Hoppa till innehållet

Pehr Henrik Malmsten: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
för avlägset och kuriöst - jämför hur släktskap beskrivs i andra personartiklar
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 324 684 redigeringar
Räddar 2 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5
 
(21 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall biografi WD
[[Fil:Per Henrik Malmsten.jpg|miniatyr|Per Henrik Malmsten omkring 1884.]]
| namn =
| bild = Per Henrik Malmsten.jpg
| alt =
| bildtext = omkring 1874
}}
[[Fil:Villa Kvikkjokk 2012c.jpg|miniatyr|[[Villa Kvikkjokk]] var Malmstens bostad mellan 1860 och 1883.]]
[[Fil:Villa Kvikkjokk 2012c.jpg|miniatyr|[[Villa Kvikkjokk]] var Malmstens bostad mellan 1860 och 1883.]]
'''Pehr Henrik Malmsten''', född [[12 september]] [[1811]] i [[Tuns socken]], [[Skaraborgs län]], död [[28 mars]] [[1883]] i [[Växjö]], var en svensk läkare, [[professor]] och [[livmedikus]] till [[Oscar II]]. Han var son till [[Hans Georg Malmsten]], kyrkoherde i Flo, och Sara Christina Ekelund, bror till [[Carl Johan Malmsten]], far till [[Emil Malmsten|Emil]] och [[Karl Malmsten]] samt farfar till [[Carl Malmsten]].
'''Pehr Henrik Malmsten''', född [[12 september]] [[1811]] i [[Tuns socken]] i [[Skaraborgs län]], död [[28 mars]] [[1883]] i [[Växjö]], var en svensk läkare, [[professor]] och [[livmedikus]] till [[Oscar II]]. Han var son till Hans Georg Malmsten, kyrkoherde i Flo, och Sara Christina Ekelund samt bror till [[Carl Johan Malmsten]]. I äktenskapet med Emma [[Hård af Segerstad]] blev han far till [[Emil Malmsten|Emil]] och [[Karl Malmsten]] samt farfar till [[Carl Malmsten]].


==Biografi==
Malmsten blev [[student]] i [[Uppsala]] 1831, [[medicine kandidat]] 1838 och [[medicine licentiat]] 1839, promoverades 1841 till [[medicine doktor]] med andra hedersrummet (ultimus) och blev på sin berömda avhandling ''Om Bright’ska njursjukdomen'' (1842; [[tyska|tysk]] [[översättning]] 1846), 1842 [[docent]] i praktisk medicin i Uppsala. Han var 1843-50 t.f. adjunkt i medicin vid [[Karolinska Institutet]] samt blev 1850 [[extra ordinarie]] och var 1860-76 ordinarie professor i medicin där. Samtidigt hade han även blivit 1844 biträdande, 1849 andre och var 1860-76 förste överläkare vid [[Serafimerlasarettet]]. Åren 1872-80 var han Oscar II:s läkare. Under de sista åren av sitt liv led han av en svår kronisk hjärnsjukdom.
Malmsten blev [[student]] vid [[Uppsala universitet]] 1831, [[medicine kandidat]] 1838 och [[medicine licentiat]] 1839. Han promoverades 1841 till [[medicine doktor]] med andra hedersrummet (ultimus) och blev på sin berömda avhandling ''Om Bright’ska njursjukdomen'' (1842; [[tyska|tysk]] [[översättning]] 1846), 1842 [[docent]] i praktisk medicin i Uppsala. Han var 1843-50 tillförordnad [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]] i medicin vid [[Karolinska institutet]], blev 1850 [[extra ordinarie]] och var 1860-76 ordinarie professor i medicin där. Samtidigt hade han även 1844 blivit biträdande överläkare och 1849 andre samt var 1860-76 förste överläkare vid [[Serafimerlasarettet]]. Åren 1872-80 var han Oscar II:s läkare. Under de sista åren av sitt liv led han av en svår kronisk hjärnsjukdom.


