Hoppa till innehållet

Borås: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
65missar (Diskussion | Bidrag)
2 redigeringar
Elav W (Diskussion | Bidrag)
432 redigeringar
Rad 315: Rad 315:
Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.
Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.
{|
{|
| [[Anders Svensson]], fotbollsspelare
| [[Sven Jonasson]] fotbollsspelare
* [[Anders Svensson]], fotbollsspelare
* [[Thomas Ahlström]], fotbollsspelare
* [[Thomas Ahlström]], fotbollsspelare
* [[Johanna Almgren]], fotbollsspelare
* [[Johanna Almgren]], fotbollsspelare

Versionen från 7 september 2010 kl. 14.04

Borås
Stad
Pinocchiostatyn i Borås
Pinocchiostatyn i Borås
Stadsvapen
Smeknamn: Textilstaden
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Kommun Borås kommun
Koordinater 57°43′N 12°56′Ö / 57.717°N 12.933°Ö / 57.717; 12.933
Area 29,61 km²
Folkmängd 63 441 (2005)[1]
Befolkningstäthet 2 143 invånare/km²
Geonames 2720501

Borås är en tätort (stad) i Västergötland och centralorten för Borås kommun. Borås är Sveriges 14:e största tätort med 63 441 invånare (2005).[2]

Staden, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är bland annat känd för sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens forntida kringresande handelsmän, knallarna. Borås har därför kommit att få smeknamnet "Textilstaden".[3]

Historia

Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1621.[4] Under denna tid var det förbjudet att sälja varor utanför städers gränser utan att betala tull. Staden grundades mest för att Kronan skulle få skatteintäkter från knallarnas försäljning. Dessa bodde i bygden och gick trots förbudet landet runt och sålde varor. Under 1500-talet var knallarna vanliga bönder som drygade ut försörjningen vintertid genom att sälja sitt hantverk, sitt smide och sin träslöjd. De utvecklade också ett eget språk som heter månsing med ord som än idag lever kvar i svenskan.

Våren 1620 skickades ett par representanter till kungen för att dessa skulle klaga på hur knallarna behandlades av de städer som låg runt om och för att ordna med ett sätt att få fortsätta med sin handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. Beslutet blev att en stad grundades runt kyrkbyn som kallades Torpa, kyrkan som numera i dagligt tal kallas Carolikyrkan (se Caroli kyrka, Borås). Vid midsommartid skickades sändebud återigen till kungen för att utverka stadsprivilegier. Men vid den tiden var kungen på friarfärd i Tyskland, varför det dröjde ett år innan staden fick sina privilegier. Den 29 juni 1621 fick boråsarna genom provisoriska privilegier rätt att driva handel. De fullständiga privilegierna utfärdades av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna så att boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de förtullat varorna i Borås.[5]

Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Carolikyrkan är den äldsta byggnaden i Borås och den har överlevt alla bränder.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Borås anses som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft. Efter milleniumskiftet har konjunkturen stagnerat och frånvaron av investeringar har drabbat Borås negativt. Tydligast märks ett allmänt förfall av framförallt vägnätet men också bristande underhåll av befintliga byggnader och obefintlig nybyggnation.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen 1960-2005 i tätorten Borås
År Invånare
1960
  
 64 334
1965
  
 69 913
1970
  
 73 344
1975
  
 67 537
1980
  
 63 271
1990
  
 59 709
1995
  
 60 790
2000
  
 61 935
2005
  
 63 441
Källa: SCB - Befolkning i tätorter 1960-2005.

Bebyggelse

Utsikt från Krokshallstorget
Borås rådhus
Vattentornet

Stadsdelar

Kommundel Centrum, 14 500 invånare

  • City
  • Lugnet
  • Norrmalm
  • Bergdalen
  • Salängen
  • Villastaden
  • Östermalm

Kommundel Norrby, 11 000 invånare

  • Norrby
  • Parkstaden
  • Byttorp
  • Tullen
  • Hestra
  • Ekås
  • Ramnaslätt
  • Viared
  • Lundaskog

Kommundel Göta, 9 900 invånare

  • Göta
  • Regementet (Det område som tidigare var I15)
  • Druvefors
  • Kristineberg
  • Dammsvedjan
  • Hedvigsborg

Kommundel Sjöbo, 8 200 invånare

Kommundel Trandared, 10 700 invånare

  • Trandared
  • Hulta
  • Bergsäter
  • Brotorp

Kommundel Brämhult, 10 600 invånare

Kommundel Viskafors, 6 300 invånare

Kommundel Dalsjöfors, 10 551 invånare

  • Dalsjöfors
  • Målsryd
  • Rångedala
  • Dannike
  • Äspered
  • Gånghester


Kyrkor

Caroli kyrka

I Borås har Svenska kyrkan 8 kyrkor[6] och det finns ett flertal frikyrkor.

