Wikipedia:Faktafrågor

Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Svar kommer från allt i från några minuter till några veckor. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än cirka en månad flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Marängsviss

Vad heter marängsviss på främmande språk? Och varför kallas den schweizisk hovdessert när Schweiz inte har haft något kungligt hov? Thuresson 12 juni 2009 kl. 17.05 (CEST).

I marängsviss ingår vispad äggvita, Eischnee på Tyska http://de.wikipedia.org/wiki/Eischnee. Engelska Meringue och dess artikel kan vara till hjälp. http://en.wikipedia.org/wiki/Meringue

svenboatbuilder 12 juni 2009 kl. 19.38 (CEST)

Desserten kallas sällan schweizisk hovdessert. Får bara 15 träffar på Google och flera av dem kommer från Wikipedia så det är nog ett wikipediaord. Marängsviss, marängsuisse och hovdessert är de vanligaste namnen enligt googlesökning. --NERIUM 12 juni 2009 kl. 21.07 (CEST)

Ordet marängsviss kommer av att rätten innehåller maränger och att den till utseendet liknar snöklädda alper, som ju finns i Schweiz, vilket då har givit efterleden -sviss. Detta är väl anledningen till att synonymen innehåller ordet "schweizisk", medan namnet "hovdessert" förmodligen skall stå för att det är en elegant efterrätt. Namnet är alltså inte sammansatt av "schweiziska hovet" och "dessert" utan av "schweizisk" och "hovdessert". E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.35 (CEST)

Om det inte finns något ord för denna rätt på andra språk, kanske den egentligen bara finns i Sverige? Hade man glass i marängsvisch redan från början eller var det bara grädde då? Hornet II 23 juli 2009 kl. 16.46 (CEST)

Ingen som vet? Kan man hitta gamla recept någonstans? Hornet II 3 augusti 2009 kl. 09.34 (CEST)

Om man söker på "meringue suisse", som är den korrekta franska stavningen, så framgår det att meringue suisse egentligen är namnet på vanliga maränger. Detta till skillnad från exempelvis "meringue italienne" som görs med smält socker. I Sverige har sedan denna benämning på något sätt fått ge namnet till en speciell maräng-rätt - marängsviss. /B****n 20 augusti 2009 kl. 22.20 (CEST)

Jaha, i så fall är den förklaring jag ger ovan (och som jag har läst en gång i någon källa som jag inte minns men som verkade vederhäftig) om likheten med alper felaktig. E.G. den 25 augusti 2009 kl. 23.35 (CEST)

Att "hovdessert" skulle ha att göra med att det är en elegant dessert tror jag kan vara helt riktigt. Under 1600- och 1700-talen bestod aristokratins desserter av bord översållade med konfektyr och finare bakverk. Kanske tyckte man att marängsuissen liknade sådana desserter. /B****n 28 augusti 2009 kl. 12.14 (CEST)

Jag lade in ditt svar på frågan i artikeln om marängsviss nu. E.G. den 27 september 2009 kl. 19.02 (CEST)

För övrigt behandlades marängsviss i Svenska Dagbladets språkspalt igår, dock bara avseende stavningen, inte så mycket om ordets ursprung. E.G. den 29 september 2009 kl. 20.29 (CEST)

Enligt baksidan av ett mjölkpaket från Milko är/var efterrätten vanlig i Gruyère. Ligger det något i detta? Vivo 15 oktober 2009 kl. 20.30 (CEST)

Svenskarnas agg mot automatlåda?

Hur kommer det sig att svenskar hyser ett så stort agg mot automatisk växellåda? Vad jag märkt så verkar det nästan vara spöstraff på att inte köra manuellt. Javisst drar det lite mer soppa med automat då men varför detta hat? 81.225.42.139 7 augusti 2009 kl. 17.18 (CEST)

Jag känner inte till något sådant hat. Det beror väl snarast på vad för umgängeskrets du har. Källa? Jag kan väl möjligen tänka mig att det går hand i hand med USA-hat, där som bekant i princip alla bilar är automatare. /Grillo 7 augusti 2009 kl. 17.20 (CEST)

Jag tror det kan ha med våra respektive amerikanernas vägar och bilvanor att göra. Kör man mycket på landsvägar är nyttan av en automatlåda inte så stor och man kan köra en bil med rätt liten motor hyggligt snabbt genom att växla aktivt. Kör man däremot en bil med stor motor är behovet av detta mindre, och nyttan med automatlåda ökar om man kör mycket i stadsmiljö med många start och stopp. När det väl börjat etableras tendenser blir de lätt förstärkta av vanan, i "automatländer" associeras manuell låda då med billiga bilar, och i "manuella länder" associeras automatlåda med föga skickiga, lata förare. - Tournesol 7 augusti 2009 kl. 17.35 (CEST)

Folk vill ju ofta ha status, kunna skryta lite bland släkingar och vänner. Folk vill inte att folk ska skratta bakom ryggen. Samma sak när det gäller val av märke. Sedan är det en annan sak att manuell ofta ger sämre acceleration för många som inte vill gå upp på höga varv (och de vill ha manuell för att automatlådan inte ska gå upp på höga varv, för det låter så illa tycker de) --BIL 7 augusti 2009 kl. 20.53 (CEST)

Men tänk vad praktiskt när man jobbar som transportarbetare att slippa hålla på att vispa med spaken mellan varje stopp! (Av erfarenhet.) --  L a v a l l e n  7 augusti 2009 kl. 17.45 (CEST)

Hat och hat, finns inget hat mot automatlåda. Utan är som Tournesol skriver, dyrare bil eller bli en skickligare förare, ditt val ;-)

Sen är ju en annan aspekt av de två olika växellådorna, att den manuella lådan gör de ju enklare kan rulla igång bilen om startmotorn gått sönder. Och när Sverige tidigare haft en av Europas äldsta bilpark så kan det varit en bidragande faktor?? //Joshua06 7 augusti 2009 kl. 17.48 (CEST)

Jag minns när min far skulle för första gången sedan jag fötts skulle köpa ny (begagnad) bil; detta var 1977. Jag var med i en oherrans massa affärer och tittade på och provåkte olika modeller med honom och min minnesbild är att var och varannan bil vi tittade på då hade automatlåda och att det nästan var svårt för min far som ville ha en manuellt växlad att hitta en bra sådan, så kanske har trenden svängt sedan dess? /FredrikT 7 augusti 2009 kl. 23.53 (CEST)

På diverse bilmekarforum har jag lärt mig följande: Volvos automatlådor (eller kombinationen växellådor/motorer) på 1970- och 1980 talen var inte vidare bra, bland annat genom att de gav ordentligt förhöjd bränsleförbrukning jämfört med manuella växellådor (och Volvos automatlådor måste väl varit bland de vanligaste automatlådorna i Sverige på den tiden). I Sverige har bränslepriserna varit relativt höga jämfört med t ex USA, och därför blir det en viktigare faktor här än där. /NH 8 augusti 2009 kl. 00.03 (CEST)

Surt sa räven, jag tror inte det är konstigare än det att det i Sverige är relativt dyrt att välja automatisk låda istället för manuell, så därför så hittar man på den ena ursäkten efter den andra att det inte är något bra med automatlåda. Jag har inte träffat en enda person som kört en automatväxlad bil regelbundet som föredrar manuell låda. Ghostrider ♠ 10 augusti 2009 kl. 15.29 (CEST)

Jag är en av de personer du inte träffat och som kör båda typerna någorlunda regelbundet. Själv tycker jag manuell växellåda är roligare eftersom den ger mer körglädje än automatare. Dock har automatare fördelen att vara enklare och på så vis bekvämare när man bara vill transportera sig. Antagligen handlar det bara om en smaksak. //Scouten 8 september 2009 kl. 23.05 (CEST)

Det kan ha funnits flera skäl. Dels drar gamla automatväxlade bilar (utan lock-up) mer bensin än bilar med manuell låda. Skillnaden är inte lika stor idag. Automatlådan stjäl också en del effekt. Det är inte ett lika stort problem idag, men på 70-talet var det inte så mycket kräm i de flesta bilar. En Volvo hade kanske 90 hk och blev nog väldigt seg med automat. Ett annat argument som jag har fått höra när jag frågar typiska söndagsbilister om varför de inte har automatlåda är "det går ju inte att bogsera (igång) bilar med automat". Det var säkert ett gångbart argument för 20 år sedan, men knappast idag (nya bilar ska inte bogseras igång, och de får inte motorstopp titt och tätt som förr). En del påstår att automatlåda inte är "tillräckligt sportigt" för deras Ford Ka/Hyundai Atos/annan godtycklig shoppingbil. Konstigt nog levereras många Chevrolet Corvette och Ford Mustang däremot med automat :-) CalleC 5 oktober 2009 kl. 10.50 (CEST)

Europeiska bilar hade för klena motorer för automatlådorna som fanns på 60-talet, dessutom ökade bensinförbrukningen vilket spelade stor roll i Europa med våra höga bensinpriser. Rädslan för att den komplexa aumtomatlådan skulle gå sönder var också en faktor. Dessa fördomar har hängt kvar trots att utvecklingen har gått framåt. Ännu värre är det i länder som Frankrike kanske för att deras bilar var ännu klenare. /OSSA 78.69.11.18 12 oktober 2009 kl. 23.44

Mmm.., för mig har det tidigare varit farhågan att automatlådan skulle krångla och bli dyrare i underhåll, jämfört med en manuell som normalt håller tiden ut. Som redan nämnt drog tidigare automatbilar märkbart mer bränsle och kunde minska effekten, vilket slår kraftigare i samband med ett högre bränslepris eller vid en relativt motorsvag bil. Det svenska klimatet har nog också påverkat en del och en trögstartad bil blir ju ännu mer opraktisk om man inte ens kan dra igång den. Prisbilden var ju till automatens nackdel, både vid inköp av den nya bilen och ett försämrat värde som begagnad, då den är närmare en eventuellt dyr service.

Olika känslomässiga associeringar, som brukar skapas tidigt i livet, påverkar nog också som att de som kör automatlåda skulle var tvungna att köra det, vilket förstärks i de fall som körkortet dessutom är begränsat till en sådan lösning. Idag upplever iaf jag att automatlådans nackdelar påverkar mindre och nettonyttan blir större, beroende på vilken körning man förväntar sig, vilken biltyp man siktar på samt vilket yrke man har. En av de skönaste bilar jag haft var en relativt motorstark automat, medan tanken inte föddes att köpa en äldre begagnad motorsvag dito med automat. För de som inte prövat automat finns några halvt manuella varianter som medger en manuell styrning av växlingen (Tiptronic, Steptronic, mm, beroende på bilmärke) och efter att ha paddlat ett tag med växlingen, landar nog många i beteendet att låta automatlådan sköta jobbet, om den nu ändå finns.
/Ronny W 17 oktober 2009 kl. 12.08 (CEST)

Laptopens förmåga att växla till batteri?