Malmsten var en framstående akademisk lärare och bidrog starkt till höjande av den svenska läkarbildningen. Som praktiserande läkare var Malmsten under en lång följd av år den erkänt främste i Sverige. Även som vetenskaplig författare inom medicinens område intar han en framskjuten plats. Större delen av hans författarverksamhet publicerades i [[Svenska Läkaresällskapet]]s "Förhandlingar" och i "Hygiea". Hans viktigaste vetenskapliga arbeten avhandlar hans upptäckt av ''Trichophyton tonsurans'', en mikroskopisk svamp, som orsakar vissa hud- och hårsjukdomar (Hygiea, 1845) och av tarmparasiten ''Paramecium coli'' (Hygiea, 1857). Malmsten påvisade först, att [[aortaaneurysm]]en är [[syfilis|syfilitiska]] sjukdomar, och beskrev först sjukdomsbilden [[hemianopsi]] (halvblindhet) som symtom vid en hjärnsjukdom.
Pehr Henrik Malmsten var en framstående lärare och bidrog till höjande av den svenska läkarbildningen. Som praktiserande läkare var Malmsten en av de främsta i Sverige. Även som vetenskaplig författare inom medicinens område var han bemärkt. Större delen av hans författarverksamhet publicerades i [[Svenska Läkaresällskapet]]s "Förhandlingar" och i "Hygiea". Hans viktigaste vetenskapliga arbeten avhandlar hans upptäckt av ''[[Trichophyton tonsurans]]'', en mikroskopisk svamp, som orsakar vissa hud- och hårsjukdomar (Hygiea, 1845) och av tarmparasiten ''[[Balantidium coli]]'' (Hygiea, 1857). Malmsten påvisade först att [[aortaaneurysm]]en är [[syfilis|syfilitiska]] sjukdomar och beskrev först sjukdomsbilden [[hemianopsi]] (halvblindhet) som symtom vid en hjärnsjukdom.


Malmsten var ledamot i den 1859 tillsatta kungliga kommitté, vars arbete ledde fram till regeringens beslut 26 april 1861, att medicine licentiatexamen skulle kunna få avläggas vid Karolinska Institutet. Han ivrade för Karolinska institutets upphöjande till likställighet med statsuniversiteten genom upprättandet av en medicinsk fakultet i huvudstaden, och för inrättandet av en fullständig högskola i [[Stockholm]]. På grund av ett av honom som ledamot av Stockholms [[stadsfullmäktige]] 8 december 1865 väckt förslag stiftades den s.k. decemberfonden för upprättande av en högre bildningsanstalt i huvudstaden, [[Stockholms högskola]]s grundplåt. Malmsten var ledamot av [[Vetenskapsakademien]] (1855) och [[hedersledamot]] av Svenska Läkaresällskapet (1873). Vid [[Köpenhamns universitet]]s [[jubelfest]] 1879 kreerades han till [[hedersdoktor]] inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Malmsten var ledamot i den 1859 tillsatta kungliga kommitté, vars arbete ledde fram till regeringens beslut 26 april 1861 att medicine licentiatexamen skulle kunna få avläggas vid Karolinska institutet. Han ivrade för Karolinska institutets likställande med andra svenska universitet men även för inrättandet av en fullständig högskola i [[Stockholm]]. På grund av ett av honom som ledamot av Stockholms [[stadsfullmäktige]] 8 december 1865 väckt förslag stiftades den s.k. decemberfonden för upprättande av en högre bildningsanstalt i huvudstaden, [[Stockholms högskola]]s grundplåt. Malmsten var ledamot av [[Vetenskapsakademien]] (1855) och [[hedersledamot]] av Svenska Läkaresällskapet (1873). Vid [[Köpenhamns universitet]]s [[jubelfest]] 1879 kreerades han till [[hedersdoktor]] inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.


Mellan 1860 och 1883 bodde Malmsten i [[Villa Kvikkjokk]] på [[Södra Djurgården]], inte långt från [[Biskopsudden]]. Villan med det säregna namnet uppfördes på 1860-talet efter ritningar av [[Theodor Anckarsvärd]]. Namnet härrör från den händelsen då Malmsten räddade dåvarande kronprinsen Karl (sedermera [[Karl XV]]) från att drunkna i [[Kvikkjokk]] i [[Lappland]]. Som tack fick han 1859 sluttningstomten mot [[Stockholms inlopp]], strax söder om [[Frisens park]], där Villa Kvikkjokk sedermera byggdes.<ref>{{bokref|titel=Djurgårdsvandringar på Norra och Södra Djurgården|författare=Björn Hasselblad|id=ISBN 9789197041805|utgivare=Djurgårdsdistribution|år=1990}}, sida 45</ref>
Mellan 1860 och 1883 bodde Malmsten i [[Villa Kvikkjokk]] på [[Södra Djurgården]], inte långt från [[Biskopsudden]]. Villan med det säregna namnet uppfördes på 1860-talet efter ritningar av [[Theodor Anckarsvärd]]. Namnet härrör från den händelsen då Malmsten räddade dåvarande kronprinsen Karl (sedermera [[Karl XV]]) från att drunkna i [[Kvikkjokk]] i [[Lappland, Sverige|Lappland]]. Som tack fick han 1859 sluttningstomten mot [[Stockholms inlopp]], strax söder om [[Frisens park]], där Villa Kvikkjokk sedermera byggdes.<ref>{{bokref|titel=Djurgårdsvandringar på Norra och Södra Djurgården|författare=Björn Hasselblad|id={{ISBN|9789197041805}}|utgivare=Djurgårdsdistribution|år=1990}}, sida 45</ref>