Kyrkor i urval

Parker

Ekonomi

Textil- och postorderstaden

Nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och NetOnNet (1999). Men ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson redan 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Gina Tricot [10] har sitt huvudkontor i Borås och var Nordens mest expansiva modekedja under 2000-talets första decennium med inriktning på egendesignade kollektioner.

Shopping

Shopping i Borås är mycket populärt eftersom priserna är jämförelsevis låga då många klädkedjor har sina lager/huvudkontor i Borås. Shoppingen i centrum består av små, mysiga butiker medan de större finns i ett köpcentrum kallat Knalleland.

Stormarknader

Att handla mat i Borås är prisvärt. Flera år i rad har den genomsnittliga matkassen här utsetts till landets billigaste. Det lokala ICA är störst med fyra butiker: en på Allégatan i City, en större på Skaraborgsvägen, mot Knalleland, liksom Ica Kvantum i Knalleland och ICA Maxi på Trandögatan intill Åhaga och Riksväg 27/41. Coop Forum finns på Bergsäter längs Riksväg 40 och Willys ligger i Knalleland.

Industri och sysselsättning

Utbildning och kulturarbete

  • Borås kulturskola har drygt 2000 elever på skol- och eftermiddagstid. Undervisning i musik, drama, dans, textil, bild.
  • Konstnärernas Verkstäder och Galleri vid Ålgården inrättades vid millenniumskiftet men drivs av en ideell förening som startade redan 1973. Galleriet arrangerar 3-4 utställningar per termin av såväl gästande svenska och internationella konstnärer som föreningens egna medlemmar. Även kursverksamhet bedrivs.
  • Hannu Ylitalo (1934-2007) bodde i Borås i många år. Hans roman Svenskarnas land (1973) utspelar sig här och utgör mittpartiet i en trilogi om finska emigranter. Finnjävel (1972) och Hemma bäst (1975) heter de två andra delarna.

Kommunikationer

Centralstationen i Borås

Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås alltid varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Alvesta, Herrljunga och Varberg. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar. Närmaste flygplats med regulär flygtrafik är Landvetter, beläget väster om staden. Borås Flygplats ligger ute vid Viareds industriområde och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan. Riksväg 27 mot Karlskrona viker av här, efter att ha gått gemensamt med riksväg 40 från Göteborg. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar. Vägen avslutas med en tvåfilig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en tvåfilig rondell. Riksbekant pga många trafikolyckor. Riksväg 42 går vidare rakt igenom stadsdelen Sjöbo och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.

Kollektivtrafik

Borås är centrum för de allra flesta linjer i Sjuhärad, här finns två större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Borås Lokaltrafik AB. Linje 1-9 är stadstrafik, 10-16 är servicelinjer. 40-49 trafikerar de yttersta föroterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås-Ulricehamn längs riksväg 27/40.

Media

TV

Radio

Lugna Favoriter har slutat att sända på 104,8 i Göteborg, och sen den 1 september sänds istället Bandit Rock Göteborg på denna sekvens.

Tidningar

Sevärdheter

Textilmuseet

Sport

Borås arena

Konserter

Under 2009 hade bland andra Håkan Hellström, Morrissey, Elton John och Lars Winnerbäck konserter i staden. Framträdanden på små inomhusscener som de på Sagateatern och Åhaga kan varvas med framträdanden på den stora Borås Arena. Sommaren 2010 arrangeras för första gången musikfestivalen Close to Home.

"Sommartorsdagar" är ett begrepp. Sedan slutet av 1980-talet har kända artister uppträtt på Stora torget på torsdagskvällar. Detta brukar vara välbesökt och locka människor från hela Sjuhäradsbygden. Exempel på artister som uppträtt är The Ark, Jill Johnson, Thomas DiLeva och Wilmer X.

År 2008 startade bloggen I Love Borås där man kan läsa om vad som händer i Borås.

Kända boråsare

Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.

Sven Jonasson fotbollsspelare

Litteratur

Noter

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ^ Borås Tidning – Textilstaden växer ur kostymen
  4. ^ Millqvist, F., Borås första storhetstid, (1991), s. 9, 17
  5. ^ Borås stad, 1621 eller 1622?
  6. ^ Svenska kyrka i Borås
  7. ^ http://www1.idrottonline.se/default.aspx?id=24558
  8. ^ nöjespark
  9. ^ http://www.borascamping.com/
  10. ^ Gina Tricot

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Borås.

v • r
Härader och städer i Västergötland
Städer med en asterisk (*) saknade egen jurisdiktion och låg under landsrätt.
Härader
Ale · Askim · Barne · Bjärke · Bollebygd · Flundre · Frökind · Gudhem · Gäsene · Kind · Kinne · Kinnefjärding · Kulling · Kåkind · Kålland · Laske · Mark · Redväg · Skåning · Sävedal · Vadsbo · Valle · Vartofta · Veden · Vilske · Viste · Väne · Vättle · Ås · Åse · Östra Hising
Västergötlands vapen
Städer
Sveriges landskap
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Borås&oldid=12416695”