Wikipedia:Konsensus

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Konflikthantering
Andras synpunkter
Skaffa åsikter från flera Konsensus
Sidor
Kommentarer om administrationen av Wikipedia Begäran om åtgärder Bybrunnen

Konsensus är på svenskspråkiga Wikipedia ett inarbetat begrepp för den övergripande metoden för beslutsfattande. Konsensus innebär att användarna strävar efter att söka samförstånd, men konsensusbeslut betyder inte alltid att beslut tas i enhällighet eller att omröstningar är önskvärda.

Konsensus uppstår vanligtvis genom att användarna redigerar varandras bidrag, och ibland diskuterar frågor på diskussionssidor. I undantagsfall uppstår meningsskiljaktigheter som inte går att lösa den vägen, och då finns olika metoder för konfliktlösning. Konsensus är inte statiskt, utan ändras ofta över tiden.

Strävandet efter konsensus och resultatet av konsensus kan aldrig gå emot principerna om neutral synvinkel, originalforskning och verifierbarhet.

Metoder för konsensus

Konsensus är ett beslut som tar alla legitima synpunkter som framförts i beaktande. Allas synpunkter ska vägas in i vad som kan uppfattas vara konsensus och inte enbart de som driver diskussionen allra längst genom en så kallad uttröttningsmetod. Alla som redigerar förväntas försöka nå konsensus i enlighet med Wikipedias principer och med förutsättande av att andra har goda avsikter.

Konsensus genom redigering

Största delen av beslutsfattandet på Wikipedia sker i själva redigerandet av artiklar. Genom kompromissande och iakttagande av hur andra skriver, skapas standarder för form och innehåll. Användarna klargör sina avsikter med hjälp av sammanfattningsfältet och följer andras redigeringar via bevakningslistan och senaste ändringar.

Diskussionssidor

När sammanfattningsfältet inte räcker till eller olika åsikter uppstår, används den enskilda artikelns diskussionssida för att diskutera utformning och innehåll av artiklar.

Begränsa diskussionen till källor, artikelfokus och policy. Andra överväganden är sekundära. På diskussionssidorna (eller i redigeringskommentarerna) har man skyldighet att förklara varför ett tillägg/ändring/radering förbättrar artikeln och därmed uppslagsverket, om det inte är uppenbart för alla. Motivering är särskilt viktigt vid radering av källbelagd information, gärna innan raderingen sker så att tillfälle ges att först uppnå koncensus på diskussionssidorna. Vänlig och pedagogisk förklaring är också viktigt vid återställning av nybörjarmisstag som kan ha gjorts med goda avsikter. Denna skyldighet att motivera gäller alla som redigerar: konsensus kan antas gälla om redaktörer slutar reagera på diskussioner och sådana som ignorerar diskussioner men fortsätter att redigera eller återställa omstritt material kan göra sig skyldiga till destruktivt redigerande och åsamka sig påföljder.

Utöver detta basala wiki-sätt att fungera, har Wikipedia flera instanser för diskussioner och beslutsfattande. Bybrunnen är det allmänna diskussionsforumet. Det finns ett flertal olika projekt, som är ämnade att samla användare som är intresserade av samma ämnesområden. Ingen av dessa är organ för beslut i sig själva; de är bara mötesplatser där man kan diskutera och söka samförstånd.

Kalla inte in förstärkningar

På Wikipedia blir det ibland konflikter mellan användare. Vid vissa konflikter händer det att någon part kontaktar åsiktsfränder, som inte är aktiva användare på Wikipedia, och uppmanar dessa att delta i debatter eller omröstningar. Det är fullt acceptabelt att på någon allmän plats (Bybrunnen eller en projektsida) lägga en neutralt hållen förfrågan om att fler personer tittar på frågan, men det är olämpligt att försöka driva en diskussion i viss riktning genom att försöka påverka vilka som deltar genom t.ex. meddelanden skickade till personer utifrån åsikt snarare än intresse eller kunskaper.