Från våren 1880 vistades han utomlands och på [[Växjö hospital]] till följd av sinnessjukdom.<ref>{{Webbref |url=http://tidningar.kb.se/8224221/1883-03-30/edition/0/part/1/page/2.jpg |titel=''Dagens Nyheter'', 30 mars 1883 |hämtdatum=2015-05-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160305015919/http://tidningar.kb.se/8224221/1883-03-30/edition/0/part/1/page/2.jpg |arkivdatum=2016-03-05 }}</ref> Han jordfästes i [[Klara kyrka]] den 5 april 1883 och gravsattes samma dag på [[Norra begravningsplatsen]].<ref>{{Webbref |url=http://tidningar.kb.se/4112678/1883-04-06/edition/0/part/1/page/2.jpg |titel=''Aftonbladet'', 6 april 1883 |hämtdatum=2015-05-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150523052814/http://tidningar.kb.se/4112678/1883-04-06/edition/0/part/1/page/2.jpg |arkivdatum=2015-05-23 }}</ref>


== Källor ==
== Källor ==
⚫
<references/>
⚫
* {{ugglan|url=https://runeberg.org/nfbq/0348.html|artikel=Malmsten, 1. Per Henrik}}


== Vidare läsning ==
⚫
* {{ugglan|url=http://runeberg.org/nfbq/0348.html|artikel=Malmsten, 1. Per Henrik}}
* {{bokref |författare=Lazarus |titel=Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 8 |år=1903 |utgivningsort=Stockholm |url=https://runeberg.org/millionar/8/0128.html |libris=68706 |sid=129-138 }}

* {{SBL|8991 |författare=[[Lars Öberg|Öberg, Lars]]|år=1985-1987}}
=== Noter ===

⚫
<references/>


{{STANDARDSORTERING:Malmsten, Pehr Henrik}}
{{STANDARDSORTERING:Malmsten, Pehr Henrik}}

[[Kategori:Svenska kungliga livmedici och arkiatrer]]
[[Kategori:Svenska kungliga livmedici och arkiatrer]]
[[Kategori:Svenska professorer i internmedicin]]
[[Kategori:Svenska professorer i internmedicin]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Karolinska Institutet]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Karolinska Institutet]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Köpenhamns universitet]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Köpenhamns universitet]]
[[Kategori:Personer i Sverige under 1800-talet]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Personer från Västergötland]]
[[Kategori:Personer från Tuns socken]]
[[Kategori:LVA]]
[[Kategori:Födda 1811]]
[[Kategori:Födda 1811]]
[[Kategori:Avlidna 1883]]
[[Kategori:Avlidna 1883]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm]]
{{Auktoritetsdata}}

Nuvarande version från 10 september 2024 kl. 04.29

Pehr Henrik Malmsten
omkring 1874
Född12 september 1811[1]
Tuns församling[1], Sverige
Död28 mars 1883[1] (71 år)
Växjö stadsförsamling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2][3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare, kommunalpolitiker, botaniker
ArbetsgivareKarolinska Institutet
BarnEmil Malmsten (f. 1846)
Karl Malmsten (f. 1849)
Anna Carin Emilia Malmsten (f. 1853)
FöräldrarSara Christina Malmsten
SläktingarCarl Johan Malmsten (syskon)[4]
Redigera Wikidata
Villa Kvikkjokk var Malmstens bostad mellan 1860 och 1883.