Vad är det som gör att en laptop kan växla till batteri utan att den stängs av innan den växlar? Är det så att den hela tiden drivs av batteriet som i sin del laddas hela tiden av nätagget?none 16 sept 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns nog elektronik som snabbt växlar över till batteri om nätkabeln kopplas loss. Det går att köra med nät utan batteri också. Det finns en kondensator som håller uppe spänningen under den korta tid det tar för elektroniken att upptäcka nätbortfall. --BIL 16 september 2009 kl. 23.52 (CEST)

Nätströmmen måste ju likriktas innan den når in i elektroniken. En sådan likriktare innehåller alltid en resevorar av ström, eftersom växelströmmens natur är att den, i praktiken, stänger av sig själv 100 gånger varje sekund. -- Lavallen 21 september 2009 kl. 09.32 (CEST)

Caruso i Amazonas?

HEJ Har jag rätt när jag påstår att Caruso framträdde på operahuset i Manaos i Amazonas. Tacksam för svar. mvh Åke Lundqvist

Hej. I det ståtliga operahuset i Manaus har många stora operasångare framträtt, men att Enrico Caruso skulle ha gjort det anses vanligen vara en skröna, utan några faktiska källor som bevisar det hela. //Salsero 19 september 2009 kl. 19.53 (CEST)

Hej, jag blev nyfiken. Jag kikade hos wiki-portugisiska pt:Enrico_Caruso. Där står mot slutet: "No filme Fitzcarraldo de Werner Herzog, com Klaus Kinski no papel de Fitzcarraldo, aparece no início da projeção uma entrada de Caruso na Ópera de Manaus, no Brasil, onde Caruso de fato nunca se apresentou."

För oss som inte kan portugisiska så erbjuder Google knagglig översättningshjälp: "I filmen Fitzcarraldo av Werner Herzog med Klaus Kinski i rollen som Fitzcarraldo, i början av en projektion inträde Caruso Opera i Manaus, Brasilien, där Caruso aldrig riktigt presenterade sig." Det ska väl betyda att Caruso aldrig var i Manaus, men att Werner Herzog kanske ville tro det? Mvh / Mkh 21 september 2009 kl. 17.08 (CEST)

Fingersättning P-B

Hur ska man placera vänsterhandens fingrar i W. Peterson-Bergers Rentrée?

Hej. Du kanske blir hjälpt av detta [1]. Mvh / jlundqvi 21 september 2009 kl. 09.13 (CEST)

Tack, det var snällt att googla åt mig. Men det är 1) fel låt och 2) helt omöjligt att avgöra hur han sätter fingrarna 85.225.141.80 21 september 2009 kl. 09.37 (CEST)

Snurrande bollar på tak

Hallå! Jag undrar vad det är för små snurrande bollar som finns på vissa tak?

Mvh Richard

De snurrande bollarna sitter vid utblåsningen av en ventilationsfläkt. Konstruktionen är skapad för att sluta sig när ingen luftström går genom "bollen", så att regn och luftföroreningar inte ska kunna komma in, och öppna sig när luft strömmar ut. Då den mestadels roterar, i och med att ventilationen är på, förhindras även att fåglar sitter på den och smutsar ner den. Mvh / jlundqvi 21 september 2009 kl. 09.02 (CEST)

Mig veterligen är bollen (brukar vara kromad) en liten vinddriven fläkt som förstärker draget i hus med självdragsventilation. CalleC 5 oktober 2009 kl. 11.02 (CEST)

Piano-skala

Sonen kom hem från första pianolektionen med en läxa - att träna på skalan. Pianomagistern hade skrivit ut skalan under noterna - C D E F G A B C. Min fråga är ; När jag i min barndom spelade en smula piano fick jag lära mig skalan C D E F G A H C. Har H.et döpts om till B? Varför? Vad kallar man isf det jag fick lära mig var B - upphöjt (svarta tangenterna)? Och vad kallas då en gammal konsert i H-dur t.ex.? Döper man om musikstyckena också? --Idunius 22 september 2009 kl. 09.39 (CEST)

Läs här Ton samt ett oändligt antal diskussioner kopplade till detta ämne... Rex Sueciæ 22 september 2009 kl. 09.47 (CEST)

Tackar! Vilken tur att det finns bra uppslagsverk..:-) --Idunius 22 september 2009 kl. 10.37 (CEST)

Nummer till Taxibolag i Marakesh

Hejsan, jag undrar om någon vet vart jag kan få tag på ett nummer till ett taxibolag som verkar i Marakesh -- Trill 22 september 2009 kl. 11.28 (CEST)

Flygplatsens wikisida, http://fr.wikipedia.org/wiki/Aéroport_Marrakech_-_Menara har länk t taxi http://www.taximarrakchi.com . Mvh / Mkh 22 september 2009 kl. 13.27 (CEST)

Brakiss

ja hejsan, jag heter sunil87 här och jag undrar varför min upplagda del om brakiss, star wars karaktären, togs bort? Faktan stämmer.

Hej. Artikeln togs bort av en administratör eftersom ämnet inte bedömdes uppfylla Wikipedias relevanskriterier och för att källan angavs vara Starwars-wikian, vilken inte passar som källa. /Diupwijk 23 september 2009 kl. 08.10 (CEST)

Du kan skriva om brakiss i artikeln Jedi där karaktären är omnämnd. --NERIUM 23 september 2009 kl. 08.26 (CEST)

Jaktradio?

Vad skiljer egentligen en jaktradio ifrån en walkie talkie? Är det samma sak fast med olika namn? Realtime 23 september 2009 kl. 14.07 (CEST)

Jag såg här att PTS gör vissa undantag i tillståndsplikten för mobila radiosändare när det gäller jord- och skogsbruk samt jakt. Vissa frekvenser upplåts fritt till dem med viss maximala sändareffekt och kanalindelning. Man kan tänka sig att en radio som är anpassad till de frekvenser och effekter som är fria för jakt kan kallas jaktradio. En walkie-talkie i allmänhet kanske är begränsad till vad gemene man får göra. /Rolf B 23 september 2009 kl. 16.22 (CEST)

Så jaktradio får ej användas till vanligt bruk?Realtime 25 september 2009 kl. 09.46 (CEST)

Jag gav bara ett förslag på vad som kunde tänkas vara skillnaden mellan begreppen jaktradio och walkie talkie. Jag vet inte om det är tillåtet att äga en radioutrustning som kan göra saker som ägaren inte har tillstånd till. Kanske får man använda jaktradio för allmänt bruk om man undviker att använda de extra kanaler som bara är till för jord- och skogsbruk samt jakt, men risken att man gör fel i okunskap eller av misstag är förstås överhängande. Säkrast är att fråga PTS. /Rolf B 25 september 2009 kl. 13.32 (CEST)

För jaktradio måste man ha sändartillstånd ([2]). Amatörradiotrafik generellt (inklusive bruk av walkie-talkies) måste följa PTS föreskrifter om frekvenser och signalstyrkor ([3], obersevera att ändringar i dessa sker den första oktober 2009). Vivo 25 september 2009 kl. 13.56 (CEST)

Fiat Punto,startproblem

Jag har en Fiat Punto som för det mesta går som en klocka. Men vid cirka var 50-100:de startförsöket vägrar den fullständigt! Om jag försöker lite senare hoppar den igång direkt! Den kan även rullas igång om möjligheter finns. Det är full kraft i batteriet. Har haft den på märkesverkstad vid flera tillfällen och fått den loggad men ingen annan åtgärd har gjorts. Känner du till problemet, kontakta mej! Vivi

Har modellen positionsgivare? - Tournesol 23 september 2009 kl. 18.41 (CEST)

Fett

Vilken nytta har levande varelser av fett ?

Se artikeln om fett. //Calle 24 september 2009 kl. 17.59 (CEST)

Vad är detta för flagga?

Jag har en flagga med gul bakgrund, med en röd stjärna i mitten omsluten av en grön krans, inte helt olik den på Cyperns flagga, men med längre kvistar. Jag misstänker att den har någon relation till PKK och/eller Kurdistan, men har inte kunnat hitta något om den. Vad är det för flagga? Herrn 25 september 2009 kl. 11.17 (CEST)

Är det denna? Den tillhör åtminstone PKK:s kvinnoförbund/avdelning. -- [ jiˈesˌdeːo ] 25 september 2009 kl. 11.25 (CEST)

Det är den! Tack. Herrn 25 september 2009 kl. 19.08 (CEST)

Spelografi – ett riktigt ord?

Ordet spelografi fångade min uppmärksamhet och frågan dök upp: Är spelografi ett riktigt ord? Exempel hittas här. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 14.30 (CEST)

Speleografi är läran om grottor, men läran om spel (vilket bör inkludera datorspel) heter ludologi. Vivo 27 september 2009 kl. 15.46 (CEST)

Speleologi är läran om grottor. Rex Sueciæ 27 september 2009 kl. 18.03 (CEST)

Och på sidan om ludologi ser man att den korrekta termen är ludografi. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2009 kl. 16.15 (CEST)

-logi är ett efterled som betyder ’lära’, ’vetenskap’ av grekiskans efterled -logia med samma betydelse bildat av logos som betyder 'ord'. -grafi är ett efterled som betyder -skrivning, -beskrivning, -registrering och ingår i många vetenskaper som innebär att dessa hade en beskrivande karaktär. Inom medicin är det bl.a. undersökningsmetoder eller radiologiska metoder som resulterar i en bild eller grafisk framställning som får ändelsen -grafi. Av grekiskans -graphia av grapho 'skriva'. Ludologi är alltså 'läran om spel' och ludografi en 'sammanställning av spel'. Rex Sueciæ 27 september 2009 kl. 16.39 (CEST)

Sammanfattning: Alla rubriker innehållande Spelografi skall bytas till Ludologi. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 17.26 (CEST)

Ledsen jag skrev fel, jag menade att de skulle bytas mot ludografi. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 18.40 (CEST)

Sammanfattning: Spelografi är inget grekiskt ord. Ludografi är ett grekiskt ord. Så, vad har det med svenska språket att göra? Frågan är väl vilka ord som brukar användas på svenska för uppställningar av spel? --boiVIE  27 september 2009 kl. 17.47 (CEST)

Och om vi vill ha ett ord analogt med diskografi ska det vara ludografi förstås - inte ludologi. Rex Sueciæ 27 september 2009 kl. 17.49 (CEST)

Ludografi, ludography, ludografie, ludographie ger samtliga ett antal träffar på google och på andra språkversioner av Wikipedia, vilket tyder på att det används i vissa kretsar. Om det är ett bra ord och/eller om det ska användas på Wikipedia har jag ingen bestämd uppfattning om, men det förefaller väl så användbart som alla andra lånord i branschen som diskografi, bibliotek m.fl. Rex Sueciæ 27 september 2009 kl. 18.03 (CEST)

