Hoppa till innehållet

Franz Fuchs: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Yger (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 9: Rad 9:
== Källor ==
== Källor ==
<references />
<references />
{{STANDARDSORTERING:Fuchs, Franz}}

[[Kategori:Österrikare]]
[[Kategori:Österrikare]]
[[Kategori:Terrorister]]
[[Kategori:Terrorister]]
[[Kategori:män]]
[[Kategori:Födda 1949]]
[[Kategori:Avlidna 2000]]

Versionen från 6 november 2014 kl. 21.25

Franz Fuchs, född 12 december 1949 och död 26 februari 2000, var en österrikisk xenofobisk soloterrorist som mellan 1993 och 1995 dödade fyra människor och skadade 15, varav en del allvarligt. Offren var dels invandrare och personer tillhörande minoritetsgrupper, dels personer och organisationer som engagerat sig för invandrare och flyktingar.

Mellan 1993 och 1996 skickade han brevbomber i fem omgångar. Första offret blev prästen August Janisch, som engagerat sig för flyktingar. Han skadade en hand och fick mindre skador i ansiktet.[1] Wiens borgmästare Helmut Zilk förlorade stora delar av vänsterhanden i en explosion.[2] Ett brev till vice-borgmästaren i Lübeck Dietrich Szameit öppnades av en medarbetare som allvarligt skadade högerhandens fingrar.[3] Polisen Theo Kelz förlorade bägge händerna under försök att desarmera en bomb med improviserat sprängmedel funnen vid en skola.[4] 1995 dödade Fuchs fyra romer med en bomb fäst vid en skylt där det stod "Roma zurück nach Indien" ("Romer, åk tillbaka till Indien"). Bland de som Fuchs skickat brevbomber till men som inte blev skadade, oftast för att brevbomben upptäcktes i tid, fanns ministern Johanna Dohnal, Helmut Schüller som var chef för Caritas i Österrike,[1] flera politiker tillhörande Die Grünen samt journalister, människor i sjukvården och hjälparbetare.

1 oktober 1997 blev Fuchs utfrågad av polis då han skuggat två kvinnor i en bil, i tron att de förföljde honom. När polisen frågade ut honom detonerade Fuchs, som vid det här laget uppenbarligen var paranoid, en bomb i sina händer mitt framför poliserna. I självmordsförsöket förlorade Fuchs båda händerna. 10 mars 1999 dömdes han till livstids fängelse.

26 februari 2000 fann man Fuchs hängd i cellen med sladden till sin rakapparat. Dödsfallet förklarades som självmord.[2]

Källor

  1. ^ [a b] Franz Fuchs erstes Opfer: "Ich hatte kein Hassgefühl" Salzburger Nachrichten, 2013-04-23
  2. ^ [a b] Briefbombenattentäter: Franz Fuchs ist tot Der Spiegel, 2000-02-26
  3. ^ Ohr an der Polizei, Der Spiegel 1995-06-19
  4. ^ Theo Kelz - Bombenopfer ohne Hass ORF 2013-05-02