Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Arkiv

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Jules Verne romaner

Hejsan! Samlar på romaner skrivna av Jules Verne, satt en kväll och jämförde mina böcker med listan på wikipedia över jules vernes släppta romaner. Jag har en bok som inte finns med över den listan ni har, undrar om ni kan lösa detta min undran.

Romanen jag har är från 1899 titeln är;

     ``Kapten Grants uppsökande
          Resa kring jorden
 längs trettiosjunde södra paralellen´´

Tacksam för svar Erik Nordlöf

Jag är inte någon expert på Jules Verne, men det verkar vara den ursprungliga svenska titeln (1873-1874) och (1899-1900) på Les enfants du capitaine Grant, i senare upplagor "Kapten Grants barn". /Annika (disk) 24 oktober 2012 kl. 22.16 (CEST)

Just så. Jag vill minnas att det är den första titeln [1] på översättningen av "Les voyages extraordinaires. Les enfants du Capitaine Grant", alltså den som senare kom att få den mer korrekta titeln "Kapten Grants barn". Rex Sueciæ (disk) 24 oktober 2012 kl. 22.20 (CEST)

Har stavningen av "parallell" ändrats över tid, eller är titeln eller möjligen skrivningen här ovan en felstavning? /Grillo (disk) 25 oktober 2012 kl. 19.24 (CEST)

Se här [2] att stavningen varierar med både "parallelen" och "paralellen", vad det nu kan bero på? Wvs (disk) 25 oktober 2012 kl. 20.18 (CEST)

I Nordisk familjebok 1888 är stavningen "parallel" och således ändrats över tid. Wvs (disk) 26 oktober 2012 kl. 08.56 (CEST)

Hej Erik, Se Kungliga Bibliotekets katalog -- http://libris.kb.se/ -- Där ska finnas ett exemplar av varje svensk bok. Där kan du kolla och se vilka svenska utgåvor av Jules Vernes böcker som getts ut. Den mest troliga utgåvan får du sedan leta efter hos andra bibliotek och antikvariatsbokhandlare. Lycka till! Mvh / Mkh (disk) 31 oktober 2012 kl. 22.51 (CET)

Jag håller helt med Rex Sueciæ. Detta måste vara en tidig titel för boken som kom att bli mer känd som "Kapten Grants barn". (I Kapten Grants barn söker de efter Kapten Grant och det enda man med säkerhet vet är att han befinner sig någonstans längs den 37:e parallellen, så innehållet tycks stämma med titeln). // Romulus74 (disk) 31 oktober 2012 kl. 23.20 (CET)

en dubblett bild som ...

jag inte fattar hur jag ska få bort på artikeln om Gunnar Frieberg, när man tar fram bilden på lekskulpturen augusta så finns det en extra thumb som dyker upp nere tv som inta ska vara där. mvh jonnmann

Den var av någon anledning inlagd i filbeskrivningssidan på Wikimedia Commons, File:Lekskulpturen Augusta.jpg[3], under licensmallen. Har tagit bort det nu. Entheta (disk) 29 oktober 2012 kl. 02.12 (CET)

Om det är du som laddat upp den, se gärna över kategoriseringen på Commons, då kategorierna som var inlagda var icke-existerande och på svenska (?, eller något liknande). Entheta (disk) 29 oktober 2012 kl. 02.18 (CET)

Demokrater och republikaner i USA

Jag har nyligen läst om Borta med vinden som handlar om amerikanska inbördeskriget (fantastisk bok, läs gärna den), och började fundera över USAs partier. Jag har ju haft en bild av att Demokraterna är "vänster"/liberala (för att vara USA alltså, mer som vår höger kanske) och att Republikanerna är väldigt höger & konservativa. Deras färger förvirrar det lite för mig (tvärtom mot de svenska), men vad som verkligen förvirrade mig i boken är att det alltså var demokraterna som var FÖR slaveriet och republikanerna som avskaffade det. Och att de rika sydstatarna med sina plantager var demokrater. Jag hade ju gissat att det skulle vara en konservativ högergrej att vilja behålla slaveriet och att "vänstern"/liberalerna skulle vilja avskaffa det men så var det tydligen inte. Är det någon som förstår min förvirring och kanske kan förklara det här lite för mig? Hakar jag upp mig för mycket på jämförelser med svensk politik kanske? MellonCollie (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.32 (CET)