Boivie, jag vet inte något annat ställe än Wikipedia där man kan hitta sådana listor med spel. Det vore ju förstås bra att följa någon standard om det finns. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 18.40 (CEST)

Och vem tusan vet vad ludologi eller ludografi betyder? (Möjligtvis de som var med när projekt:datorspel diskuterade namnbyten fram och tillbaks iofs :P). Spelografi eller spellista fungerar väl utmärkt? Annars =Spel där Mario figurerat=. Det är väl inte farligt att använda ett nytt ord om betydelsen är uppenbar? –dMoberg 27 september 2009 kl. 22.28 (CEST)

Länka gärna till diskussionen om namnbyten. Jag tog upp ämnet eftersom jag tyckte spelografi lät lite fjantigt. Själv föredrar jag ludografi eller spellista. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 22.43 (CEST)

Håller med om att spelografi låter ohyggligt självpåhittat. Ludografi är åtminstone baserat på etablerade principer för bildande av liknande ord. Ludografi ger till och med fler Google-träffar. Man kan ju inte undvika att använda ord bara för att man tror att folk inte vet vad de betyder. Jag förstår inte heller Boivies argument eftersom till exempel biografi, bibliografi och diskografi också är baserade på grekiskan. Ska vi ta bort alla ord baserade på grekiskan blir det många vetenskapliga termer och liknande som försvinner. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2009 kl. 22.54 (CEST)

Min tanke var att biografi, bibliografi och diskografi är ord som är väl etablerade i svenska språket, medan ludografi är ett helt nytt ord för mig. Och om det inte används i annan svenskspråkig litteratur så är Wikipedia inte rätt plats att lansera det, även om det råkar vara bildat på samma sätt som andra ord som används. Själv tycker jag Mobergs förslag låter vettigast hittills. -- boİvİE 27 september 2009 kl. 23.44 (CEST)

Fram tills ludografi blir etablerat som bibliografi och liknande bör det imo undvikas. Bättre att använda "Spellista". Vi använder ju även "Låtlista" och inte "Sångografi" eller nåt annat bildat delvis/helt från grekiskan. /Grillo 27 september 2009 kl. 23.54 (CEST)

Om ludografi är helt nytt som ord, så är spelografi det också. Använd hellre ordet spellista på Wikipedia, vi skall inte hitta på nya ord här och vi skall inte krångla till det. Vill man använda ett ord som låter "finare" är ludografi klart att föredra framför den konstruerade och oetablerade termen "spelografi". E.G. den 27 september 2009 kl. 23.56 (CEST)

Jag vet faktiskt inte hur etablerat ordet är i spelkretsar, men Rex Sueciæ länkade i artikeln ludografi till ett examensarbete i interaktionsdesign, där termen används. Skulle det innebära att termen används inom utbildningskretsar anser jag den som etablerad, kanske inte bland den stora massan, men åtminstone bland invigda. Jag vet inte hur bevandrad Overengen, som skapat artikeln, är i sådana termer, men denne verkar åtminstone väldigt intresserad av spel, baserat på användarsidan. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 september 2009 kl. 23.59 (CEST)

Jesses, många satsradningar där. -- [ jiˈesˌdeːo ] 28 september 2009 kl. 00.02 (CEST)

Jag drar mig till minnes en gammal diskussion om konstruerade ord, Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv_9#Sveofil.2Fsvedofil.3F. Om man skall skapa nya ord, anser jag att man skall använda ordled som hör ihop genom att de har samma ursprung och brukar sättas ihop på ett visst sätt. Nu finns visserligen filmografi på svenska och det ordet är etablerat, men jag tycker inte att det är skäl nog för att skapa ordet spelografi. E.G. den 28 september 2009 kl. 00.17 (CEST)

Här är ytterligare några akademiska uppsatser på svenska där det används: [4], [5]. På enwiki är det en omdirigeringssida en:Ludography, på tyska en artikel de:Ludografie, på nederländska i några artiklar t.ex. nl:Kris Burm och på franska finns ett hundratal förekomster. Rex Sueciæ 28 september 2009 kl. 00.19 (CEST)

Jag har nu kontaktat Språkrådet och fått följande svar:

"Såväl ludologi som ludografi med de förklaringar som återges verkar fullt rimliga ord.
Men vi vill avråda från spelografi. Och det av två skäl. För det första verkar det konstigt att å ena sidan ha ludologi med en förled av latinskt ursprung (ludo-) och å andra sidan ha spelografi med en förled av germanskt ursprung (spel-) och där man tvingas lägga till ett -o- för att ordet skall se ut som andra på -grafi (biografi, demografi, fotografi). Det andra skälet är att man inte brukar kombinera -grafi med andra förleder än sådana av grekiskt eller latinskt ursprung. Ett undantag finns, nämligen filmografi med film, som har germanskt, närmaste bestämt engelskt ursprung. Men där finns inget latinskt ord som konkurrerar.
Med vänliga hälsningar, Birgitta Lindgren Språkrådet"
Rex Sueciæ 28 september 2009 kl. 11.20 (CEST)

Vaccinering mot influensan

Jag stötte på en facebookgrupp som argumenterar mot att man inte bör utsätta sig för svininfluensevaccinet, det skulle enligt uppropet till och med kunna vara dödligt. Redan när jag läste en av de första meningarna "Mina vänner, var så god och ta detta medelandet seriöst och var rädd om vår frihet att välja. Om en person vägrar att ta vaccinationen kan polisen tvinga den person men om en miljon personer vägrar så blir Sverige inte en Polis Stat." ryggade jag och tänkte att det här är samma konspiratoriska bullshit-upprop (komplett med särskrivningar och massor av utropstecken) som man ser flyta omkring på nätet med ojämna mellanrum. Nästa påstående är "Sverige har undertecknat ett dokument med WHO (World Health Organisation) om att WHO får lov att beordra Sverige (och c:a 140 andra länder) att tvångsvaccinera befolkningen om WHO bedömer att det är nödvändigt."

Jag försökte i god källkritisk anda leta efter någon skrivelse från myndighetshåll att det är frivilligt att ta vaccinet, men hittar inte. Jag känner på mig att det finns fel på så många plan i uppropet att man borde strunta i det, men kan ni hjälpa mig med ett par länkar? //Knuckles...wha? 27 september 2009 kl. 21.39 (CEST)

Såvitt jag vet är sjukvård frivillig i Sverige, och det inkuderar även vaccinationer. Vissa unga, missbrukare eller psykiskt sjuka människor kan dock tvångsvårdas. Exempel. Om tvångsvård kan man läsa exempelvis på [6]. --Korall 27 september 2009 kl. 22.38 (CEST)

Jag gissar att det är information man inte hade en tanke på att man skulle behöva skriva ut. /Julle 27 september 2009 kl. 22.40 (CEST)

Håller med Julle. Det känns lite bakvänt att leta efter ett dokument som styrker att det är frivilligt, du borde leta efter ett dokument som tyder på tvång. Tydligen ska ett sådant finnas mellan WHO och Sverige. Detta känns mest som den vanliga vi-är-rädda-för-vaccin-utan-riktig-vetenskaplig-anledning spetsad med globala konspirationsteorier. //Calle 27 september 2009 kl. 22.44 (CEST)

Finland har lagstiftning som tillåter obligatoriska vaccineringar. I Lag om smittsamma sjukdomar 23.7.1986/583 12 § stadgas (sedan 14.11.2003/935):

Kommunen skall anordna allmänna obligatoriska vaccineringar för förhindrande av spridning av en sådan smittsam sjukdom som kan åsamka avsevärd skada på hälsan för hela befolkningen eller en del av den, eller av andra viktiga hälsovårdsskäl. Statsrådet beslutar om tidpunkten för obligatorisk vaccinering och om vilken befolkningsdel, grupp eller åldersklass vaccineringsskyldigheten omfattar, hur länge beslutet är i kraft samt vad som i övrigt skall iakttas vid vaccineringen. Innan beslutet fattas skall Folkhälsoinstitutets utlåtande i ärendet inhämtas, om inte Folkhälsoinstitutet har gjort en framställning i saken.

När obligatorisk vaccinering anses synnerligen brådskande kan social- och hälsovårdsministeriet fatta ett temporärt beslut om verkställandet av dem. Beslutet skall utan dröjsmål meddelas statsrådet, som skall fatta slutligt beslut i saken.

Saknas sådan bestämmelse i motsvarande svensk lagstiftning?

(Sedan återstår att bedöma huruvida personerna bakom kampanjen gjort en mer balanserad analys av för- och nackdelar än de ansvariga myndigheterna kan antas göra innan sådana beslut.)

--LPfi 28 september 2009 kl. 12.46 (CEST)

Scientists out to kill us again /Grillo 28 september 2009 kl. 13.03 (CEST)

En liten reflektion. Uttalandet som citerades i frågan andas inte bara konspriationsteori i allmänhet, utan specifikt sådan som jag mest förknippar med scientologin. Allt som oftast är det i deras världsbild psykiatrikerna som är ute för att förslava oss alla, men de har även spridit allehanda påståenden om AIDS, så infektionssjukdomar och deras ursprung och bekämpning står också på deras agenda sedan tidigare. Jag säger bara fluoridation! Tomas e 28 september 2009 kl. 13.41 (CEST)

Vaccinationsprogrammet är ett erbjudande till befolkningen och en tydlig rekommendation, men inget påbud eller tvång. Jag har talat med en verklig auktoritet på frågan och hans svar är entydigt: "Nej, det är inte tillåtet att tvångsvaccinera". Och Socialstyrelsens Anders Tegnell säger att han är glad över att så stora delar av befolkningen vill vaccinera sig, men att det finns grupper som trots allt bör undvika vaccinationen: "...till exempel spädbarn och personer med kraftig äggallergi"[7]. Janders 28 september 2009 kl. 15.50 (CEST)

(Avintenderar) År 2008 lades "Proposition 2008/09:212 Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009" fram med förslag om att den här typen av influensa skulle tas upp i Smittskyddslagen (2004:168) som en allmänfarlig sjukdom. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Jag vet dock inte om den gjort det. Om den har gjort det leder det till ökade möjligheter för sjukvården att hantera det hela, eller ökad makt till smittskyddsläkarna på patienternas bekostnad om man så vill.

I 3 kap. Utredning av sjukdomsfall står följande:

"2 § /Träder i kraft I:2010-02-15/ Om någon som med fog kan misstänkas bära på en allmänfarlig sjukdom motsätter sig den undersökning som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger, får förvaltningsrätten på ansökan av smittskyddsläkaren besluta om tvångsundersökning. Beslut om sådan undersökning får meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas.

