Rockwell B-1 Lancer: Skillnad mellan sidversioner
Amirobot (Diskussion | Bidrag) m r2.7.1) (robot Lägger till: fa:بی-۱ لنسر |
EmausBot (Diskussion | Bidrag) m Bot: en:Rockwell B-1 Lancer är en läsvärd artikel |
||
| Rad 42: | Rad 42: | ||
{{Link FA|de}} |
{{Link FA|de}} |
||
{{Link GA|en}} |
|||
[[ar:بي-1 لانسر]] |
[[ar:بي-1 لانسر]] |
||
| Rad 60: | Rad 61: | ||
[[hu:B–1 Lancer]] |
[[hu:B–1 Lancer]] |
||
[[ms:B-1 Lancer]] |
[[ms:B-1 Lancer]] |
||
| ⚫ | |||
[[nl:B-1 Lancer]] |
[[nl:B-1 Lancer]] |
||
[[ja:B-1 (航空機)]] |
[[ja:B-1 (航空機)]] |
||
| Rad 66: | Rad 66: | ||
[[pl:Rockwell B-1B Lancer]] |
[[pl:Rockwell B-1B Lancer]] |
||
[[pt:B-1 Lancer]] |
[[pt:B-1 Lancer]] |
||
| ⚫ | |||
[[ru:Rockwell B-1 Lancer]] |
[[ru:Rockwell B-1 Lancer]] |
||
[[fi:B-1B Lancer]] |
[[fi:B-1B Lancer]] |
||
Versionen från 2 december 2011 kl. 19.17
| Rockwell B-1B Lancer | |
 | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Bombplan |
| Besättning | 4 |
| Första flygning | 1974 |
| I aktiv tjänst | 1985- |
| Versioner | B-1A (aldrig tillverkad) B-1B |
| Tillverkare | Boeing (Rockwell) |
| Data | |
| Längd | 44,81 |
| Spännvidd | 41,67 (osvept), 23,84 (svept) |
| Höjd | 10,36 |
| Vingyta | 181,2 m² |
| Tomvikt | 87,1 ton |
| Max. startvikt | 216,6 ton |
| Motor(er) | 4 x General Electric F101-GE102 dubbelströms |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 1200 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | 12000 km |
| Transporträckvidd | 7000 km |
| Max. flyghöjd | okänd |
| Stigförmåga | okänd |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 27 ton |
| Beväpning & bestyckning | |
| Fast beväpning | finns ej |
| Bomber | B61, B83, MK 82AIR, JDAM, WCDM |
| Robotar | AGM-69A,AGM-129A,JSOW, |
| Elektronik | |
| Elektronik | okänd |
Rockwell B-1 Lancer är ett fyrmotorigt bombflygplan som kan bära såväl bomber som attackrobotar. B-1:an konstruerad för överljudshastighet och har en räckvidd uppemot 1.200 mil.
B-1:an har utfällbara vingar och första flygningen genomfördes 1974. Planet var tänkt som en ersättare till bombflygplanet B-52, skulle kunna gå i överljudsfart. Stor möda lades på att få cockpit att landa säkert på uppblåsbara airbags med hela besättningen intakt, men kostnaderna skenade iväg och då det kalla kriget började avklinga stoppades vidare utveckling. Projektet gick ned i en svacka, främst beroende på att kvarvarande B-52:or kunde uppgraderas med bl a bättre elektronik, men 1981 blev det aktivt igen. Det visade sig att metallutmattning på många B-52:or gjorde det nödvändigt med helt nya plan. 1985 inleddes leverans av 100 flygplan till USA:s flygvapen. Den har tre inre vapenrum som också kan fyllas med extratankar. B-1 har även ett mycket avancerat vapen- och motmedelssystem. 1998 var det år som flygplanet för första gången användes i krig, och då i Irak. Den sena krigsdebuten berodde på att man tidigare år hade haft problem med både motorer och motmedelssystem. Enorma modifieringar medger att B-1 numera även kan bära konventionell beväpning. Modifieringsarbetet var klart tidigt under 2000-talet. B-1 kan även lufttankas. Modifieringar pågår fortfarande.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||