Ett parti kan ändras ganska mycket på 150 år. - Tournesol (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.33 (CET)

Eller för den delen på 100 år. Det var väl under 1950-1960-talet som den stora skillnaden uppstod? Se [[4]] på enwp för lite historik. Le Lapin Vert (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.47 (CET)

Det var bland annat när den demokratiske presidenten Lyndon Johnson tog ställning för medborgarrättsrörelsen under 1960-talet som de väljare i södra USA som traditionellt stött demokraterna till stor del bytte till republikanerna. Demokraterna var under 1800-taler mer ett bondeparti, medan republikanerna var ett "industriparti", och som sagts ovan har mycket hunnit ändra sig på de 100 år som förflöt från inbördeskriget till medborgarrättsrörelsen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 29 oktober 2012 kl. 21.27 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Jämförelser mellan svensk och amerikansk politik är svåra, men vad gäller slaverifrågan får man gå tillbaka och se hur de båda politiska partierna uppstod och vilka intressen de representerade. Slaverifrågan delade den amerikanska nationen mellan nordstater (för slavar) och nordstaterna (emot). I nordöst växte småorter och industristäder upp och det var en stor blandning av människor från olika europeiska länder. I södern levde vita jordägare och samhällsutvecklingen gick relativt långsamt. I nordstaterna fanns ett intresse av att skydda den framväxande industrin genom höga tullavgifter, medan man i sydstaterna ville ha frihandel för sin bomulls- och tobaksexport. Denna konflikt ledde till spänningar inom unionen och frågan om sydstaternas utträde kom upp redan på 1820-talet.

Slavarna var en viktig del av sydstaternas plantager och 1860 fanns det över tre miljoner slavar. I nordstaterna hade slaveriet dött ut av ekonomiska skäl. Samtidigt komplicerades frågan av om nya delstater skulle tillåta slaveri eller inte. Det Republikanska partiet, som grundades 1854, företrädde nordstaternas intressen, medan demokraterna representerade de vita i södern. Inför presidentvalet 1860 splittrades demokraterna och hade olika kandidater, medan republikanerna, som också var delade, lyckades enas om en kandidat, Abraham Lincoln. Lincoln var personligen emot slaveriet, men lovade att inte göra något åt det i de stater där det fanns, då han inte ville splittra unionen. Efter Lincolns seger i presidentvalet, begärde South Carolina utträde ur unionen och därefter följde ytterligare sex delstater.

Denna beskrivning ger en bild av hur det förhöll sig i början och mitten av 1800-talet, medan det i dagens amerikanska samhälle finns störst stöd för republikanerna i södern.--Historiker (disk) 29 oktober 2012 kl. 21.44 (CET)

Franklin D. Roosevelts tid var också viktig för att vrida om synen på demokraterna. Han var både för stora satsningar med offentliga medel (new deal) och förde USA in i andra världskriget (internationalism).--Paracel63 (disk) 1 november 2012 kl. 20.36 (CET)

VM i piprökning

Har försökt att hitta regler för att tävla i hur länge man kan hålla igång en pipa. varit inne på www.iapsc.net men inte hittat reglerna för VM i piprökning. Rekordet för att hålla igång en pipa är 3t 18min. Är det någon som vet reglerna.

gliz68 (Stefan) Gliz68 (diskussion) 30 oktober 2012 kl. 00.05‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

RLE- linsoperationer

Har börjat kolla runt vad s.k. RLE (Refractive Lens Exchange) innebär i praktiken och tänkte höra om det finns någon som har sett några forskningsrapporter, som beskriver några eventuella alternativ till linsbyten som går ut på att ersätta originallinsen med stelare linser (som mono- eller multifokallinser). Om dessa används skulle man kunna tänka sig att ögonmusklerna, som tidigare dragit och töjt ut linsen vid skiftning av fokus, slutar att arbeta och tappar sin tidigare kapacitet.