Pehr Henrik Malmsten, född 12 september 1811 i Tuns socken i Skaraborgs län, död 28 mars 1883 i Växjö, var en svensk läkare, professor och livmedikus till Oscar II. Han var son till Hans Georg Malmsten, kyrkoherde i Flo, och Sara Christina Ekelund samt bror till Carl Johan Malmsten. I äktenskapet med Emma Hård af Segerstad blev han far till Emil och Karl Malmsten samt farfar till Carl Malmsten.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Malmsten blev student vid Uppsala universitet 1831, medicine kandidat 1838 och medicine licentiat 1839. Han promoverades 1841 till medicine doktor med andra hedersrummet (ultimus) och blev på sin berömda avhandling Om Bright’ska njursjukdomen (1842; tysk översättning 1846), 1842 docent i praktisk medicin i Uppsala. Han var 1843-50 tillförordnad adjunkt i medicin vid Karolinska institutet, blev 1850 extra ordinarie och var 1860-76 ordinarie professor i medicin där. Samtidigt hade han även 1844 blivit biträdande överläkare och 1849 andre samt var 1860-76 förste överläkare vid Serafimerlasarettet. Åren 1872-80 var han Oscar II:s läkare. Under de sista åren av sitt liv led han av en svår kronisk hjärnsjukdom.

Pehr Henrik Malmsten var en framstående lärare och bidrog till höjande av den svenska läkarbildningen. Som praktiserande läkare var Malmsten en av de främsta i Sverige. Även som vetenskaplig författare inom medicinens område var han bemärkt. Större delen av hans författarverksamhet publicerades i Svenska Läkaresällskapets "Förhandlingar" och i "Hygiea". Hans viktigaste vetenskapliga arbeten avhandlar hans upptäckt av Trichophyton tonsurans, en mikroskopisk svamp, som orsakar vissa hud- och hårsjukdomar (Hygiea, 1845) och av tarmparasiten Balantidium coli (Hygiea, 1857). Malmsten påvisade först att aortaaneurysmen är syfilitiska sjukdomar och beskrev först sjukdomsbilden hemianopsi (halvblindhet) som symtom vid en hjärnsjukdom.

Malmsten var ledamot i den 1859 tillsatta kungliga kommitté, vars arbete ledde fram till regeringens beslut 26 april 1861 att medicine licentiatexamen skulle kunna få avläggas vid Karolinska institutet. Han ivrade för Karolinska institutets likställande med andra svenska universitet men även för inrättandet av en fullständig högskola i Stockholm. På grund av ett av honom som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 8 december 1865 väckt förslag stiftades den s.k. decemberfonden för upprättande av en högre bildningsanstalt i huvudstaden, Stockholms högskolas grundplåt. Malmsten var ledamot av Vetenskapsakademien (1855) och hedersledamot av Svenska Läkaresällskapet (1873). Vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 kreerades han till hedersdoktor inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Mellan 1860 och 1883 bodde Malmsten i Villa Kvikkjokk på Södra Djurgården, inte långt från Biskopsudden. Villan med det säregna namnet uppfördes på 1860-talet efter ritningar av Theodor Anckarsvärd. Namnet härrör från den händelsen då Malmsten räddade dåvarande kronprinsen Karl (sedermera Karl XV) från att drunkna i Kvikkjokk i Lappland. Som tack fick han 1859 sluttningstomten mot Stockholms inlopp, strax söder om Frisens park, där Villa Kvikkjokk sedermera byggdes.[5]

Från våren 1880 vistades han utomlands och på Växjö hospital till följd av sinnessjukdom.[6] Han jordfästes i Klara kyrka den 5 april 1883 och gravsattes samma dag på Norra begravningsplatsen.[7]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Petter (Pehr) Henrik Malmsten, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8991, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Malmsten, PEHR HENRICH, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sten nr 641 – Pehr Henrik Malmsten, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 16 maj 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Carl J Malmsten, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8988, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Björn Hasselblad (1990). Djurgårdsvandringar på Norra och Södra Djurgården. Djurgårdsdistribution. ISBN 9789197041805 , sida 45
  6. ^ ”Dagens Nyheter, 30 mars 1883”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305015919/http://tidningar.kb.se/8224221/1883-03-30/edition/0/part/1/page/2.jpg. Läst 23 maj 2015. 
  7. ^ ”Aftonbladet, 6 april 1883”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150523052814/http://tidningar.kb.se/4112678/1883-04-06/edition/0/part/1/page/2.jpg. Läst 23 maj 2015. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Malmsten, 1. Per Henrik, 1904–1926.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pehr_Henrik_Malmsten&oldid=55903220”