Hoppa till innehållet

Knapens hål: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 4: Rad 4:


==Historik==
==Historik==
[[Erik XIV]] förordnade att alla fartyg från främmande länder skulle kontrolleras i [[Vaxholm]] och i förekommande fall betala [[tull|tullavgift]] för varor som fördes in till [[Stockholm]]. Många skeppare lämpade då över sin last på mindre båtar som fördes in via Baggensstäket, som på detta sätt blev en väl utnyttjad smuggelled. 1602 bestämde [[Karl IX]] att en [[tull]]bom skulle inrättas också i Baggenstäket. Bommen placerades där Stäket är som smalast och som nu kallas “Knapens hål“, efter en av de första tulltillsyningsmännen, Olof Knaap. 1680 flyttades visiteringen från Baggenstäket och Vaxholm till [[Blockhusudden]] på östra [[Djurgården]].
[[Erik XIV]] förordnade att alla fartyg från främmande länder skulle kontrolleras i [[Vaxholm]] och i förekommande fall betala [[tull|tullavgift]] för varor som fördes in till [[Stockholm]]. Många skeppare lämpade då över sin last på mindre båtar som fördes in via Baggensstäket, som på detta sätt blev en väl utnyttjad smuggelled. 1602 bestämde [[Karl IX]] att en [[tull]]bom skulle inrättas också i Baggenstäket. Bommen placerades där Stäket är som smalast och som nu kallas “Knapens hål“, efter en av de första tulltillsyningsmännen, Olof Knaap. Bommen var nedsänkt under vattnet och om en förbipasserande båt gick djupare än bommen fick man betala tull till Knaap för att han skulle sänka bomen och släppa förbi båten. 1680 flyttades visiteringen från Baggenstäket och Vaxholm till [[Blockhusudden]] på östra [[Djurgården]].


==Krigsskådeplats==
==Krigsskådeplats==

Versionen från 19 juni 2011 kl. 18.12

Knapens hål, vy mot väst i juni 2011.

Knapens hål är ett smalt sund i Baggensstäket i Nacka kommun. Sundet är tre meter djup och knappt 20 meter bred. Namnet härrör från en av de första tulltillsyningsmännen på platsen, Olof Knaap.

Historik

Erik XIV förordnade att alla fartyg från främmande länder skulle kontrolleras i Vaxholm och i förekommande fall betala tullavgift för varor som fördes in till Stockholm. Många skeppare lämpade då över sin last på mindre båtar som fördes in via Baggensstäket, som på detta sätt blev en väl utnyttjad smuggelled. 1602 bestämde Karl IX att en tullbom skulle inrättas också i Baggenstäket. Bommen placerades där Stäket är som smalast och som nu kallas “Knapens hål“, efter en av de första tulltillsyningsmännen, Olof Knaap. Bommen var nedsänkt under vattnet och om en förbipasserande båt gick djupare än bommen fick man betala tull till Knaap för att han skulle sänka bomen och släppa förbi båten. 1680 flyttades visiteringen från Baggenstäket och Vaxholm till Blockhusudden på östra Djurgården.

Krigsskådeplats

I samband med Slaget vid Stäket 1719 sänktes några stenlastade skutor vid Knapens hål för att spärra farleden för ryssarna. Här fanns även en skans som gjorde platsen till nyckeln för det svenska försvarets slutgiltiga framgång. Hade ryssarna lyckads att ta sig genom Knapens hål hade vägen mot Stockholm legat öppen.[1]

Under våren 2006 genomförde RAÄ en omfattande arkeologisk undersökning av Knapens hål och intilliggande skans-området. Bland många fynd som verktyg, spikar, hästskor, vapen och muskötkulor hittades många handgranatsskärvor, som bekräftade de ryska grenadjärernas våldsamma försök att inta skansarna och hur nära de stridande stod. En handgranat, som påträffades i ett vattensjukt område var fullt intakt, troligen hade luntan slocknat när bomben landade i vattnet.[2]

Referenser