Vid undersökningen får det inte förekomma ingrepp som kan förorsaka annat än obetydligt men.

Den läkare som utfört undersökningen skall omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om resultatet av denna. Lag (2009:840)."

Om det då bekräftas att patienten är smittad är patienten skyldig att enligt 4 kap. Förhållningsregler:

"2 § Den behandlande läkaren skall besluta om individuellt

utformade förhållningsregler i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse

1. inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet,
2. förbud mot att donera blod och organ,
3. förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg,
4. skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap,
5. skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap,
6. skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning,
7. skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner, eller
8. skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlandeläkare.

Förhållningsreglerna skall meddelas skriftligt så snart det är möjligt samt tas in i den undersöktes patientjournal. Läkaren skall så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs."

Vid allmänfarlig sjukdom får dock isolering ske.

"1 § Den som bär på en allmänfarlig sjukdom får isoleras om

1. det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig de åtgärder som krävs för att förebygga eller så långt som möjligt minska risken för smittspridning, eller

2. det finns grundad anledning anta att den enskilde inte följer de förhållningsregler som har beslutats.

Beslut om isolering får meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas."

Det innebär enligt 5 kap. Isolering:

"3 § /Upphör att gälla U:2010-02-15/

Om någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom och genom sitt beteende utsätter någon annan för omedelbar risk att smittas får smittskyddsläkaren besluta om tillfällig isolering. Ett sådant beslut förfaller om det inte senast inom fyra dagar underställs länsrätten.

Tillfällig isolering som fastställts av länsrätten får bestå i högst två veckor, räknat från den dag beslutet verkställdes."

Längre isolering skall ske på en vårdinrättning som drivs av ett landsting, i högst tre månader, räknat från den dag beslutet verkställdes.

I teorin kan man alltså isoleras om man vägrar att vaccinera sig. Men det är knappast relevant i det här fallet eftersom hela poängen är att en absolut majoritet av befolkningen måste vaccineras för att en pandemi skall kunna stoppas (trots att jag har en kurs i bakfickan om det här kommer jag inte ihåg den exakta siffran). Sverige har ju historiskt satsat på frivillighet och inte tvång när det gäller sådana vaccinationer (till skillnad från ex. Japan och Frankrike) så det är ju troligt att det görs även nu, så jag betvivlar inte det Janders säger. Däremot finns ju möjligheten till tvångsmedel om smittskyddsläkaren finner det nödvändigt (om sjukdomen nu lagts till i lagen). Jopparn 30 september 2009 kl. 00.32 (CEST)

Om någon skulle få en muterad variant av influensaviruset som ex. ökar mortaliteten så lär det ju dock bli aktuellt att isolera den patienten, vare sig den vill det eller inte. Jag har däremot inte hittat något om WHO-avtalet som omnämns... Jopparn 30 september 2009 kl. 00.43 (CEST)

"I teorin kan man alltså isoleras om man vägrar att vaccinera sig." Fast smittskyddsreglerna gäller om det är konstaterat att någon bär på sjukdomen, och om det är fallet är väl vaccinering inte meningsfull?Sjö 30 september 2009 kl. 17.36 (CEST)

Som du ser i sista citatet står det att isolering får ske "[o]m någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom [...]" (undertecknads kursivering). Som du ser så har jag dock inte skrivit att det går att tvångsvaccinera patienterna, utan bara isolera dem. Sedan lär det väl aldrig göras eftersom det först och främst skulle leda till att en rätt stor andel människor skulle behöva isoleras (vilket är dyrt och knappast försvarbart på grund av den begränsade effekten, utan snarast leda till ökad ovilja och motstånd mot vaccinationen). Om majoriteten är vaccinerade spelar de sista procenten ingen roll ur smittspridningssynpunkt (däremot för deras egna hälsa och för deras arbetsgivare som får betala deras sjukfrånvaro...) Jag misstänker dock att det är här som ursprunget till Facebook-gruppen snedvridna idéer kan finnas, eller åtminstone till bakgrund för några av de källor, av blandad kvalité, som finns angivna där... Jopparn 1 oktober 2009 kl. 15.16 (CEST)

Jag är inte jurist, men enligt det jag förstått av Smittskyddslagen skulle det knappast gå att tvångsvaccinera hela befolkningen. Inte ens för sjukvårdspersonal är vaccinering mot A/H1N1-flunsan obligatorisk. Inget talar för att vaccinet skulle vara farligt. Det liknar det vanliga säsongsinfluensavaccinet till sin tillverkning, bara det att det är mot en annan influensa. Det finns vissa kontraindikationer (det vill säga vissa saker som kan göra att en enskild person inte bör vaccinera sig, eller bör tänka över det en gång extra) och det rör sig framför allt om allergi mot ägg, kyckling eller olika hjälpämnen i vaccinet enligt produktresumén. Dessa gäller för alla influensavacciner som tillverkas på det här sättet. I någon kvällstidning för ett tag sedan stod nån varning om att "Professor: Du kan bli FÖRLAMAD av INFLUENSAVACCINET" eller nåt liknande, men något mer tydligt om vad det handlade om stod inte i artikeln. Möjligtvis kan det ha syftat på Guillain-Barrés syndrom, som är en sällsynt akut inflammatorisk nervsjukdom som i en studie från 1976 visade sig kunna orsakas av vaccin mot en svininfluensa (dock inte den nya influensan). Andra studier har dock inte kunnat visa någon säker association, och även influensa kan orsaka Guillain-Barré, och sannolikt är risken större än efter vaccinet (dock är det viktigt att påpeka att risken att drabbas av Guillain-Barré efter både influensan och vaccinet sannolikt är extremt liten). Hittills är det alltför få som har hunnit vaccineras med det nya vaccuinet för att risken för GBS ska kunna värderas, eftersom det är en extremt sällsynt komplikation till vaccinering. Nitramus 2 oktober 2009 kl. 20.31 (CEST)

Själv kommer jag att tänka på Jenny McCarthy och hennes anhängare som tror att vaccinering orsakar autism, när det i själva verket hjälper en del (missa inte filmen) och att undvika vaccinera gör en del skada.//Hannibal 13 oktober 2009 kl. 10.12 (CEST)

På enwp finns en rätt bra sammanställning över oönskade bieffekter av influensavaccinering generellt, men döden är inte en av dem. Jag tar inte ställning vare sig för eller emot vaccinering, men vill bara påminna om mediahysterin kring fågelinfluensan och sars, och varför inte påminna om Olrogs visdomsord. Vivo 15 oktober 2009 kl. 20.55 (CEST)

Nitrometan?

Såg i filmen fast and fourious att de snackade om nitrometan är det samma sak som i lekmanna ord kallas nos eller är det en översättningsmiss? Realtime (diskussion) 30 september 2009 kl. 09.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej! Vad "nos" är vet jag inte. Men här finns beskrivning på både svenska Nitrometan och engelska en:Nitromethane. Mvh / Mkh 30 september 2009 kl. 10.39 (CEST)

Jag tror "NOS" syftar på NO₂, se vidare. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 30 september 2009 kl. 10.45 (CEST)

Snarare N₂O, dvs lustgas (dikväveoxid). NOS (Nitrous Oxide Systems) är ett varumärke som tillhör Holley Performance Products och är alltså inte samma sak som nitrometan. Njaelkies Lea (d) 30 september 2009 kl. 10.55 (CEST)

Det GeMet syftar på är nog NOx, dvs NO och NO_2 -- Lavallen 1 oktober 2009 kl. 14.42 (CEST)

Jag menade N₂O, men jag kom inte riktigt ihåg. Så jag gissade. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 2 oktober 2009 kl. 15.05 (CEST)

skivförsäljning i Sverige

Jag har en fråga som jag försökt få svar på från en massa olika ställen (Ifpi, stim mfl) men som jag inte lyckats få svar på: av Gyllene Tider och Roxette, vilket band har sålt flest skivor enbart i Sverige? Är det någon som vet svaret, eller vet vem som skulle kunna veta? detta skulle lösa en mycket segdragen vadslagning mellan mig och en vän! /Marxmax 30 september 2009 kl. 15.40 (CEST)

Intressant fråga. Kan inte svaret, men kanske kan du försöka använda http://www.hitparad.se/index.asp som inte uppger siffror, men listplaceringar.

Här har du lite statisik för Sverige, försök utgå från den:

• Album av Gyllene Tider http://www.hitparad.se/search.asp?cat=a&search=Gyllene+Tider
• Singlar av Gyllene Tider http://www.hitparad.se/search.asp?cat=s&search=Gyllene+Tider
• Album av Roxette http://www.hitparad.se/search.asp?cat=a&search=Roxette
• Singlar av Roxette http://www.hitparad.se/search.asp?search=Roxette&cat=s

Om man inte bara skall se till musikförsäljning upplever jag som att Gyllene Tider-hysterin rådde inuti Sverige, Roxette-hysterin utanför (kanske främst Argentina, USA). J 1982 30 september 2009 kl. 15.56 (CEST)

Tack för hjälpen! wikipedia är, som vanligt, fantastiskt. Har gjort en liten uträkning som visar att (enbart gällande album) roxette sammanlagt legat på listan i 204 veckor med en "högsta snitt"-placering på 5,54. GT har legat på listan i 247 veckor, med en "högsta snitt"-placering på 7,64. detta kanske tyder på någotsånär dött lopp, men samtidigt så borde ju en hög placering 1992 innebära fler sålda skivor än en hög placering 2004. Hmmm, det var krångligare än jag trodde att få svar på detta!/Marxmax 1 oktober 2009 kl. 12.17 (CEST)

Enligt Moderna Tider (musikalbum) var just det albumet förhandsbokat i 130 000 exemplar. Mer sådan information verkar jag inte hitta. J 1982 1 oktober 2009 kl. 14.27 (CEST)

stad/slott med endast kvinnor?

