ämnena Fluorerad etenpropen (eller FEP) och Perfluoroalkoxy (eller PFA).[1]
Risker
redigeraPTFE-plaster är stabila ämnen upp till 350 grader. Vid högre temperatur kan plasten utsöndra giftiga gaser.[7] Materialet är svårnedbrytbart i naturen, vilket kan medföra hälsorisker för bland annat fåglar, däggdjur och människor. Ämnet är även cancerframkallande. På SVT finns en dokumentär som följer de människoöden som arbetade i fabriken och avled till följd av ämnet.[8] Händelserna gestaltades även i spelfilmen Dark Waters från 2019.
Bildgalleri
redigera-
Teflonstekpanna -
Gängtejp av Teflon -
Tätning av Teflon -
BC Place arena, vars tak är tillverkat i Teflon -
En expedition packar en meteorit i en Teflonpåse
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] ”Fluoroplastic Comparison - Typical Properties” (på engelska). Du Pont. Arkiverad från originalet den 23 december 2006. https://web.archive.org/web/20061223153927/http://www2.dupont.com/Teflon_Industrial/en_US/tech_info/techinfo_compare.html. Läst 18 januari 2015.
- ^ ”Fluorplast, PTFE”. christianberner.se. Arkiverad från originalet den 28 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150128113946/http://www.christianberner.se/produkter-a-o/t/termoplaster?p=fluorplast-ptfe-3. Läst 18 januari 2015.
- ^ ”Hur fungerar teflon?”. Illustrerad Vetenskap. 22 november 2007. http://illvet.se/teknologi/hur-fungerar-teflon. Läst 18 januari 2015.
- ^ ”Roy J. Plunkett” (på engelska). Chemical Heritage Foundation. http://www.chemheritage.org/discover/online-resources/chemistry-in-history/themes/petrochemistry-and-synthetic-polymers/synthetic-polymers/plunkett.aspx. Läst 18 januari 2015.
- ^ [a b] Cooper Funderburg, Anne (22 november 2000). ”Making Teflon Stick” (på engelska). americanheritage.com. Arkiverad från originalet den 3 april 2007. https://web.archive.org/web/20070403074200/http://www.americanheritage.com/articles/magazine/it/2000/1/2000_1_10.shtml. Läst 18 januari 2015.
- ^ ”Teflon (PTFE)” (på engelska). fluoride-history.de. http://www.fluoride-history.de/p-teflon.htm. Läst 18 januari 2015.
- ^ ”Varning för grillgaller av teflon”. SVT Nyheter. 15 juni 2012. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/varning-for-grillgaller-av-teflon. Läst 24 oktober 2018.
- ^ Froster, Anna (6 februari 2013). ”Giftspridare”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2013-1/giftspridare. Läst 24 oktober 2018.