Vad konsensus betyder

Konsensus är ett ord som har flera olika betydelser. Många svenskar tänker på ungefär "alla ska tycka lika" när de hör ordet. Uppslagsverket Nationalencyklopedin säger När majoriteten av en befolkning, och i synnerhet beslutsfattarna, är i samförstånd om lagar och förordningar, fördelning av materiella och andra resurser, politiska målsättningar med mera, så råder konsensus. Nationalencyklopedins ordboks definition är dock vidare: (vilja till) enighet mellan parter (med motsatta intressen). Det är den sistnämnda betydelsen som ofta används i wikipediasammanhang; man söker nå fram till saker inte genom polarisering utan genom att sträva efter att bygga samförstånd och ta hänsyn till allas åsikter, för att hitta en lösning som alla kan acceptera. Här ett översatt citat från engelskspråkiga Wikipedias maillista som citeras på engelskspråkiga Wikipedias riktlinjesida om konsensus:

”

Det enda som ordet konsensus kan betyda är att alla är eniga – och när i jösse namn inträffar det? Nästan aldrig. - Konsensus kanske är en lite luddig term, det där är inte vad det betyder. Faktum är att Wikipedias normala sätt att fungera är en tämligen god illustration av vad begreppet konsensus innebär: en sammansatt wikipediagemenskap bestående av dem som håller med i allt väsentligt, de som inte håller med, men ändå tycker beslutet är okej, utan att vara missnöjda, de som absolut inte håller med, men erkänner att wikigemenskapen som helhet har en hållning i saken, som man just därför respekterar, och några högljudda och oförsonliga individer som agerar "utanför lagen". Om beslutet inte är enhälligt fattat, är det när man försöker tillämpa det, som man märker om det finns konsensus eller ej.

„

Självklart går det inte alltid att hitta en lösning som exakt alla kan acceptera. Inget system är perfekt, och det finns inskränkningar även i parlamentarisk demokrati. Fyraprocentsspärren som hindrar små partier från att komma in i Sveriges riksdag är en sådan. Det viktiga i wikipediasammanhang är dock strävan efter samförstånd, och att ha arbetsformer som underlättar detta istället för att, som i riksdagsdebatter, arbeta med polarisering.

När man avgör konsensus bör man beakta argumentens styrka och kvalitet, inklusive utvecklingen av de slutgiltiga positionerna, invändningarna från dem som inte håller med och existerande dokumentation i projektets namnrymd, ifall sådan finns tillgänglig. Minoritetsåsikter avspeglar i vanliga fall genuin omsorg och deras (strikta) "logik" (åsikter) kan väga tyngre än majoritetens. Argumentet "jag gillar det helt enkelt inte" och dess motsvarighet "jag gillar det helt enkelt" har i allmänhet ingen betydelse alls. Nya skribenter som ännu inte är bekanta med konsensus bör inse att omröstningar (ifall sådana hålls) ofta med större sannolikhet är början på en diskussion än slutet på en. Användare avgör resultat under diskussionen.

Beslut är inte bindande

Wikipedias målsättning är att bygga ett uppslagsverk, med konsensus som arbetsmetod. Ibland fattar wikigemenskapen någon form av beslut om en artikel eller riktlinje, men sådant ska aldrig betraktas som bindande för framtiden. Detta innebär inte att man skall ignorera ett beslut som uppnåtts genom konsensus, utan bara att allting på wikin kan komma att omvärderas vid en senare tidpunkt. Kanske det senare kommer fram nya invändningar, och wikigemenskapen kanske har ändrat åsikt.

Det ligger i wikins natur att ständigt förändras. Varje dag besöks den av nya människor, och med hjälp av ny kunskap och nya idéer kan wikigemenskapen nå fram till nya insikter. Det är viktigt att gamla beslut går att ifrågasätta, och detta oavsett hur dessa fattats. Detta gäller både beslut som tas genom grundläggande redigerande och diskuterande i en mer genuin konsensussökande metod, och de som hjälps på traven via någon typ av rådgivande omröstning eller enkät. Hur svårt det är att ändra ett beslut beror snarare på antalet som deltagit i processen än exakt hur den sett ut.