Detta spelar ju ingen roll så länge som inte det utvecklas linser som arbetar på samma sätt som våra egna. Har någon sett/hört info vad som finns bakom hörnet i forskningen och om funderingen stämmer: att en operation med dagens teknik kommer att innebära att det sedan inte kommer att gå att uppgradera, om forskningen hittar en sådan lösning inom överskådlig tid.
/WeRon (disk) 30 oktober 2012 kl. 23.58 (CET)

Hur tar man bort format som blivit inklistrade i excel-celler?

Jag har utan resultat försökt på olika sätt att få bort en "cell" som ligger inklistrad i en excel-cell.

Hur får jag bort den? Se länken: http://imgur.com/5P301 Mvh.Peter

Jag har lite svårt att förstå exakt vad du menar. Om jag fattar dig rätt så vill du vill ha samma format (färg och typsnitt) som en granncell och behålla cellens innehåll (värden och formler). Välj i sådana fall en cell som har rätt format. Kopiera den och klistra över den felaktiga cellen med Klistra in special → Format. Jag hoppas svaret var till hjälp. Nasko (disk) 31 oktober 2012 kl. 19.28 (CET)

Nja, det var inte riktigt det som var mitt problem. Det som har hänt är att data har kopierats pa nagon hemsida och sedan klistrats in ovanpa cellen i excelfilen. Det är denna data som data jag inte lyckats att ta bort.

Jag förstår inte vad du menar med "ovanpå" cellen. Om du har klistrat in annan data i en cell så är det nog kört att få tillbaka den gamla informationen som fanns där. Om det inte är detta du menar så kanske du kan ta en skärmdump och visa problemet? /Hangsna (disk) 31 oktober 2012 kl. 21.45 (CET)

Prova att högerklicka på det som ligger ovanpå cellen och välj Ta bort hyperlänk. Det som sedan är kvar är bilder och text och borde gå att radera på vanligt sätt. Nasko (disk) 31 oktober 2012 kl. 21.47 (CET)

Som ni kan se pa bilden i länken ovan sa är det en ruta som ligger ovanpa cellen. Det gar att skriva i denna ruta (i exemplet star det "femmans sport" men detta kan ändras genom att klicka i rutan och skriva nagot annat) men det gar inte att markera den och det är ingen hyperlänk.

Det är kanske en textruta som du i så fall kan ta bort genom att gå in i design mode. Vilken version av Excel har du? I Excel 2007 hittar man knappen Design mode i avdelningen Controls i fliken Developer och det finns en vinkelhake, en linjal och en penna på den. Har du inte engelsk språkversion av Excel så får du gissa vad dessa begrepp heter. Om du inte har någon Developer flik så få du först plocka fram den genom att klicka på Office-knappen och sedan under Excel Options leta rätt på kryssrutan Show Developer tab in the Ribbon och kryssa för den. Med knappen Design mode intryckt kan du markera textrutan och sedan flytta, ändra storlek eller ta bort den. Här är en länk att studera. --Larske (disk) 3 november 2012 kl. 08.33 (CET)

Jag tycker det ser ut som en del av ett formulär eller en ActiveX-kontroll. Jag har för mig att det brukar gå att ta bort dem om man högerklickar på dem, men det har du säkert provat. Jag har inte jobbat med sådana på länge, så jag kan inte säga mera, men det kanske är en ingång i sökandet efter lösningar. Det är inte så att bladet är delvis skyddat för ändringar? Sjö (disk) 3 november 2012 kl. 08.21 (CET)

Det är excel 2003. OM jag inte minns fel sa har jag nog vid nagot tillfälle tidgare lyckats med att ta bort dem genom att högerlicka, men det fungerar inte nu. Jag ska titta närmare pa om det kan vara nagot skydd för ändringar... Peter

I Excel 2003 hittar du knappen Design mode i verktygsfältet som heter Visual Basic som du får fram med View -> Toolbars (eller Visa -> Verktygsfält om du har svensk språkversion av Excel). Om kalkylarket är låst så behöver det först låsas upp med Tools -> Protection -> Unprotect Sheet. --Larske (disk) 3 november 2012 kl. 11.20 (CET)