Har engagerat mig i en diskussion [8] på enwp's faktafrågor om en tydligen vida spridd kinesisk tidningsartikel som berättar en fantastisk historia om en svensk stad på 25 000 invånare där endast kvinnor är tillåtna att vistas, komplett med muskulösa kvinnliga skogshuggare och speciella regler om bad efter att man träffat en man. i vissa artiklar är det en stad, men i vissa artiklar är det istället ett slott. försöker övertyga frågeställaren om att detta bara är påhitt, och skulle vilja veta om någon vet vilket slott det egentligen är som avbildas i den här artikeln [9]? /Marxmax 2 oktober 2009 kl. 13.31 (CEST)

Det är, vågar jag lova, absolut inte ett svenskt slott. Skulle gissa på ett skotskt slott. Strindberg skrev en berättelse på det temat, Sagan om Stig Storverks son. Kan någon ha tagit den för en dokumentär berättelse månne?--Ankara 2 oktober 2009 kl. 14.53 (CEST)

Slottet ser inte svenskt ut. Antingen är det en modern byggnad som försöker se gammal ut, eller också från Skottland eller kanske Tyskland. --Aciram 2 oktober 2009 kl. 14.55 (CEST)

Tämligen säkert ett brittiskt slott i Tudorstil skulle jag säga. /FredrikT 2 oktober 2009 kl. 15.02 (CEST)

Man kan ju undra hur källkritiska användarna på zhwp är när sånt här får ligga kvar så pass länge... Den har ju "källhänvisning". Kanske något vi själva kan lära oss något av, även om det här är ett extremfall. /Grillo 2 oktober 2009 kl. 18.13 (CEST)

Artikeln verkar förekomma i en samling mer eller mindre sanna fantastiska anekdoter som publicerats som lustifikationer jämte resereportagen från en stor nyhetsbyrå, och ha spridits därifrån, men jag gissar att den har sitt ursprung i någon kinesisk klintbergare? //Rotsee 2 oktober 2009 kl. 23.52 (CEST)

Nu har nyheten nått Aftonbladet också [10] [11]./ Elinnea 9 oktober 2009 kl. 12.52 (CEST)

Samt blivit en wp-artikel av möjligen diskutabel encyklopedisk halt: Chako Paul City. /FredrikT 9 oktober 2009 kl. 13.01 (CEST)

Bilden på slottet har enwiki-användarna upptäckt vara Taymouth Castle. --bOIViE  9 oktober 2009 kl. 13.11 (CEST)

Inlägget på enwiki--Edaen 9 oktober 2009 kl. 13.21 (CEST)

Är det rätt bild?

Föreställer bilden i artikeln Magdalena Karlsdotter (Bonde) verkligen Magdalena? Jag tycker mig minnas att jag har sett den förut och att den då föreställde Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud). Kan någon bekräfta saken? Om den föreställer Katarina, kunde man flytta dit den, och det är kanske viktigare att ha en bild på henne. Jag minns inte var jag såg bilden förra gången, så jag kan inte göra det själv. --Aciram 2 oktober 2009 kl. 14.45 (CEST)

Ätten Bondes vapen (i hjärtskölden).

Det är i vart fall ätten Bondes vapen (se hjärtskölden ur riksvapnet från Karl Knutssons tid härintill) som är avbildat under henne, vilket indikerar att identifieringen är korrekt. /FredrikT 2 oktober 2009 kl. 15.00 (CEST)

Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud) var gift med Karl Knutsson (Bonde). En kvinna avbildades nog med makens vapen. Porträtt var sällsynta på 1400-talet, så det är kanske större chans att det finns ett porträtt av Katarina som drottning.--Aciram 2 oktober 2009 kl. 15.47 (CEST)

Jag skulle tvärtom säga att regeln var att en kvinna avbildades med sitt eget vapen. Jag tycker mig f ö känna igen just den här målningen och är rätt säker på att den utgör endast den högra halvan av en målning med båda makarna, där säkert han har sitt vapen och hon sitt (jämför det ungefär samtida porträttet av Kristian I med drottning i dennes artikel). /FredrikT 2 oktober 2009 kl. 15.59 (CEST)

Ja, jag kan inte säg något säkert. Det allra bästa vore förstås om man säkert kunde identifiera den i stället för att gissa. Kanske har någon sett denna bild i någon bok och kan säga säkert? Det var nog just det jag frågade efter. Diskussioner brukar inte tjäna så mycket till. Hoppas någon ha gjort detta och kan klara upp saken, vad nu resultatet än blir! Jag kan det inte. Mvh--Aciram 2 oktober 2009 kl. 16.12 (CEST)

Jag tror att jag kan ha bilden i en bok hemma. Kollar i kväll eller i helgen. /FredrikT 2 oktober 2009 kl. 16.31 (CEST)

Tror att jag hittat nyckeln till förvirringen. Bilden i fråga återfinns i Åke Ohlmarks Alla Sveriges drottning som illustration till artikeln om Katarina Gumsehuvud på ett sätt som lätt kan ge intryck att den föreställer henne. Läser man bildtexten står det dock "Av drottning Katarina finns inget porträtt bevarat, väl däremot av hennes dotter Magdalena Tott, som ses ovan, efter en altarskåpsbild". Tyvärr framgår det inte vilken kyrka altarskåpet sitter/suttit i. Som bildkälla angives Nationalmuseum/Svenska porträttarkivet. /FredrikT 3 oktober 2009 kl. 08.39 (CEST)

Jaså, det var där jag hade sett den! Ja, det förklarar ju förväxlingen. Synd att det inte finns någon bild av Katarina, men bra att saken är uppklarad nu. Tack. --Aciram 3 oktober 2009 kl. 12.20 (CEST)

vill veta lite om wikipedia

Wikipedia är ett stort uppslagsverk på internet. Jag vill veta lite kort om wikipedia.

Du kan ju börja här -- Lavallen 4 oktober 2009 kl. 19.57 (CEST)

Kylskåp i norden?

En sak jag tänkt på är ju att hemma hos oss i kalla sverige så är det ju nåstan alltid kallare än 4 grader 3-4 månader om året. Så varför "pumpar" man inte bara in kalluft utifrån in till kylskåpet? Då skulle ju kylskåpet praktiskt taget inte dra någonting en stor del av året? Tänkte jag rätt eller skulle det bli för stora problem med att såga upp hål i väggar?

Jag antar att man vill ha en mer kontrollerad miljö i kylskåpet. Man vill ju till exempel inte ha en frusen ost på morgonen om det har varit frost, eller en möglig mjölk om det har varit varmare än planerat. En annan sak är väl att man måste filtrera bort orenligheter från uteluften. Det skall också sägas att jag inte är en expert i ämnet :) – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 4 oktober 2009 kl. 23.04 (CEST)

Det kallas skafferi. /Pieter Kuiper 4 oktober 2009 kl. 23.07 (CEST)

Problemen med minusgrader skulle ju gå att lösa med nån slags luftblandare med termostat som skickar inte lagom blandning inomhus- och utomhus-luft. Ett filter behöver nog heller inte vara ett stort problem. Sen måste det ju även finnas kylmöjlighet för den icke-kalla tiden på året. Det är kanske det som är problemet, att du måste ha all teknik kylskåpen har idag, plus de extra kostnader det blir för att installera kanaler och styrning för cirkulation av kallluft. Det man sparar på att inte ha elkylning på vintern kanske inte uppväger de extra kostnaderna? Eller jag vet inte. Rent principiellt borde det dock funka tycker jag. -- boİVie 4 oktober 2009 kl. 23.45 (CEST)

Kylskåpet fungerar som en värmepump och hjälper till att värma inomhusluften vintertid (och tyvärr även sommartid). Plus att det, som Boivie skriver, skulle bli en krånglig anläggning om kylskåpet skulle utnyttja s k frikyla. CalleC 5 oktober 2009 kl. 11.18 (CEST)

Som Pieter Kuiper sade: det kallas skafferi. För en mer årstidsoberoende konstruktion, se jordkällare. //Rotsee 5 oktober 2009 kl. 11.20 (CEST)

Ett alternativ till jordkällare, som jag hört om, är att sänka ner färskvarorna i en grävd brunn, där temperaturn är ganska konstant sval. -- Lavallen 5 oktober 2009 kl. 11.23 (CEST)

Och denna jordkällare/brunn kan förstås finnas i bostadshusets undervåning. Man kan också placera kylskåpet (eller då hellre frysen) i ett svalt utrymme i källaren, varvid mindre värme behöver pumpas (av samma orsak måste det finnas god ventilation bakom kylskåpet, så att det slipper flytta ut värme till redan uppvärmd luft). Vid den här lösningen bör man kolla att kylskåpet är gjort för den lägre temperaturen: kylskåp/frysar avsedda för rumstemperatur kan ha usel verkningsgrad vid låga temperaturer (ämnet som flyttar värmen måste ha rätt kokpunkt för att det hela skall fungera effektivt). --LPfi 6 oktober 2009 kl. 22.54 (CEST)

Ickefödelsedag

Ickefödelsedag Varifrån kommer begreppet?

Ickefödelsedag

Alice i underlandet om jag minns rätt, eller? -- Lavallen 5 oktober 2009 kl. 19.55 (CEST)

Just det, känner termen också från denna bok. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 oktober 2009 kl. 16.22 (CEST)

Punkt eller mellanslag

Flera gånger när jag använt punkt som tusentalsavdelare har det ändrats till mellanslag istället. Vad gäller egentligen? Såvitt jag lärt mig är de helt utbytbara, men det kanske ändrats på senare år? När man ändrar punkt till mellanslag bör man också tänka på att använda sig av hårt mellanslag ((et)nbsp(semikolon)) för att undvika att det blir en radbrytning mitt i värdet. Detta är till stor del varför jag använder punkt. Man slipper riskera radbrytning, det är lättare än att skriva en html-kod och det är ändå helt korrekt. /Grillo 7 oktober 2009 kl. 19.40 (CEST)

Jag har för mig att jag läst på någon sida om språkvård att man hellre skall använda mellanslag än punk, det du skriver om hårt mellanslag ovan hade jag inte koll på, men skall tänka på det framöver, har inte tidigare sett att det kan bli en radbrytning i texten annars. Mvh Höstblomma 7 oktober 2009 kl. 19.58 (CEST)

Svenska språknämnden nämner båda möjligheterna i sin handbok Svenska skrivregler, men rekommenderar generellt fast mellanslag framför punkt, för att undvika sammanblandning med decimaltecken bland läsare som tar del av litteratur på olika språk. Ungefär samma resonemang för Typografisk handbok (Hellmark 94), och rekommenderar 2/18 fyrkant fast utslutning som tusentalsavgränsare i tryck. I ISO 31 är den internationella rekommendationen fast mellanslag som avgränsare i tekniska och matematiska texter. De flesta etablerade medier verkar använda fast mellanslag. SVT använder dock punkt (i texter som ska visas i texttv, av tekniska skäl). Fast mellanslag verkar kort sagt som en vettig rekommendation, men punkt är inte fel, och det verkar väl petigt att gå in och ändra bara just det i artiklar. //Rotsee 7 oktober 2009 kl. 20.11 (CEST)

I nya artiklar brukar jag försöka fixa till även små saker om jag uppfattar någon, eftersom jag ändå brukar läsa några sådana som verkar intressanta varje dag. Men att leta efter just detta i andra artiklar skulle jag däremot inte lägga tid på. Om det uppfattas som petigt så är jag ledsen, det var bara i all välmening. Vet visserligen inte om Grillo syftar på denna redigering men kan tänka mig det. Höstblomma 7 oktober 2009 kl. 20.26 (CEST)

Wikipedia:Språkvård#Stora tal var mer kategorisk än jag väntade mig: "använd inte punkt".