Konsensus är inte statiskt, konsensus kan förändras.

Forskningskonsensus

I diskussioner om ett artikelmaterial där meningsskiljaktigheter uppstått presenteras argument på diskussionssidorna i syfte att nå samförstånd. Viktigt att komma ihåg i samband med processen är att: Wikipedia är ett uppslagsverk och därför inte väsenskild från verkligheten. Wikipedia bygger på forskningskonsensus och den konsensus som finns hos allmänheten. Med forskningskonsensus menas vetenskaplig konsensus, det vill säga inom den rymd där de generella resultaten finns och de generella debatterna förs, grundade på vetenskapliga argument och metoder. Påvisas en forskningskonsensus i en diskussion väger det mycket tungt oavsett antalet diskussionsvilliga wikipedianer som motsätter sig det. Vetenskaplig konsensus är dock inget argument för att det framhållna är rätt eller fel.

Respekten för vetenskaplig konsensus innebär att en konsensus aldrig kan frångå forskningskonsensus utan att riskera neutral synvinkel och verifierbarhet.

Vad Wikipedia inte är

Då och då sägs det att "Wikipedia är ingen demokrati". I samband med detta påpekas även att Wikipedia inte är en anarki, och heller ingen byråkrati. Vad är det då, som varken är demokrati, byråkrati eller anarki?

Wikipedia är ytterst i händerna på stiftelsen Wikimedia Foundation. Om stiftelsen av någon orsak skulle välja att lägga ner Wikipedia, skulle det bli så. Troligen skulle andra raskt fortsätta arbetet, plocka upp innehållet – om inte annat så från de olika spegelsajter som finns här och var – men det skulle inte vara Wikipedia längre.

En annan vanlig betydelse av meningen "Wikipedia är ingen demokrati" är Wikipedia är inget experiment med internet-demokrati. De som säger detta hänvisar ofta till ett E-mail som Jimbo en gång skickade till engelskspråkiga Wikipedias maillista [1]. Där skriver Jimbo att visst är Wikipedia ett stort socialt experiment, men inte i första hand en arena för experiment med internet-demokrati.

En tredje betydelse som används ibland, är Wikipedia är inte en majoritetsdemokrati. Majoritetsdemokrati är vad vi oftast tänker på, när vi hör ordet demokrati – man håller omröstningar, och den sida som får flest röster vinner. Visst är det på många sätt de gräsrötter som tillsammans bildar Wikipedia-gemenskapen som bestämmer över hur Wikipedia ska utformas, men Wikipedia är inte en representativ demokrati där man väljer representanter som sedan sköter beslutsfattandet. Inte heller röstar man om allting, som i en direktdemokrati. Istället, menar många, ska konsensus vara den viktigaste metoden för beslutsfattning på Wikipedia.

Beslut som inte tas genom konsensus

De allra flesta besluten på Wikipedia tas genom att söka konsensus, ibland på ett lite mer formaliserat sätt. I några fall ordnas dock rena omröstningar:

• Vid val av personer till vissa förtroendeposter, huvudsakligen administratörer och byråkrater på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.
• Vid beslut om artiklar skall markeras som utvalda på Wikipedia:Artikelnomineringar.

Även om Wikipedia:Sidor föreslagna för radering har en omröstningsliknande struktur gäller dock att det även där är önskvärt att nå konsensus.

Vissa delar av den här sidan är giltiga även för dessa processer.

Se även

• Wikikärlek
• Förutsätt att andra har goda avsikter
• Policy och riktlinjer
• Wikipedias fem grundprinciper
• Hur man struntar i reglerna
• Wikipedia är ingen demokrati
• Diskussioner för att nå samförstånd

på engelska:

• Wikipedia:Consensus (Engelskspråkiga Wikipedias policy...)
  • (en översättning)
• meta:Don't vote on everything
• How to hold a consensus vote
• Jimbo Wales uttalande om principer
• Straw polls