Porto utrikes

Om man skickar brev utomlands är det högre porto, får det utländska postbolaget en del av detta? Får Posten i så fall en faktura därifrån, och skickar fakturor till utländska postbolag för brev som kommer från andra länder till Sverige? 212.181.63.190 1 november 2012 kl. 14.13 (CET)

Posten i landet man köper frimärket i får pengarna. Jag antar att man räknar med att det jämnar ut sig. I varje fall sker ingen betalning mellan postväsendena per försändelse. Om det finns avtal mellan postväsenden för att någon tycker att de tar emot fler försändelser från ett land än vad de skickar så är det schablonbelopp som förhandlas fram och betalas vid enstaka tillfällen, fast jag ar aldrig hört talas om nåt sånt.--LittleGun (disk) 1 november 2012 kl. 14.19 (CET)

Det hela torde rimligen på något sätt regleras genom Världspostföreningen. /FredrikT (disk) 1 november 2012 kl. 14.40 (CET)

Sidan 51 och framåt i det här tillgängliga dokumentet från Världspostföreningen ser ut att reglera det hela. /FredrikT (disk) 1 november 2012 kl. 14.44 (CET)

OS i 817 dagar?

I artikeln om OS står det att spelen så småningom pågick under 817 dagar, kan detta verkligen vara rimligt? Det är ju över två års tid! Tacksam för svar!Sofia Hjalmarsson (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej. Det var någon som klottrat i artikeln, men jag har nu återställt till hur det var innan. -- Tegel _(disk) 4 november 2012 kl. 18.01 (CET)

Våglängd

Om man accelererar ett rymdskepp med den praktiska hastigheten 9,81 m/sek2 så har man efter ca ett år teoretiskt förändrat sin hastighet från starten motsvarande ljushastigheten (c). Men reellt har man över huvud taget inte förändrat den mot ljushastigheten(?). Vilken färg har ett monokromt ljus fån en grön laser belägen vid startpunkten då fått på grund av rödförskutningen, eller egentligen, hur mycket har en elektromagnetisk våg förlängts proportionellt? Och som följdfråga: Om accelerationen fortgått i 13,7 miljarder år, har vi då fortfarande möjlighet att registrera strålningen från den gröna lasern? Våglängden är väl tämligen lång vid det laget? Elav W (disk) 6 november 2012 kl. 12.20 (CET)

Ett rymdskepp som accelererar med 9,81 m/s² i ett år uppnår inte ljusets hastighet - inte ens efter 13,7 miljarder år. Du utgår ifrån att längdskalan och tiden är oföränderliga, vilket de inte är. När rymdskeppet uppnår kanske 30 % av ljusets hastighet börjar tiden gå betydligt långsammare i rymdskeppet än på jorden (som jag antar är startpunkten). Även längdskalan förvrängs. Det spelar ingen roll hur mycket energi du matar motorn med, du uppnår aldrig ljusets hastighet. I partikelacceleratorn i CERN accelereras enstaka elementarpartiklar upp i hastigheter nära ljusets, men de kommer aldrig dit - trots att anläggningen förbrukar lika mycket energi som en mindre stad. Att mäta rödförskjutningen hos en laser är inga problem om lasern är kraftfull nog att synas över stora avstånd. En skicklig astronom m+äter utan större svårighet rödförskjutningen hos vanligt ljus tvärs över universum med ett amatörteleskop som kostar lika mycket som en halvdyr bil. Nasko (disk) 7 november 2012 kl. 01.39 (CET)

Jag skrev i frågan att man överhuvud taget inte kan förändra sin hastighet i förhållande till ljuset så det hade du inte behövt förklara. Vad jag frågar efter är hur man beräknar en elektromagnetisk vågs förlängning sedan man accelererat under specifika förhållanden. Ju längre tid man accelererat kommer ju/(väl) tiden det tar för en vågtopp från samma källa att hinna ifatt rymdskeppet efter den föregående vågtoppen att öka. Dvs rödförskjutningen ökar väl med ökad hastighet utan att man för den delen ändrar sin hastighet kontra ljuset? Om rödförskjutningen blivit så stor att avståndet mellan 2 vågtoppar (= våglängden) från lasern blivit tusen mil till rymdskeppet kan vi då fortfarande registrera den?--Elav W (disk) 7 november 2012 kl. 19.22 (CET)