andejons 7 oktober 2009 kl. 21.52 (CEST)

I stycket som andejons hänvisar till ovan står: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''' Jag brukar skriva fast mellanslag även före sorten, dvs.: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''' för att undvika radbrytning där. Några åsikter om det? Rex Sueciæ 7 oktober 2009 kl. 22.04 (CEST)

Det skall vara   mellan siffrorna (som t.ex. tusentalsavgränsare) och mellan mätetal och enhet. Det ser väldigt illa ut om en rad slutar med mätetal eller inleds med en enhet. Tips: för att skriva   i HTML, skriv  . --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 22.57 (CEST)

Angående den ursprungliga frågan: I engelskan används alltid punkt som decimalavgränsare. Till exempel är 1/4 = 0.24. Engelskan är ju något av ett internationellt standardspråk, inte minst inom vetenskapen, så även svensk matematisk litteratur på högre nivå använder sig numera av decimalpunkt i stället för decimalkomma. I dag finns två mycket vanliga svenska läroböcker i grundläggande matematisk analys (det första man läser på högskolan), Persson, Böiers och Forsling, Neymark, och båda använder decimalpunkt i stället för -komma. Därför är det bra om man använder blanksteg i stället för punkt som tusentalsavgränsare i svenskan, tycker jag. --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 23.03 (CEST)

Vad jag förstått det är den engelskspråkiga världen ganska ensamma om att använda decimalpunkt, än så länge. Ur det perspektivet är det i min mening trist att det börjar författas svenska böcker som använder sig av (än så länge) avarten decimalpunkt. Nu är ju inte Wikipedia forskning och befolkningssiffror är inte matematisk analys, så jag ser inte riktigt varför vi så kategoriskt måste undvika tusentalsavgränsarpunkt. Är rekommendationerna skrivna av engelskinfluerade matematiker? Jag passar på att ändra, eftersom så tydlig konsensus att använda mellanslag inte verkar finnas.

Höstblomma: du behöver inte vara orolig, inget personligt riktat mot dig. /Grillo 8 oktober 2009 kl. 11.56 (CEST)

MAtematikens värld är nog lite speciell. Det är ganska ovanligt med svensk litteratur över A-nivå. Det finns iofs grenar som svenska forskare är mycket långt framme i och där finns det, men sällan där jag läst, eller ens haft svenska lärare. Jag vet inte ens de svenska namnen på de begrepp som används... -- Lavallen 8 oktober 2009 kl. 12.06 (CEST)

Umeå IK

Umeå IK har sett ut att gå i konkurs. Nu verkar det fixa sig enligt http://svt.se/2.21391/1.1719121/umeas_klubbdirektor_soker_jobb&from=rss men hur hade det blivit om klubben gått i konkurs innan Damallsvenskan i fotboll 2009 avslutades? Hade man spelat vidare med spelare från ungdomslaget (som något lag i Danmark fick göra för några år sedan) eller strukit alla resultat, som inom basket i Sverige, där klubbar gått i konkurs mitt under pågående säsong (väldigt pinsamma historier). J 1982 7 oktober 2009 kl. 21.01 (CEST)

Hittills så har alla resultat för aktuell säsong strukits i svenska serier. Halmstad Hammers försvann ur Hockeyallsvenskan på det sättet 2005 och rörde om rätt så bra i tabellen och spelprogrammet. Orsaken till denna hantering är att det är den juridiska personen som har platsen i serien och dess "skyldigheter och rättigheter" försvinner i och med konkursbeslutet. Det finns alltså ingen som kan spela matcherna och då säger reglerna att samtliga resultat ska strykas för att få så rättvis tabell som möjligt. // Castrup 8 oktober 2009 kl. 12.32 (CEST)

OK. Fallet i Danmark var Lyngby BK, som säsongen 2001/2002 var proffs men blev en amatörklubb igen för några år. Man kunde spela några matcher med amatörer. J 1982 8 oktober 2009 kl. 13.37 (CEST)

Inverterstyrning

Kan någon förklara innebörden av begreppet inverterstyrning som ofta förekommer i marknadsföring av värmepumpar? / Elinnea 9 oktober 2009 kl. 12.10 (CEST) (frågar å användare:87.227.124.25:s vägnar se Wikipedia:Wikipediafrågor#Önskan om nytt ord)

Enligt denna diskussion verkar det vara nån (nästan) steglös varvtalsregulering som styr nån elmotor i värmepumpar. Ungefär. -- boİviE 9 oktober 2009 kl. 12.40 (CEST)

Egentligen borde man tala om frekvensomvandlare. Elmotorer som går på växelström klarar bara av att gå på en frekvens, elnätets frekvens. Den är alltså antingen på eller av. Med en frekvensomvandlare kan man ställa in frekvensen, så att motorn endast går med den frekvens som behövs. Då sparar man energi. --Ion-5 15 oktober 2009 kl. 15.28 (CEST)

Fråga

Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan epistemisk och epistemologisk. / Mvh Marcus 9 oktober 2009 kl. 12.15 (diskussion) 83.183.46.111 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

På engelskspråkiga Wiktionary hittade jag följande (om användningen av motsvarande ord på engelska): "Philosophers usually differentiate the meanings of “epistemic” and “epistemological”. They generally use “epistemic” in the sense “of or relating to knowledge or cognition” and use “epistemological” in the sense “of or relating to epistemology”." och "Many philosophers consider the standard sense of "epistemological" to be "of or pertaining to epistemology" and reserve the term "epistemic" for the sense "of or pertaining to knowing or cognizing."" -- boİViE 9 oktober 2009 kl. 12.45 (CEST)

Två wikiartiklar: Kunskapsteori och Vetenskapsteori ger inblick i området.

epistemologi är läran om kunskap och om vetenskap.

epistemologisk är "enligt läran om kunskap"

epistemisk borde bli "kunskaplig", vad det nu kan vara. Mvh / Mkh 9 oktober 2009 kl. 13.22 (CEST)

Aha, tack, då förstår jag bättre. / Mvh Marcus

Vad är detta för fågel?

Bild på fågeln Användare:95.209.49.26 11 oktober 2009

Gräsand? Thuresson 11 oktober 2009 kl. 21.32 (CEST)

Kanske amerikanska bläsänder, se bild till höger. Men troligen inte.

En amerikansk bläsand

– GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 11 oktober 2009 kl. 21.38 (CEST)

Det hade varit enklare om man hade fått veta lite information om var den sågs, i vilken landtyp, speciella omständigheter och så vidare. Om man skall börja nysta, är det helt klart att det är en slags and. Bilden är ju inte klockren, så därför är det svårt. Hade det varit ett exemplar hade det kunnat vara en partiellt leucistisk gräsand, men inte så många. En amerikansk bläsand KAN komma på besök till Sverige, men relativt sällan. Och antagligen inte så många samtidigt. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 11 oktober 2009 kl. 22.13 (CEST)

Tror nog mer på anka. Titta gärna bland bilderna i Commonscat! Taxelson 12 oktober 2009 kl. 10.44 (CEST)

Ja i och för sig så är ju ankan en gräsand som är domesticerad.. Tycker ändå det är egendomligt med så många med samma utseende. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 oktober 2009 kl. 17.06 (CEST)

Bilbesiktning

Vad menas med att en bil är "avställd"?

En bil som är avställd är juridiskt att betrakta som vilken stor plåtklump som helst. Man behöver inte betala skatt för den, man behöver inte ha någon försäkring för den, den behöver inte vara godkänd vid kontrollbesiktning och den får inte framföras i trafik.

Om man använder sin bil under exempelvis sommaren men inte alls på vintern är det billigare att ha den avställd under vinterhalvåret. För att ställa av eller på en bil vänder man sig till Transportstyrelsen. - Tournesol 12 oktober 2009 kl. 15.41 (CEST)

Om man blir påkommen med att köra en avställd bil får man betala böter och trafikförsäkring hos Trafikförsäkringsföreningen, ganska hög avgift. Om man orsakar en olycka så får man betala kostnaden för olyckan. Är det en dyr bil man krockat med eller det blivit allvarligare personskador blir det dyrt.--BIL 12 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)

Slott utanför Göteborg?

Tänkte åka till något slott utanför som har visning nu i helgen. Undrar om någon har något förslag på något intressant och stämningsfullt slott som man kan besöka i områdena kring Göteborg. Hälsningar GK

Gunnebo slott kanske? Öppettider bör du nog kontrollera själv med slottet.--Ankara 13 oktober 2009 kl. 22.58 (CEST)

Tjolöholms slott är väl värt ett besök. Ligger i och för sig ända nere i Kungsbacka kommun men (om jag minns rätt från när jag var där på 90-talet) ändå på någorlunda rimligt bilavstånd från Göteborg. /FredrikT 14 oktober 2009 kl. 09.03 (CEST)

Förutom Gunnebo och Nya Elfsborg finns det inte så mycket i stadens närhet. Men inom en dryg timmes bilresa finns Bohus fästning, Marstrands fästning och Varbergs fästning. Innebörden av "stämningsfull" kan kanske diskuteras för dessa "slott". Nääs slott (Västergötland) och Torpa stenhus ligger också en bit bort. Aktuellt öppethållande är tyvärr okänt för mig. Men kolla med http://www.goteborg.com/sv/Sidhuvud/Turistbyran som borde veta. Mvh / Mkh 14 oktober 2009 kl. 12.10 (CEST), 14 oktober 2009 kl. 13.34 (CEST)

naturorientering

1. vad är en mättad lösning 2. vad är en atom217.151.56.26 14 oktober 2009 kl. 17.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Följ förslagsvis de blåa länkarna till att börja med... -- Lavallen 14 oktober 2009 kl. 17.48 (CEST)

Rätt bild?

Det råder osäkerhet om bilden på Katarina Stenbock verkligen är om henne. Kan någon hjälpa till att lösa saken? --85.226.45.117 14 oktober 2009 kl. 20.28 (CEST)

Jag har bara tillgång till två andra porträtt av Katarina att jämföra med, båda visande henne i en betydligt yngre ålder än den hon förefaller vara i på wp-bilden. Vissa drag kring mun och näsa känns dock likartade, särskilt jämfört med den ena ungdomsporträttet (vilket dock angives vara osäkert i identifieringen). /FredrikT 14 oktober 2009 kl. 21.51 (CEST)

Jag har undrat över den bilden. Modet, kragen och frisyren, anger den nuvarande bilden till tiden 1620-1640. Att bära utsläppt hår som kvinnan på bilden gör var mycket sällsynt under tiden före 1630 - däremot har kvinnan just den krage och frisyr som stämmer med 1630-talet. Hur som helst: bara för att vara helt säker, vore det kanske bäst att helt enkelt ladda upp en bild som med all säkerhet föreställer henne? En bild på henne som drottning vore bra. De mest kända bilderna av henne föreställer henne i änkedräkt, och även en sådan vore fin. Det kanske vore bäst. --Aciram 15 oktober 2009 kl. 12.19 (CEST)

Jag drog ju upp frågan - så jag kanske skulle bidra, men tyvärr vet jag inte om jag har någon bild som är fri. Bokförfattaren skall alltså varit död i 70 år, det finns inget undantag? Jag skall leta se om jag hittar någon bok som kan uppfylla kriteriet...--FBQ 15 oktober 2009 kl. 16.14 (CEST)

Bokens författare behöver inte ha varit död i 70 år, det är bildens upphovsman som är intressant. Dock skall man kanske vara litet försiktig med foton av äldre konst i nyare litteratur eftersom det händer att den som tagit fotot av tavlan hävdar upphovsrätt. Men t ex en bok från 1950-talet utan uppgift om vem som stått för avfotograferingen av konstverken i den skulle jag inte tveka att skanna från. /FredrikT 15 oktober 2009 kl. 16.47 (CEST)

Gränsen för enkla fotografiska bilder ligger vid 1969. Men Commons struntar i upphovsrätt för nya bilder av gamla tavlor, så de går att ladda upp. Jag kollade Nationalmuseum. De har två tavlor med Katarina Stenbock, men de har inte lagt ut bilden. /83.254.195.74 15 oktober 2009 kl. 17.22 (CEST)

Ok - det låter bra - på plockar jag bilden på henne i änkedräkt ur svenska kulturbilder 1983 :-)--FBQ 18 oktober 2009 kl. 10.13 (CEST)

Blev inte så snygg, vill någon göra det bättre senare får ni gärna byta ut den - är inte helt hemma på fotografering och uppladdning än...--FBQ 18 oktober 2009 kl. 10.20 (CEST)

boerboel

Inlägg flyttat till Användardiskussion:Momini. -- Lavallen 14 oktober 2009 kl. 21.36 (CEST)

Bild

Hej! Inte precis fråga om fakta då men hur lägger man in en bild på sin artikel? Svara så fort ni kan. TheQueenOfPop (diskussion) 15 oktober 2009 kl. 15.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Titta under: Wikipedia:Hur man lägger in bilder på en sida! Snabbt nog? -- Lavallen 15 oktober 2009 kl. 15.10 (CEST)

karl johan

vem eller vilka har tillverkat lejonen utanför karl johan (norge) Kennethb (diskussion) 15 oktober 2009 kl. 20.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tycker du svaret dröjer, försök med no:Wikipedia:Orakelet. --- Lavallen 15 oktober 2009 kl. 20.18 (CEST)

Titta här http://no.wikipedia.org/wiki/Løvebakken Mvh / Mkh 18 oktober 2009 kl. 20.06 (CEST)

Frost

Jag jobbar på ett bussgarage och nu när det börjar närma sig vinter tid har jag märkt en grej. Trots att alla bussar samt min bil visar mellan 2 till 4 + grader så bildas det frost på alla mina rutor. Måste det inte vara minus grader för att det ska bildas frost? Tacksam för svar.

MVH X

Frosten bör väl rimligtvis vara kallare än noll (under normala omständigheter), men det behöver inte betyda att luften omkring är det. En vild gissning är att det är ångbildningsvärmet som spökar: vatten som avdunstar binder mycket värme och kan kyla ner den yta där det funnits. Är det på morgonen detta händer? Om rutorna var våta efter natten (dagg) kan kanske avdunstningen (då den varmare morgonluften klarar av att suga upp mer fukt) sänka rutornas temperatur tillräckligt för frostbildning. En fysiker eller meteorolog kunde kanske ge formlerna för fukt- och temperaturbalansen. --LPfi 16 oktober 2009 kl. 14.31 (CEST)

Glasrutorna blir kalla nattetid för att de strålar infrarött ljus. (Glas absorberar infrarött, och har alltså i detta våglängdsområde en hög emissivitet.) Nattetid går strålningen uppåt mot rymden utan att det kommer något tillbaka, och som LPfi redan säger, blir rutan då ofta kallare än luften. Rutan kan lätt få en temperatur under luftens daggpunkt - det ger dagg (eller vid minusgrader frost). Under en carport händer inte detta - carportens innertak strålar IR mot bilrutan, och den blir då inte så kall. /Pieter Kuiper 16 oktober 2009 kl. 18.26 (CEST)

Flygplans marsch-höjd

Vilka faktorer är det som bestämmer hur högt upp ett flygplan ska stiga för att det ska vara optimalt? Varför nöjer sig inte piloten att komma strax över hus och skorstenar? //Salsero 16 oktober 2009 kl. 15.43 (CEST)

Luftmotståndet är mycket lägre på hög höjd. --Petter 16 oktober 2009 kl. 18.19 (CEST)

Det finns flera skäl. Flygplanet kan utnyttja medvindar på hög höjd för att komma fram snabbare och minska bränsleåtgången, se Jetström. Det är ofta säkrare att flyga på hög höjd, eftersom piloten då har mer tid på sig att reda ut besvärliga situationer som motorproblem och spinn. När planet är på hög höjd minskar bullerstörningarna på marken. Faktorer som kan verka för låg höjd är att det går åt mer bränsle för att stiga än att flyga rakt fram, och att om flygplanet inte har tryckkabin är maxhöjden begränsad. Slutligen vet jag att när det gäller stridsflygplan är en faktor på vilka höjder man kan vänta sig kondensstrimmor (man undviker helst de höjderna eftersom k-strimmorna syns på långt håll).Sjö 16 oktober 2009 kl. 18.44 (CEST)

På lägre flyghöjder är det ofta mer turbulens än på högre höjd. Mvh / Mkh 16 oktober 2009 kl. 22.45 (CEST)

Jag tror det främst handlar om bränsleåtgång. Jetmotorer blir mycket mer effektiva på högre höjd. På längre sträckor försöker man också passa in jetströmmar om det finns några i lämplig riktning. De kan göra att man sparar flera timmars flygtid. På kortare flygningar beror höjden mest på en avvägning mellan bränsleåtgången för stigning jämfört med bränslesparandet för höghöjdsflygning. -- BOiVİe 16 oktober 2009 kl. 23.24 (CEST)

Hur mycket betydelse har det faktum att många flygplan trängs i luftrummet över till exempel Europa? Separeringen av flygplan borde väl också begränsa valet av flyghöjd.--Kruosio 16 oktober 2009 kl. 23.36 (CEST)

Det där vet jag inte så mycket om, men jag skulle kunna tänka mig att det inte är så trångt däruppe att man inte kan få en flyghöjd som ligger ungefär på det som är bränslemässigt optimalt för sin flygning. Jag tror luftrumsträngseln är klart större vid till exempel inflygning till flygplatser. -- bOIViE 17 oktober 2009 kl. 09.43 (CEST)

Lagar på internationellt vatten?

Hur funkar det med lagar och bestämmelser på internationellt vatten? Vad jag förstått gäller samma lagar till sjöss som på det land fartyget är flaggat under. Har jag fått allt om bakfoten eller tänker jag rätt?Realtime 16 oktober 2009 kl. 19.19 (CEST)

Olika länder reglerar situationen olika, men traditionen om hostis humani generis låter vilket land som hellst döma individer som begår brott "mot mänskligheten", det vill säga, ingen protesterar om du fångar och dömer en pirat. Om du begår ett brott enligt det land du flaggar under, kommer ingen heller protestera om det landet fångar och dömer dig heller. Det finns även gemensamma bestämmelser från FN; dessa går att hitta på den engelska wikin. Utöver dessa bestämmelser och tidigare nämnda traditioner är internationellt vatten en väldigt svår fråga, då det faktiskt inte enhälligt går att framföra vad som är internationellt vatten och inte; vilket finns förklarat i större detalj på engelska wikins artikel om den förstnämnda traditionen. Кαґρετη 16 oktober 2009 kl. 23.46 (CEST)

I brist på svensk översättning av latinsentensen hostis humani generis en länk till en-wiki http://en.wikipedia.org/wiki/Hostis_humani_generis . Mvh / Mkh 17 oktober 2009 kl. 13.30 (CEST)

Menar du medborgare med "landet du flaggar under". Men man hör ju ofta att olja släppts ut från oljebåtarna för att det är billigare än att köra in båten i någon hamn och rengöra. Då använder miljöbovarna internationellt vatten. J 1982 17 oktober 2009 kl. 15.08 (CEST)

Svenska brottsbalken 2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag kan vara intressant att läsa. Där ser man att svenska domstolar kan döma bl.a. svenska medborgare, personer på fartyg under svensk flagg, personer som begått brott mot Sverige eller mot svenskar samt för vissa uppräknade brott, t.ex. kapning och terroristbrott. Sjö 17 oktober 2009 kl. 15.51 (CEST)

Krig

Som liten fick man höra att religion var direkt/indirekt den egentliga orsaken till alla krig i världen. Stämmer detta på något vis?

Svår och kontroversiell fråga (det beror bland annat på vad du menar med "religion" och "orsak") - men du kan ju kika på Krig#Orsaker och se om det hjälper dig. Jörgen B 17 oktober 2009 kl. 04.23 (CEST)

Ofta förevändning. Ekonomi ligger bakom mycket krig. John Anderson (talk) 17 oktober 2009 kl. 11.14 (CEST)

Ekonomi, politik och religion = Tre saker som alla ligger bakom de mesta krig. J 1982 17 oktober 2009 kl. 14.57 (CEST)

Under en period från reformationen fram till trettioåriga kriget startades en del krig på grund av religiösa motsättningar. De största konflikterna under de senaste århundradena har dock sällan haft religiösa orsaker, utan främst ideologiska, ekonomiska eller imperialistiska orsaker: Napoleonkrigen, Krimkriget, Amerikanska inbördeskriget, Fransk-tyska kriget, Trippelallianskriget, Första världskriget, Andra världskriget, Koreakriget, Vietnamkriget har till exempel inte haft religiösa motsättningar som orsak. Att till exempel skylla andra världskriget på judehat är lite väl långsökt. Dessutom är ju påståendet att alla krig endast har sin grund i en enda orsak en oerhörd förenkling av mycket komplicerade historiska händelser. -- [ jiˈesˌdeːo ] 17 oktober 2009 kl. 15.25 (CEST)

Rent maktbegär, dvs önskan att ta kontroll över ett annat land är väl en vanlig anledning. En annan är rädsla för diverse underminerande verksamhet såsom terrordåd såsom Israel mot Gaza eller USA mot Irak/Afghanistan. Sedan kan ju terrordåd vara en förevändning när det är maktbegär egentligen. Religion kan skapa hat och vara en bra förevändning också. --BIL 17 oktober 2009 kl. 23.06 (CEST)