Det hänger nog på hur stora instrument du har på rymdskeppet. -- Lavallen 7 november 2012 kl. 19.28 (CET)

Man får använda en antenn i stället för ett teleskop. /ℇsquilo 7 november 2012 kl. 21.15 (CET)

Vågförlängningen beräknas med pythagoras sats. Om den gröna lasern har 500 nm i våglängd kommer det krävas en hastighet som är 0,6c för att våglängden ska fördubblas och bli 1000 nm. λ_observerad = λ_{objektet i vila} x kvadratrot((1+v_radiell/c)/(1-v_radiell/c)) Nasko (disk) 8 november 2012 kl. 00.54 (CET)

Så det finns ingen gräns för hur långa våglängder vi kan mäta? Elav W (disk) 8 november 2012 kl. 11.26 (CET)

Stor risk att jag minns fel nu, men mitt minne säger att om bara antennen är minst lika lång som halva våglängden, så... Det ser annorlunda ut för korta väglängder, då det finns en undre gräns för hur kort den tekniskt kan bli... -- Lavallen (blockera) 8 november 2012 kl. 11.31 (CET)

Långvågsradio har funnits i över 100 år och har våglängder på åtskilliga kilometer. Långvåg kräver höga effekter på sändaren, men det är nog inget problem att få tag på den energin i vårt rymdskepp. Radiovågorna blir polariserade och det är en fördel när signalen ska filtreras i mottagaren. För töja ut ljusvågorna till långvåg krävs en hastighet nära ljusets och energiåtgången för att accelerera rymdskeppet blir enorm. Den tålmodige som vill minska energiåtgången kan i sakta mak flytta rymdskeppet en kort bit ut i rymden (några hundra miljoner ljusår eller så) och vänta på att rymdens expansion ska göra sitt. Efter några hundra miljarder år närmar sig hastigheten (relativt det som en gång i tiden var jorden) ljusets och då har man åstadkommit samma sak med betydligt mindre energiåtgång. Nasko (disk) 8 november 2012 kl. 12.18 (CET)

Menar du Nasko, att det efterhand går åt mer energi för att i rymdskeppet upprätthålla den konstanta accelerationen G? Det är ju från rymdskeppet jag vill mäta rödföskjutningen. Det jag vill komma fram till är om rödförskutningen i tankeexperimentet ökar proportionellt med accelerationen*tiden eller om även detta fenomen omfattas av relativitetsteorin. Elav W (disk) 9 november 2012 kl. 14.17 (CET)

Vet inte svaret på den frågan exakt! Men, till slut kommer väl rymdskeppet att distansera sig hemifrån med en hastighet som överstiger ljusets, varvid ingen elektromagnestisk strålning i någon form kommer att nå rymdskeppet hemifrån längre. Detta beror kanske mer på expansionen av rymden mellan rymdskeppet och hemmet än på accelerationen iofs. -- Lavallen (blockera) 9 november 2012 kl. 14.28 (CET)

Konstanten g är ingen konstant. Som jag sa i mitt första inlägg så är inte längd (meter) och tid (sekund) inte så fasta som Newton trodde. Om du accelererar med 9,81 m/s så gör du det, fast längdskalan och tiden förändras högst radikalt. Det enda som inte förändras är ljusets hastighet som är c (300 000 km/s) oavsett hur man ser på det.

Tag följande enkla exempel:Ett rymdskepp passerar en observatör med 0,9c och tänder sina strålkastare. Observatören kommer att se ljusstrålen färdas bort från rymdskeppet med 0,1c (0,9+0,1=1,0). Däremot kommer den som sitter och spakar rymdskeppet kommer att se ljuskäglan avlägsna sig med c. Strålkastaren sitter monterad på rymdskeppet och relativt den kommer ljuset att färdas med c. Det gör den också för observatören på jorden (fast rymdskeppet går i 0,9c relativt observatören på marken). För observatören på marken kommer rymdskeppet att bli hälften så långt, 2,5 gånger så tungt (=rörelsenenergin för att accelerera rymdskeppet E=mc²) och skeppsklockan kommer att gå 2,5 gånger långsammare än på observatörens egen.