Religion har väl i stort sett inblandning i alla krig, men fotbollskriget känns väl rätt oreligiöst (om man inte ser fotboll som en religion såklart). //Tanzania ^{Diskutera med mig} 17 oktober 2009 kl. 23.14 (CEST)

Tror knappast det blev bråk bara på grund av fotboll. Artikeln förklarar mer. Däremot är det lite fotbollskrig i många storstäder. Storstadsderby = huliganslagsmål. J 1982 17 oktober 2009 kl. 23.17 (CEST)

TV4 "Fakta"

Jag har noterat att TV4 "Fakta" sänder en massa program som inte på långa vägar handlar om fakta (vetenskap, teknik, natur, IT, historia, språk, kultur etc.) utan om skrämselfiktion om "andar", "spöken" och annat, som de mer eller mindre påstår existerar. Metoderna de använder för att undersöka dessa fenomen är dessutom extremt ovetenskapliga, till en sådan grad att även ett barn skulle kunna hitta bristerna. Är det i Sverige ens tillåtet att låta en TV-kanal som säger sig sända "fakta" sända sådan fiktion? Dessutom använder de små barn i dessa program. Häromdagen fick ju SVT mycket kritik för det här barnpsykologiprogrammet, som inte på långa vägar är lika utelämnande som när de här barnen får springa runt i mörker och berätta om vilka "andar" de "ser" (barnen kanske har diverse hjärnskador, eller bara blivit hjärntvättade, eller så är hela progammet fiktion som sänds som om det vore en dokumentär, så att TV4 och företagen i maskopi kan tjäna pengar på människors dumhet). Kan man som privatperson stämma TV4 för den här skiten? --Andreas Rejbrand 17 oktober 2009 kl. 14.54 (CEST)

Man kan sluta betala för kanalen? //Tanzania ^{Diskutera med mig} 17 oktober 2009 kl. 23.12 (CEST)

Jag betalar inte för några extrakanaler, utan har bara markbunden fri-TV: SVT1, SVT2, SVT24, SVT Barn-/kunskapskanalen, TV4, TV6 och de där småkanalerna. Det lilla jag sett av TV4 "Fakta" är hos bekanta. --Andreas Rejbrand 17 oktober 2009 kl. 23.21 (CEST)

Du kan gå ut i media och uppmana till bojkott. J 1982 17 oktober 2009 kl. 23.22 (CEST)

Kontakta Vetenskap och Folkbildning. De har en trevlig utmärkelse för den typen av satsningar. Med det sagt tycker jag att den typen av program kan vara underhållande att se på, men det ska så klart inte framställas som "fakta". /Grillo 18 oktober 2009 kl. 14.25 (CEST)

Nej, du kan nog knappast stämma TV4. De säljer ju inte ens några produkter i de där programmen; det är ju bara underhållningsprogram. Jag har mycket svårt att se vad själva stämningen skulle gå ut på. Dessutom är det ju rätt fria regler för vad man får sända. Och så tycker jag nog det ska vara; det skulle få väldigt konstiga konsekvenser om man gick ut och sade att vissa program inte fick sändas eller inte fick kallas för vissa saker. Det är en sak om de skulle marknadsföra någon produkt för att hjälpa folk att komma i kontakt med andar, men det gör de ju inte. Nej, låt bli att titta helt enkelt. Man kan inte reta upp sig på allt här i världen, utan man får välja sina strider. Nitramus 19 oktober 2009 kl. 21.00 (CEST)

TALGOXARS BETEENDE

Jag bor i södra Lappland. Varje år i slutet av oktober, när kylan sätter in, brukar talgoxarna rensa mitt uteaskfat på cigarrettfimpar. Dom plockar upp fimparna och flyger iväg med dem ett stycke. Varför gör dom det och för vilket ändamål? Svara nu inte att jag ska sluta lägga ut fimpar; jag är redan redan totalt nedmobbad som rökare!

Ett enkelt antagande är att talgoxarna inte förstår att det är cigarettfimpar. Fåglarna är så vana vid att vi matar dem, att de tror att vad vi lämnar kvar ute är åt dem. Således antar talgoxarna att dina cigaretter är mat. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 17 oktober 2009 kl. 23.11 (CEST)

De kanske använder fimpars filter som tätningsmaterial i sina bon så de inte ska vara så dragiga? Alltså att de petar in dem mellan grenar och så som isolering? En ren gissning, jag är ingen ornitolog. Att det är fimpar, och att det nog inte är så bra för dem, har de nog tyvärr inte så stor koll på. Du kanske kan skaffa nåt slags övertäckt askfat? / Elinnea 18 oktober 2009 kl. 10.47 (CEST)

hårväxst

e de sant att kropshåret växer snabbare efter man har rakat de? isåfall varför?

Enligt ett svar från 118100 växer håret inte snabbare (länk). – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 18 oktober 2009 kl. 03.38 (CEST)

Det är nog helt enkelt så att skillnaden mellan noll och två millimeter syns mycket tydligare än den mellan två och fyra millimeter. Därmed ser det ut som att det växer snabbare på den som är nyrakad. /Dcastor 18 oktober 2009 kl. 11.53 (CEST)

Inom akustiken finns det ju i alla fall en regel för att något som ökar med 2 decibel eller något sådant upplevs som en fördubbling. Glömt bort det mesta inom fysiken, men kanske finns något liknande inom optiken? (Vild chansning dock). //Tanzania ^{Diskutera med mig} 18 oktober 2009 kl. 13.33 (CEST)

Att en ökning av ungefär 3 decibel upplevs som en fördubbling beror ju på att decibel är ett logaritmiskt mått och $10^{0,3}\approx 2$. Dvs, det har helt enkelt med sättet man anger saker, inte någon speciell effekt. //Calle 18 oktober 2009 kl. 13.42 (CEST)

Håller med LA2: Wikipediadiskussion:Faktafrågor#Sluta_gissa. Rotsee 18 oktober 2009 kl. 13.48 (CEST)

Som fysiker kan jag intyga att det aktuella problemet inte har något alls med optik att göra (mer än att Dcastors rimliga svar handlar om visuell perception)! --Andreas Rejbrand 18 oktober 2009 kl. 14.17 (CEST)

Håret växer inte snabbare när man rakat det. Däremot kan det kännas stubbigare eftersom hårståna blir kortare. Nitramus 19 oktober 2009 kl. 20.54 (CEST)

Polisen

Hur kommer jag till en gammal officersmössa fran Svenska Polisen ? En vän till mig som bor i Tyskland som jag sammlar Polismössor fran hela Världen och har fragat mig om hjälp, men jag känner tyvärr ingen Polis? Nu skulle det vara vänligt om ni kunde hjälpa mig tack Anna.

Du kanske kan kontakta Polismuseet och höra om de kanske har nån över~från sina samlingar som de vill sälja, eller så kanske de kan vidarebefordra dig till någon annan som kan hjälpa dig. / Elinnea 18 oktober 2009 kl. 10.51 (CEST)

Du kan även prova med Tradera där det finns gott om samlare --> Polis och Bevakning //Joshua06 18 oktober 2009 kl. 15.32 (CEST)

Och på tredje och sista sidan i listan Joshua06 länkade till hittar Du en svensk polismössa modell/ä. /FredrikT 18 oktober 2009 kl. 16.27 (CEST)

Dubba ett dubbfritt däck?

EN liten teoretisk fråga vad skulle hända om man dubbade ett dubbfritt vinterdäck? Skulle det bli sämre än ett vanligt dubbdäck då? Eller är bara de dubbfria däcken dubbbdäck utan dubb?95.209.117.150 18 oktober 2009 kl. 16.39 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Göran Stenlund

Hej! Mitt namn är Anders Zackres, tonsättare om musiker och historiker/kulturskribent. Jag sökte för en ett arbete information om kyrkosångaren Göran Stenlund- en riktig svensk storsångare. När jag sökte på det vanliga sättet får jag bara upp en massa om skivor odyl som är till salu etc .. när jag sökte på Göran Stenlund. Sen skulle jag göra en koll på Einar Ekberg och så hittade jag Stenlunds namn i blå text - tryckte på den och fick då upp en sida .. med mycket relevant information om Göran Stenlund. En informativ och faktaspäckad artikel med fina källor odyl. Varför ligger inte den ute så den kommer upp när man söker på Göran Stenlund .. det borde den faktiskt göra. Han var en av Sveriges mest kända, populära kyrkosångare under hela 1900-talet och med en osedvanligt bred repertoar. I de utbildningar som jag bl.a är involverad i tex kyskosångsutveckling är informationen om honom viktig .... det var genom att mina elever sökte info om honom som jag upptäckte att han inte fanns med om man sökte på hans namn men väl om man går vägen via Einar Ekberg. Det här borde ni ämdra så att han kommer upp när man söker på hans namn Med vänlig hälsning Anders Zackres

Får jag gissa att du sökte efter honom på Google? Som du märker har vi en artikel om honom, Göran Stenlund, men om man hittar den när man söker på Google beror på en mängd saker, bland annat hur många andra sajter som länkar till den artikeln. Vi kan inte göra mer än att göra artikeln så bra att många vill länka till den, resten är något som alla andra användare på internet får arbeta med. (Förresten plockade jag bort din e-postadress för att den inte ska bli uppsnappad av spammare.)Sjö 19 oktober 2009 kl. 19.57 (CEST)

(redigeringskrock) Om du med att söka på det vanliga sättet menar att söka på Google kan anledningen att du inte fick upp Wikipedias sida vara att artikeln är relativt nyskapad (15 oktober) och förmodligen inte har hittats av Googles robot än. Det tar alltså lite tid innan artiklar på Wikipedia dyker upp i de olika sökmotorer som finns på nätet och det är inget vi kan råda över. Vill du vara säker på att hitta en artikel på Wikipedia är det bäst att söka efter den i våra egna sökrutor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 oktober 2009 kl. 19.59 (CEST)

Växthuseffekten

Nyligen hörde jag en svensk professor (mins ej namnet), i ett vetenskapsprogram i P1, säga att mänskans andel av omsättningen CO2 är 1/10 000-del av de naturliga utsläppen. Om vi minskar våra utsläpp med 50% så minskar de totala utsläppen med 1/20 000-del. Är det verkligen sannolikt att det får betydelse för växthuseffekten? --Elav W 20 oktober 2009 kl. 19.35 (CEST)

Absoluta tal för utsläppen spelar inte så stor roll; det viktiga är om utsläppen är större än det som åter binds. Det finns dessutom mätningar som visar att koldioxidhalten i atmosfären ökat stadigt det senaste halvseklet eller så.

andejons 20 oktober 2009 kl. 19.53 (CEST)

Naturligtvis!! Vad lätt man blir vilseledd. Det var ett fult knep av professorn i fråga, han tillhörde tvivlarna.--Elav W 20 oktober 2009 kl. 20.55 (CEST).