Ljusets hastighet i vacuum kan aldrig överskridas - inte ens om man omvandlade all energi i hela big bang till rörelseenergi och gav den till en elektron. Ljusets hastighet i vacuum går inte att förändra, men allt annat kan ändras. De mest avlägsna delarna av universum rör sig med så hög hastighet bort från oss att röntgenstrålningen rödförskjutits till synligt ljus. Det går att accelerera med 9,81 m/s² i all oändlighet utan att man uppnår ljusets hastighet. Längdskalan krymper och tiden saktar (reltivt en "stationär" observatör) in ju snabbare man färdas. Om du kontrollerar ekvationerna så ser du att du får division med noll om ett föremål med vilomassa accelereras till c - vilket givetvis inte är möjligt. Tankeexperimentet omfattas i högsta grad av relativitetsteorin, fast man behöver inte kunna mycket matte. Däremot måste man tänka bort alla förutfattade meningar man har om massa, längd och tid. Nasko (disk) 9 november 2012 kl. 16.36 (CET)

@Elav W: nu ger jag mig ut på djupt vatten, men jag ska försöka förklara accelerationsproblemet.

Antar att vi accelererar ett rymdskepp med 9,81 m/s². Efter lång tid uppnås hastigheten 0,9c. Hur fort accelererar rymdskeppet om det har samma gaspådrag och vilomassa som vid starten?

Rymdskeppets vikt vid 0,9c: m = m_vilomassa/kvadratrot(1-(v²/c²)) = 2,3m

Rymdskeppets längdskala vid 0,9c: l = l_vilolängd x kvadratrot(1-(v²/c²)) = 0,43l

Rymdskeppets tidsskala vid 0,9c: t = t_{tidsskala i vila}/kvadratrot(1-(v²/c²)) = 2,3t

Accelerationen kommer att minska avsevärt trots samma gaspådrag. Massan ökar 2,3 gånger (=lagrad rörelseenergi), längdskalan krymper 0,43 gånger och tiden saktar in 2,3 gånger. Accelerationen 9.81 m/s² har inte längre samma värde som tidigare när både tiden och längdskalan ändras. Att skeppet dessutom blir tyngre förvärrar saken ännu mer. Exakt hur mycket energi rymdskeppet drar beror på framdrivningen. Energiåtgången ökar i alla lägen snabbt för att närma sig ett oändligt värde. Vill du ha en mer ingående analys om problematiken kring acceleration i höga hastigheter så finns mer info här. Där beräknas även energiåtgången per kilo. När hastigheten närmar sig ljusets så närmar sig rödförskjutningen oändligheten. Det är inget linjärt samband. Sidan jag länkar till svarar på många vanliga relativistiska frågor och kan vara till stor hjälp om man inte vill räkna själv. Nasko (disk) 9 november 2012 kl. 21.19 (CET)

Efter mycket funderande sticker jag ut hakan och visar mina begränsade kunskaper i detta ämne.

Nasko, Du skriver: "De mest avlägsna delarna av universum rör sig med så hög hastighet bort från oss att röntgenstrålningen rödförskjutits till synligt ljus. Det går att accelerera med 9,81 m/s² i all oändlighet utan att man uppnår ljusets hastighet". Om jag förstår citerad passus rätt så kommer astronauten att fortgående uppleva accelerationen 1g, En observatör vid starten observerar dock en allt långsammare acceleration och astronauten registrerar på motsvarande sätt att startpunkten fjärmar sig allt långsammare. Rätt eller fel?? (Redigering i efterhand.) --Elav W (disk) 12 november 2012 kl. 14.44 (CET)

Tidsdilatation och StarTrek

När ändå ämnet finns omtalat här ovan...

Någon som minns något avsnitt/någon film med StarTrek där problemet med tidsdilatation blir aktuellt. Det enda jag minns är från en bok, där NX-02 Columbia hamnar i trångmål i samband med kriget mot Romulanerna. Dvs, inte riktigt kanon. -- Lavallen (blockera) 9 november 2012 kl. 18.31 (CET)